Diabetesgalan. Ja ni...wow.. va mer kan man säga!!!

Så fantastiskt att Sverige anordnade en gala med fokus på bara Diabetes. Deras meddelanden till folket om vad man går igenom när man lever med Diabetes eller vad som kan hända om man missköter sig hoppas jag väcker ''Diabetes awareness'' bland alla runt omkring, alltså att det väcker medvetenheten om vad denna sjukdom innebär.

Det var en jättefin gala som väckte starka känslor och ledde till massa tårar.

Idag Onsdag den 15e november, så har jag inte gjort något speciellt. Började dagen med tanken om att jag skulle träna idag men det slutade med att jag har bara legat i soffan och kollat på serier och tv-program.

Alltså vet ni vad jag har äntligen hittat åt tv-programmet, Face off. Minns att jag följde denna program ganska ofta förut men sedan helt plötsligt så försvann den haha alltså vet inte om den går på Tv fortfarande men blev så jävla glad när jag hittade alla säsongerna på nätet. Så nu i 3 dagar har jag redan hunnit med en hel säsong, believe it or not. Hann också med att se på sista avsnittet av American Horror Story: Cult, idag. Synd att denna säsongen har också nåt sitt slut. Tycker denna serie har varit så bra men sedan finns det ju vissa säsonger som varit bättre än andra.

Nu ska jag göra mig en kopp kaffe och försöka ta igen på plugget.!!!

Ha det bra// Soffan <3

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Diabetes... Att leva med denna sjukdomen är inte lätt. Att vara rädd om sitt liv 24/7 är inte än känsla man vill känna. Att måste ha koll hela tiden på hur kroppen mår är jobbigt. Att tänka på vad som kan hända när man inte har kontroll över sin kropp och spekulera om vad som kunde ha hänt om jag inte vaknade i tid väcker rädslor. Att måste förklara för folk att man är trött och känner sig sliten när blodsockret är högt kan sätta gränser. Att känna sig snurig och svag när blodsockret är lågt kan väcka oro.

För er som inte vet vad diabetes innebär så är diabetes en kronisk sjukdom. Det finns D1 OCH D2. och det är en sjukdom då man väl drabbas av det så har man det resten av livet. Det innebär att kroppens eget immunsystem, det som hjälper oss att skydda oss mot infektioner, har rubbats så att det riktar sig mot vissa av kroppens egna celler. Vid typ D1 som jag lider av är det de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln som angrips och förstörs, dvs att kroppen slutar producera eget insulin och det gör så att sockret stannar kvar i blodet och blodsockret höjs. Behandlingen till Diabetes är insulin. Insulinet man tar är sprutor som kommer i en form av pennor och därför kallas dem för insulinpennor. Genom att man tar insulin så kan cellerna ta upp sockret som finns i blodet och blodsockervärdet hålls på en bra nivå. Men för att kunna hålla denna bra nivån så måste man lära känna sin kropp, räkna kolhydrater och ha en ständig koll på vilken nivå blodsockret ligger på.

OCH NEJ MAN DRABBAS INTE AV DIABETES PÅ GRUND AV ATT MAN ÄTER MYCKET SOCKER!!!!

Jag drabbades av Diabetes när jag var 13 år gammal. Jag minns så väl den dagen, jag hade nyss kommit hem från skolan och skulle sätta mig och äta middag med familjen och då sa min mamma att vi borde kolla upp blodsockret eftersom jag hade senaste tiden mått dåligt, var trött, drack jävligt mycket vätska, sprang på toa och hade också gått ner mycket i vikt. Jag vägde 45 kilo och på väldigt kort tid hamnade jag på 38 kilo. Iaf så kollade vi blodsockret och mätaren visade lite över 600. Jag började gråta och de första jag sa var ''jag kommer aldrig kunna äta det jag vill igen''. Jag fördes till sjukhus och efter massa prover så fick jag åka flyg till Aten ifrån ön där jag bodde (p.s. bodde i Grekland då). Jag fick va kvar på sjukhuset i Aten i kanske en veckas tid och sedan fick vi åka hem. Det var tufft att behöva vända på hela mitt liv och börja leva annorlunda. Det har inte varit en enkel resa hittills. Jag minns att dem första åren var jag väldigt försiktig med vem som fick se mig ta insulin, jag ville inte visa att ''Hallå lilla jag har Diabetes och måste ta sprutor''. Fanns dagar då jag grät för tyckte synd om mig helt enkelt jag tyckte att jag inte var som mina kompisar, jag tyckte jag var annorlunda. Men det kom ljusare dagar, jag började acceptera det mer mer att Diabetes var en del av mig nu och att annorlunda är en BRA grej!!! I dagens läge så lever jag så som varenda människa gör. Jag bryr mig inte om nån ser mig när jag kollar blodsockret eller tar insulin, jag tycker det är roligt när folk frågar mig om Diabetes eller när folk frågar vad det är jag har på armen,( alltså min Libre, min blodsockermätare). Jag är helt enkelt som alla andra det ända som skiljer sig är att jag är en krigare och är stark på mitt sätt.

Även om man har accepterat denna sjukdom så är det samtidigt inte som en dans på rosor det finns komplikationer, oro, tårar och det finns tillfällen då man verkligen vill gräva ner sig i marken och bara gömma sig, man vill springa ifrån denna sjukdomen men det går inte för det är en del av mig. Tyvärr finns det folk som säger och påstår att ''Diabetes, äsch det är ju inget farligt och det är inga svårigheter att ha det'' så har jag iaf fått hört av folk men Diabetes är en kamp det är kämpigt och oavsett vad man gör så kan man aldrig vina över den men man kan kontrollera den. Tyvärr så förstår inte folk som inte har denna sjukdomen hur de väl är när man drabbas av den men egentligen det som spelar roll är ju inte vad andra säger men de viktiga är hur vi som lever med detta klarar av att strida mot denna kampen. För alla Diabetiker där ute så vill jag säga att VI ÄR KÄMPAR, VI ÄR KRIGARE OCH VI ÄR BARA BÄST <3

Kärlek & Respekt till alla <3 // Soffan

Likes

Comments

Hej Hej!

Idag var det ingen vanlig dag för idag var det min älsklings födelsedag!!!

För nån konstig anledning vaknade jag vid 7:30, ovanligt för att jag är en person som älskar att sova liksom jag har svårt till att somna i tid men när jag väl somnar så sover jag djupt och i många, många timmar!!! och ja jag är en sån person som aldrig hör min väckarklocka och när jag väl vaknar av den så trycker jag på snooze haha.

Iaf så gjorde jag frukost och såklart drack kaffe och videochattade med några kompisar. Efter samtalet så började jag småstäda och plocka undan och sedan skulle jag väcka födelsedagsbarnet eftersom han skulle jobba men... det gick inte så bra :P men tillslut så lyckades jag! När pojkvännen drog till jobbet så fortsatte jag städa och sedan chillade jag lite med Maria och så slutförde vi dekorationen på smörgåstårtan som vi hade förberett sen igår kväll.

På kvällen fick vi besök av nära och kära och så fick vi äntligen käka denna goda smörgåstårtan vi hade gjort, mumsss!!!! Kvällen fortsatte med att vi satte oss vid datorn och lirade Heroes of the storm och efter några matcher så kände jag att det var dags för att blogga.

Det var iaf min dag och imorn ska jag följa med min mamma och syster på hundutställning i Sollefteå, YaY, älskar hundar plus att detta kommer bli min första gång på en hundutställning så jag ser fram emot det <3

Hade bra // Soffan

Likes

Comments

Hej alla!!!

Som ett första inlägg i min blogg tänkte jag skriva lite om me myself & I ^_^

Jag är en tjej på 21 år som pluggar i Umeå på grundlärarprogrammet. Det innebär att jag pluggar till lärare för elever som går i förskolan upp till 3an !!!! Bortsett från ''plugget'' så tränar jag men dessutom så har jag skapat ett intresse för datagaming nu dem senaste 2 åren. Jag är hälften Grek och hälften Svensk, dvs att min pappa är ifrån Grekland och min mamma är ifrån Sverige. Jag är uppvuxen i Grekland men år 2013, alltså efter jag gick ut gymnasiet så tog vi beslutet att flytta till Sverige. Vi flyttade till ''fina-stora'' Kramfors i Norrland. Ni som bor eller har varit i Kramfors förstår nog sarkasmen i min mening haha. De första 1,5 åren så jobbade jag på Subway och ett café här i stan samt så fick jag direkt starta plugga på Komvux för att få betyg i ämnet Svenska. När jag blev klar med detta så fortsatte jag jobba ett bra tag till och år 2015 så kom jag in på universitet i Umeå.

Så detta är kortfattat min lilla historia jag brukar berätta till folk.

Nu år 2017 så bor jag som jag brukar säga i en ''resväska''. Varför jag säger så är för att på vardagarna så spenderar jag min tid i Umeå och på helgerna så åker jag hem till min fina pojkvän i Kramfors. Man gör ju allt för kärlekens skull. <3

Detta är min första blogg EVER så jag hoppas, hoppas, hoppas det kommer bli en intressant blogg som folk kommer gilla att följa <3

Ha det bäst // Soffan



Likes

Comments