Ta denna med en skottkärra salt. Vi tycker olika men såhär har jag valt att tänka kring livet, barnuppfostran, väderingar etc. Jag har hunnit med en del i livet och missat en del. Man lär sig av båda. Jag vill uppmuntra mina barn att följa sina hjärtan, våga prova nya saker, att inte vara rädd men samtidigt att kunna säga nej. Egenbestämmande, ta ingen skit. Visa kärlek, var en bra vän. Så mycket, så lite tid. Bara en livstid, förhoppningsvis.


Du vet när du är kär, när du har hittat den rätte. Du tror inte att du vet, du VET. Man märker ganska snabbt om en person är personen med stort P.

Våga följa ditt hjärta, även om det ibland går åt helsike. Det löser sig, var inte dum bara. Översättning: Follow your heart, but take your brain with you.

Förlita dig inte på andra. Kämpa för det du vill och det du brinner för.

Som (blivande) mamma. ALLA ÄR OLIKA, alla upplever saker och ting olika. Jag blir galen på de som säger "du kommer må si och så", "du kommer att behöva det och det", "du kommer aldrig att få sova", "du kommer aldrig hinna duscha", - jag blir galen! INGET är skrivet i sten! Eftervärkar med andra barnet? Oerhört vanligt och gör skitont. Jag kände ingenting. Det händer inte alla - planera, var smart, var förberedd men oroa dig inte i onödan.

Du vet att han är skit, men du stannar ändå. Varför? VÅGA LÄMNA!

Använd det sunda förnuftet som du lärt dig; visa respekt, var artig och tro på dig själv! (Det låter kanske lite gammeldags men det är absolut vad jag vill att mina barn ska vara. Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Bra, trevliga (de som inte förtjänar det kan dra åt skogen) människor. Mina stoltheter.)

Stå för dina beslut, tänk igenom dem innan och stå sedan för dem. No regrets.

Sugen på att dra ut och resa? Säga upp dig från jobbet och dra? Småjobba, inte ha den där tryggheten när/om du kommer tillbaka? Du är 20, säger du? GÖR DET! Planera, spara, trygghetsa SEN! LEV LIVET.



Jag drömmer om att vara den där mamman som faktiskt är en MAMMA och inte bara en bästa kompis. Jag vill att mina tjejer ska lita på mig, kunna prata med mig och framförallt veta att jag alltid finns där; dag som natt, på andra sidan jordklotet om det så må vara! Jag kommer gråta när de lämnar boet - de är för alltid den känsligaste och viktigaste delen av mig.

Själv är jag uppväxt med en konstant orolig förälder som motsa sig själv med långa tyglar och en rätt så oengagerad förälder som försökte "leka" sträng när det passade. Så funkar det inte! Oavsett barnens ålder så kommer jag alltid vara mamma med intresse och engagemang - det har jag lärt mig!

Det är lustigt hur man kan bli som förälder. Inte alla, säger jag, men jag har hört att man kan få en sorts.. svag punkt, om man vill kalla det så. Och mina barn är verkligen min styrka och min svaghet på samma gång! Jag känner hur det brinner i kroppen, på en kvarts sekund, bara av att tänka på att nån kanske är elak mot mina barn. I skolan, på jobbet, ute i världen. Jag biter ihop käkarna bara av att skriva om det. Jag hoppas jag slipper kämpa för mina barn på det sättet, för det kommer sluta illa. För nån annan.

Mina barn är så oerhört olika och det ska bli så himla spännande, oroande, värmande och hjärtslitande att se dem växa upp till två vuxna individer. Jag kommer göra allt för dem och det ska de båda veta! Än så länge är Lova väldigt framåt, busig och SÅ envis medan Alice är lugn, inte blyg men inte rakt på sak heller, och så klok. Jag tror att de kommer komplettera varandra bra! (Jag brukar ibland säga halvt på skoj att det är Lova vi kommer måsta se upp för när hon blir större, men förhoppningsvis lugnar hon ner sig innan hon blir tonåring, hehe.)

Håller tummarna att vi duger till den uppgiften, vi mammor och pappor!


Första julen tillsammans. Mina stora kärlekar här i livet - alla tre för den delen!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Jag hann nästan glömma att jag beställde två urfina pyjamasar/jumpsuits/onepieces till tjejerna häromdagen! Idag kom dom och de är SÅ fina! Dock beställde jag samma storlek på dem och på Alice blev den stor så Lova får vänta ett tag till, hehe. Men visst är de fina? Jättemjukt och trevligt material vilket såklart är jätteviktigt! Jag är oerhört noga med att tjejerna tycker kläderna är sköna och sitter bra. Dessa beställde jag från iElm och kostade drygt 200 kr/styck, ett riktigt klipp!

Likes

Comments

Contains affiliate links

Insnöad igen. Mönstrat och blått. Det sista jag skulle föredra, både i inredning och i kläder. Nu älskar jag det. Jag vet inte om det är nån sorts hatkärlek egentligen eller bara en dålig ovana att inte prova något nytt, men jag kan bara inte se mig i en storblommig top i blått. Men jag älskar att se andra i dem, haha. Och mina barn - åh. Det kan bli mycket av detta i sommar!

Se bara dessa (axplock) ljuvliga från H&M!

Som tur är hann jag beställa lite smått till tjejerna inför sommaren - innan vi bestämde att vi skulle på semester! Hihi. Bland annat denna regnbågsklänning som Alice blev förtjust i. Det här med regnbågar är stort nu...

Likes

Comments

Vi - det osemestrande paret nummer ETT ska på semester i sommar! Redan nu när vi enbart har planen och inte ens har tagit oss iväg ännu tänker jag att det här måste vi göra om!

Jag är som ett barn på julafton och planerar allt i minsta detalj! Det första vi gjorde var att beställa en ny stol till Alice då Lova ska få ta över hennes. På tiden! Då kan vi boka av en punkt på den meterlånga listan. ;)

Även om jag älskar att planera och packa och fixa så har jag ändå ett lugn. Oftast löser det sig ändå. Vi ska ju faktiskt söderut så mackarna lär ju inte bli färre, hehe.

Något annat jag funderar på är var vi ska stanna. Det vore kul att pricka in rastställen som är lite speciella samtidigt som det är till för att fina. Vackra omgivningar och/eller djur att klappa - ni förstår. Barnvänligt.

Och något annat? Hur vi ska hålla tjejerna sysselsatta? Det kommer kräva hälften av planeringen.

Åh vad mysigt det ska bli!

Lite somriga bilder på Alice i ungefär Lovas ålder. Finis.

Likes

Comments

Jag kom att tänka på en sak när jag bläddrade i mitt instagramflöde; vad många det är som bygger hus! Åtminstone i mina kretsar men jag har förstått att det går bra för byggbranschen just nu. :)


Själv är jag faktiskt lite kluven när det gäller nya vs gamla hus. I slutändan tror jag ändå att jag, om jag fick frågan idag (vilket jag ju får nu, hehehe), skulle välja ett gammalt/äldre hus. Nu kanske nån tror att det är ljug och att jag bara säger så för att jag är så avundsjuk på alla som har stålar att bygga hus. Så är det inte, bara lite, hehe.

Jag älskar hus med en viss sorts karaktär, lite mystik och spänning. En historia. Nu har ju vi lite för "nytt" hus för att hitta gamla prylar från andra världskriget gömt nånstans eller ännu värre: spöken från andra världskriget (!!) men hänger ni med?

Jag älskar att vårt hus har lite skavanker och inte är sådär perfekt. Jag skulle absolut vilja ha nya rör, renoverad tvättstuga och leja bort varenda liten list-målning men på riktigt, på något konstigt sätt tycker jag om att det är så! Att göra saker själv och lära sig på vägen. Att veta att det är våra självvalda spikar som sitter i väggen, haha. Ungefär så.

Även om det är så himla safe att ha ett sprillans nytt och fräscht hus utan förhoppningsvis dolda fel osv (det är ju drömmen faktiskt) men man förlorar den där själen på köpet. Det känns lite trist.

Samma sak med inredning, känner jag. Jag älskar att fynda minsta lilla beggatpryl på Röda korset. Även om jag tycker om ett cleant, stilrent hem så skulle det kännas tomt och omysigt utan de små tingen. Den gamla tavlan med skavd ram, den ommålade piedestalen som väntar på en perfekt plats här hemma och den lilla trälådan med ljus i. De gör vårt hem, tillsammans med oss, till ett hem.

Men samtidigt tror jag att det handlar om precis var man är i livet just nu, denna sekund. Idag tycker jag såhär, imorgon kanske en annan. Så länge man trivs med vem man är och var man är, då kan det inte bli fel.

Djupa tankar en måndagkväll. Jag hade lite energi över efter en städ-eftermiddag, med sambon i sin mancave och med ungar som nu, tredje kvällen i rad, somnar som små änglar! Ljuvligt! Nu fattades det en grillmiddag och ett glas rött. Fy fan, det får det bli i helgen!

Nu ska jag göra mig en liten kopp kaffe och kika i nya Härligt hemma som jag provar prenumerera på. En fin måndagskväll.

Åh, hur tilltalande var inte detta omslag?? Fantastiskt fint!

Likes

Comments

Bad blogger igen men jag har sån torka emellanåt! Är superpepp en dag och nästa är inspirationen bortblåst. Men men, that's life.!

På onsdagskväll hade jag hoppats få en snabb nattning av Alice så jag skulle hinna lite mer där uppe men nej då. Det ledde till den här texten på instagram:

Nu är jag så jäääkla less på att ligga och få Alice att somna så nu kör vi stenhårt med operation "Alice somna själv". Typ två år "försent" men nu är det fan dags! 🤞

Jag vet inte om hon hann bli lite övertrött eller om hon saknat mig så mycket om kvällarna att hon höll sig vaken (jobbat två kvällar i rad) men hon lät mig inte vara. Klängde mer än vanligt, och då brukar hon ändå sova med ett ben runt mig, hehe, och pillade mig på örat KONSTANT.

Det jävliga är att R alltid har så himla bra nattningar, iallafall 98%, då hon ofta somnar medan han läser. Har aldrig hänt mig! Jag killar henne dessutom på ryggen för att hon ska somna, vilket hon aldrig bett R att göra. SUCK. Hon har alltid gjort skillnad på oss men när det gäller att sova också?!

Vi valde att skjuta på det av olika anledningar men igår tog jag tag i det. Jag var inte direkt hoppfull, hon har alltid varit såå kramig och beroende av oss bredvid henne. Hör till hennes personlighet såklart, men det är ju vårt fel att vi skjutit på det så pass länge. MEN! Jag förberedde henne innan hon ens borstade tänderna och sa att vi skulle läsa boken och sen skulle mamma gå ut och sitta i soffan och Alice skulle somna själv. Jag trodde inte hon förstod riktigt för hon sa bara "mmm" lite halvhjärtat. De gick och borstade tänderna iallafall och så la vi oss och läste två böcker. När jag släckte lampan vände hon sig om för att sova och jag kliade mig i huvudet, hehe. "Nu går mamma och sätter sig i soffan", inte ett ljud. "God natt, gumman". Hon blundade bara. Jag stängde dörren men lämnade den lite på glänt och ungen somnade!!! Vi kanske inte alltid har sån här tur men hur bra kändes det att det började såhär?! UNDERBART. Nu fortsätter vi. :)

Håll tummarna för oss att det håller i sig!

Likes

Comments

Puuh! Den här dagen alltså! Jag som trodde att det skulle bli ännu en lugn söndag trodde helt fel.

Vi började morgonen med SOVMORGON! Ingen kunde vara gladare än jag då vi senaste morgnarna fått sova längst till halv sju.. Så med frukost i magen åkte vi iväg till Burvik, nära oss, där R brukar vara och fiska. Vi traskade i skogen och gick ner till vattnet. Såg en hare, rådjur och plockade snäckor. En sån där perfekt förmiddag med familjen.

Väl hemma var det lunchdags och strax därefter dog strömmen. Trötta som vi var låg vi i soffan och surrade medan tjejerna lekte med ruschkanan i lekrummet. Plötsligt hör vi en duns och jag hoppar direkt ur soffan. Min mamma-superhörsel tyckte det lät som nåt slog emot elementet och mycket riktigt; när jag kommer in i rummet ligger Lova bredvid och störtgråter. Möttes av Alice som springer ut ur rummet med händerna för öronen, hon avskyr höga ljud nämligen. Hursomhelst, Lova sätter sig upp och då tänker jag "hon kommer blöda när jag ser hennes ansikte", men nej, inte i ansiktet. När jag tittar ner på golvet ser jag två små bloddroppar och när jag lyft upp henne ser jag att hon blöder från bakhuvudet. Jag går mot dörren av nån anledning (jo jag hade nog dragit för persiennerna tidigare då Lova skulle sova, det var nog mörklagt, ja) och ropar till R: "Pappa, blodvite!!" Tänkte att han skulle få lite mer bråttom då, hehe. Jag går in i vårt sovrum och hämtar en liten handduk som vi hade när Lova var bebis, spybebis, och tryckte mot en väldigt ledsen Lova.

Jag sa till R att vi måste åka in och han började vandra runt och göra i ordning allt, tillsammans med en storasyster som var väldans uppe i varv. Inte rädd, men väldigt pratig och surrade om allt möjligt och även om det som hänt. Vi berättar att vi måste åka till doktorn som hon pratar om jämt (om man skrapat sig på handen, utan synliga märken, måste man till doktorn enligt henne) och hon blir som väntat överförtjust.

När R fått upp garageporten inifrån, eftersom vi har strömavbrott och fjärrstyrd port, så packar vi ihop och åker till akuten.

Väl där får vi komma in nästan direkt för en sån här "förundersökning", i en helt tom akutmottagning. Så skönt! Lova blir undersökt och en stund senare kommer AT-läkaren med en sjuksköterska som har med sig en sax för Lovas vackra lockar, hehe, och ett lim. Lova är inte helt nöjd men det gick oerhört bra och det lilla jacket som var ungefär 2 cm långt och en knapp halvcentimeter brett limmades enkelt ihop. Himla fiffigt!

Tjejerna fick varsin glass och sen åkte vi hem. Nu har vi just sänkt middagen och R ska iväg lite senare och spela fotboll. En mysig söndag trots det tråkiga. Är så oerhört lättad att det gick så bra! Hon svimmade ju aldrig av och har mått som vanligt så det var nog vara ytligt. Änglavakt!


Likes

Comments

Idag bjuder jag på en DIY på våra lampor i hallen. De förra ägarna lämnade dem och vi ids verkligen inte skaffa nya. Men eftersom jag avskyr guld, och vadsomhelst skulle passa bättre in hos oss, så föreslog R att vi skulle prova gummifärg som han tänkt använda på fälgarna. Haha. Det verkar passa alldeles utmärkt för färgen sitter fint! Det är en matt vit färg som kommer bli fint i hallen!


Man får dock ha tålamod för det blir en herrans massa varv dit ut.. Där jag för övrigt har en perfekt arbetsbänk i form av en garderob som ska slängas, hehe. Färdigt resultat kommer inom kort!

Likes

Comments

Nu har jag snart avverkat min 6e arbetsdag på raken och imorgon väntar den sista. Förhoppningsvis, hehe. Nu när jag är "uppe i" det så känns det som jag aldrig behöver vara ledig, haha. Men jag värderar helgen väldigt högt just nu. Jag längtar redan till nästa, trots att jag lovat jobba lördagen, haha. Äsch, jag är glad ändå.

Nu ska jag jobba de sista timmarna och sen hem och mysa med älsklingar! Kvällen igår och morgonen idag var brutala.. Tur att man har bra jobbarkompisar!

Jag ser fram emot en dusch, lite gott att äta och en tidig kväll.

Hoppas ni får en fin söndag i snöstormen, hehe.

Längtar efter er nu!

Likes

Comments

Så olika på alla sätt! Oavsett det så är ni systrar för alltid. Kommer höra allt i min makt för att ni ska hålla ihop och vara bästa vänner livet ut.

Likes

Comments