Kärt barn har många namn, och jag är en mästare på smeknamn så Louie kallas ju absolut inte bara för Louie, pönken är en av favoriterna .

Jag har köpt en del nya kläder till honom , har ju tröttnat ganska mkt på det jag har hemma som det känts som jag använder hela tiden , vilket jag gör haha .. så hans garderob fick en liten höstig uppfräschning kan man väl kalla det, o ni bittra som kanske tänker att han har för mycket kläder so be it 😍 jag vill iaf ha stilrena kläder och fina färger till hösten!

Han har fått 5 bodys, 2 overaller och 2 par byxor hittills senaste månaden, jag ska byta en body jag köpte mot en kofta också så bild på den kommer sen! Han har även fått en urgullig mössa och matchande tossor 💙😻

Den blåa bodyn med hundar och den bruna med björnar är lite konstiga i storleken märkte jag så ska in och reklamera och få till så dom är lika, skiljer 1 cm i grenen på precis samma modell, märke och storlek 🤔
Något jag ångrar lite är att jag köpte den randiga bodyn, dels också att jag tog 56 i den visst det är extended size i den men den va inte alls lika rymlig som dom andra jag har från Lindex konstigt nog..

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Något som är helt galet är att våran son funnits hos oss i drygt 2 månader!? Idag fredag blir han 9 veckor gammal, sjukt är det för tänk så långsamt tiden gick när han va i magen och guppade och nu flyger tiden fram verkligen. Vill på ett sätt att han alltid ska vara bebis (blir fan gråtfärdig nu av tanken att han ska växa upp o bli stor) samtidigt vill jag ju självklart vara med o se all utveckling som verkligen kommer hela tiden nu.

Louie har börjat "prata" jättemycket , sen 2 veckor tillbaka ungefär tror jag (jag måste verkligen köpa en sån där boken om mig idag så jag inte glömmer saker) och nu senaste dagarna är det ännu mer . Jag älskar älskar ä l s k a r att få kontakt med honom, speciellt när han ler vilket också är ofta, speciellt på morgonen 💙

Han sover hyfsat bra om nätterna , imorse va jag ganska bitter för han vakna tidigt igen och ligger o gnyr o somnar om o gnyr , verkligen inte arg på honom utan på situationen att jag är trött och skulle vilja sova lite till 😂👍🏻
Men när han väl vaknar till och ler och börjar prata nästan direkt smälter jag och typ tänker varför jag ens är bitter, jag får ju vila senare när han ska ta en förmiddagslur ..

Anyhow! I onsdags va vi ju på 2 månaderskontroll, sist på läkarkontrollen den 16/8 vägde han 6280 och var 59,5 cm lång. Följer sin kurva perfekt mammas lilla älskling. I onsdags som då var 2 veckor och 1 dag efter vägde han in på 6625 gram och *trumvirvel* 63,5 cm!! Han hade växt hela 4 cm på två veckor , jag blev jätteförvånad och stod där o fnittrade haha, en riktigt tillväxtspurt!
Han va även stark sa hon även fast han inte vill lyfta huvudet när han ligger på mage ( tror hans huvud är lite tungt haha 😂 ) , inte lätt när man ärver morsans huvud som inte är sådär tiinytiny.
Svarsleende och prata visade han såklart att han kunde och med i blicken precis som han ska, stolt mammis ❤️

Idag ska vi ta en promenix med våra kompisar Therese och Liam sen senare i eftermiddag ska vi ut o äta med dom och papporna på nya stället här i stan, New York Grill nånting hette det? Ska bli gött med burgare minst sagt haha.

En liten bildbomb på älsklingen skadar väl ingen!

Likes

Comments

Så fantastiskt skönt att komma ut vid 10!
Louie sov hela natten(?) tror jag, fler än jag som är i en dimma och glömmer tiderna man är uppe och ammar på natten?? 😂👍🏻 tror dock att Louie faktiskt sov hela natten, jag har verkligen inget minne aaaaaalls om att jag kollade tiden inatt förutom vid 5:30 typ då jag tyckte det va lite väl tidigt, han knorrade o styrde i en timme medan jag somnade om sen vips va klockan 6:30 nästan o då liggammade jag honom och så sov han till 9.
Dags för mat igen, ny blöja och på med lite kläder sen dags för promenad kl 10 med Sophie & Ella, galet så skönt det va att komma ut en sväng speciellt när man drar på sig träningskläder för kul skull! (Jag går varken snabbt eller långt efter råd på en undersökning i söndags då jag blivit öm igen).

Tankad med ny energi och jag åt lunch 12:30, händer aldrig , om jag äter lunch äts den vid 2-3 tiden haha!

Louie har i 4 dagar i rad nu varit ledsen ca 1,5 timme på kvällen med start nästan samma tid komiskt nog, tajmingen va bra då vi lånat en ergobabysele och den funkade klockrent då Louie somnade direkt i den. I vagnen har han nu 2 ggr varit mer vaken vilket jag verkligen uppskattar, men till slut somnade han och sover just nu medan tuttarna fylls och sprängs snart haha 😂👏🏻

Likes

Comments

Är en stor del av vardagen haha! Louie spyr dock inte så mkt men när han väl gör det blir det ganska blött så att säga haha, visste ni att pojkar har lättare att kaskadspy pga deras övre magmun som är slappare typ än på flickor?

Häromdagen blev det en sån spya när han låg i babygymmet, jag fixade med min frukost o han blir inte ens ledsen, va "borta" 1 minut kanske o så ligger han där med halva håret fullt i spyor och gymmet ganska äckligt det också haha, då hoppade jag in med honom i duschen . Supermysigt att duscha med honom, gjorde så strålarna kom på min hand först ifall det skulle kännas för hårt o så hade jag honom som när jag ammar, det slutade också med att jag ammade i duschen haha Louiepojken trivdes jättebra :)

Idag blev det ett snabbt bad efter en liten spya igen, känner att han ska slippa lukta spya, räcker med att jag luktar mjölk konstant 😅👍🏻

Så jag satt på en handduk på golvet med baljan bredvid och sen har jag badcapen redo på skötbordet, blir så mkt lättare med en ställning till baljan som faktiskt svärmor köpte igår!

Nu sover älsklingen i min famn och kmr nog sova 2 timmar iaf innan det är dags för mat och så sen ska vi möta Sophie & Ella på stan 🌸

Likes

Comments

Fick ett sms från Lindex att dom hade halva reapriset (förtur för dom med sms ) och tog en sväng efter min o Louies promenad igår på 6 km.

Hittade alltså ett par byxor , 1 body med extended size (älskar dom bodysarna) samt en vanlig kortärmad. På nätet hittade jag pyjamasen som jag fick köpa om då jag inte fick halva reapriset på den då jag beställde den.

Till mig blev det en T-shirt ( skönt med slit o släng kläder nu när man har bebis som kanske kräks ibland o så) samt 2 par trosor, de med spets blir nåt att komma i sen för dom va lite väl tighta haha 😂🙈

Totalt för allt detta ca 150kr, bra va?! ⭐️

Likes

Comments

Jag älskar att köpa babykläder men sen Louie kom har jag varken behövt eller prioriterat det i och med att han har mycket samt att jag vill kunna använda allt innan han växer ur det.

Här är dock lite jag vill köpa till honom i strl 62 vilket lär behövas om kanske 1 månad och som är lite mer höstinspirerat, tycker det är så snyggt med klara färger på vita tights! Har börjat gillat det tack vare minirodini men kappahl hade några för en liten billigare slant haha..

Jag är inte supermycket för färg men blått går ju såklart hem, tycker dock det finns väldigt dåligt med fina kläder och som går i blått än så länge :)

Likes

Comments

Igår tog vi oss en långpromenad ända bort till Vrinneviskogen där det finns ett utegym. Jag planerade att kanske testa lätt på latsdragen då jag inte vill belasta något från bröstet och nedåt än samt att få känna hur det känns. Kim körde lite mer , helnöjda med dagen och vi ska dit imorgon igen dock tar vi bilen och går en slinga i skogen istället. Jag är ju fortfarande rätt öm där nere och det kändes efter igår då det kanske va lite för högt tempo, lite för långt.

Idag var vi hos BVC för vägning och mätning igen , kan ju säga att jag är så sjukt nöjd och lättad att amningen funkar så bra som den gör för jag vet att alla inte har det lika lätt, Louie va ju både lång och "tung" så han behöver ju en del mat och det får han, han växer så det knakar! På 2 veckor och 4 dagar har han gått upp från födelsevikten 4295 till idag 5134 g och från längden 55 till idag 58,5 . Känns som det blir en lång kille , likt min lillebror för han va också ganska lång när han föddes :)

Man tror starkt på har jag märkt att är bebisen låt säga 52 lång är 50 för litet osv, min son som sagt va 55 och 50 är i vissa kläder för stort , här på bilden har han 56 i både tröjan och byxorna , tröjan är väldigt stor kring överkroppen men bra i längden på ärmarna , byxorna är både för långa och väldigt stora i midjan haha men så söt ändå 🙈❤️ men som sagt svårt med storlekar! Jag har kommit fram till att newbie är stora i storleken för Louie iaf, Lindex är perfekta i bodys , Åhléns är bra men kanske lite stora och h&m är små i storlek jämfört med kappahl/newbie. Hur uppfattar ni det?

Bilden längst ner med den vita bodyn älskad jag haha, han klär så himla bra i vitt min prins 💙👶🏻

O va kul att ni verkade uppskatta min förlossningsberättelse, skönt för mig att dela med mig men också för bearbetning. Senare i veckan kmr tiden efter förlossningen och hur tankarna går kring livet som mamma ⭐️



Likes

Comments

Klockan var runt 17, jag ringde mamma, och min syster Jessica, smsade Mathilda tror jag och skrev till Therese som varit med mig sen natten haha . Både mamma och Jessica blev helt paffa, jag själv var fortfarande chockad, helt plötsligt stod man där liksom redo för en förlossning..

Nåt som jag blev överraskad på var att nån av barnmorskorna sa att jag skulle ta av bh-n för den va så fin (och vit haha) för den skulle bli väldigt kladdig annars haha , det uppskattades!

Det började göra mer ont ganska direkt efter att jag börjat med lustgas, på 2-3 timmar hade jag öppnat mig 2 cm och var alltså öppen 9 cm, jag kommer ihåg att jag och Kim pratade om att ja tänk bebisen kanske är ute innan kvällspersonalen går hem vid 22, frågade barnmorskan om det och jag kommer inte riktigt ihåg vad hon svarade men det är ganska tydligt nu att bebisen INTE kom närmaste timmarna haha.. Ulla och Hanna gick hem vid 22 och sa lycka till och vi tackade så hjärtligt o var verkligen supernöjda med dom.

Nu kom nattpersonalen och då var det Jonna som svarade när jag ringde in på natten, som var min barnmorska, samt så hade jag en undersköterska vid namn Ida tror jag, en utländsk kvinna som var duktig på att hjälpa mig att slappna av då det blev lite tufft emellanåt.

Jag och Ulla hade innan hon gick hem diskuterat EDA, jag hade ju klarat 7 cm utan problem så vi ville eller jag, ville testa utan så länge det gick, bebisen kanske skulle komma snart så kändes onödigt att ta den så sent..

Vid 00 fick jag EDA efter några timmar av väldigt intensiva värkar, jag hade fått värkstimulerande dropp och dom hade även höjt lustgasen vilket gjorde att jag kaskadspydde flera gånger , här började det bli riktigt tufft, dels gjorde det väldigt ont och jag var tom på energi. Här kändes det som jag inte visste vilket ben jag skulle stå på emellanåt, det var lätt att få "panik" och andas högt och ljuda, men Kim var verkligen ett bra stöd och jag lugnade mig ganska bra och andades mig genom värkarna.

Epiduralen var det bästa som hänt mig här, herregud vad skönt när den väl kickade in, jobbigare var det när han skulle lägga sprutan och jag fick en värk o va tvungen att ligga på sidan, hade stått upp nästan hela tiden innan för det gjorde ondare att ligga ner.

Vid 2:30 kommer dom in och undersöker mig igen och känner att min kropp behöver vila, trots dropp så händer det ingenting, dom där kanterna som ska försvinna för att bebisen ska kunna åka längre ner vill liksom inte försvinna. Dom tar bort droppet, kör in en säng till Kim och säger att vi får vila och att dom kör igång igen efter några timmar. Barnmorskan kommer in efter en stund och märker att jag fortfarande har värkar så det hjälpte inte att stänga av droppet, Kim lyckades i alla fall somna en timme här medan jag tog värkarna med lustgas i sängen, efter att ha fått EDAn kändes det absolut ok, mer bara en tryckkänsla. Vet inte exakt klockslag men runt 4-5 höjde dom droppet igen och vi skulle köra på igen, kanterna hade försvunnit lite men inte helt, jag tog värk efter värk, försökte sitta på pilatesboll, pall och på alla fyra i sängen men stående vid gåstolen var det bästa. Jag hade sånt tryck nedåt att jag kände flertal gånger att jag villa skita på mig men jag fick inte krysta i princip, kroppen och bebis var ju inte redo och herreminjävlar va jobbigt det va, va gråtfärdig..

Här var vi båda verkligen supertrötta, Kims ögon gick i kors och han satt o nickade emellanåt stackarn, jag somnade till mellan värkarna haha.. Jag somnade nästan stående flera gånger också medan jag tog lustgas, var helt borta många gånger, stod och drömde , nickade till och nästan tappade balansen, Kim var tvungen att säga "älskling är du vaken" och då vaknade jag till ur drömmen...

Vid 7 kommer då morgonpersonalen, den personal som sen kom att förlösa mig, Hanna och Tehri. Hanna var undersköterskan som var med Ulla när vi kom in på kontroll dagen innan, henne gillade jag verkligen, ung tjej och superduktig! Tehri undersökte mig och sa att kanterna hade gått tillbaka, vi var alltså tillbaka till ruta ett typ, mitt psyke började ge upp här och jag sa till Kim att nä jag vill ha snitt snart alltså.. Jag kände mig SÅ lurad, min kropp ville liksom inte EN JÄVLA CM, o dom där jävla kanterna...

Tehrisa att en läkare skulle få undersöka mig och säga vad hen tyckte vi skulle göra, alternativen var väl att höja droppen eller att avbryta vilket skulle innebära snitt. Här hade vi liksom varit och vänt på bebis i magen och skulle få en vaginal förlossning och så verkar det som att vi ändå skulle behöva snittas, fy fan säger jag bara så trötta vi va här, matta, helt jävla slutkörda.

Doktorn Kamal kommer in och undersöker mig, han berättar att jag är öppen ca 9-9,5 cm och frågar om jag skulle vilja testa att provkrysta, JA sa jag, självklart, hade sagt ja och gjort som dom sagt hittills och jag ville verkligen föda ut min bebis. Krysta fick jag göra, med hjälp av olika ställningar där ex sängen sänktes ner vid stjärten och mina ben ned på golvet, mina ben fick vara på fotstöd typ i gynställning, jag fick även ha "dragkamp" med undersköterskan och såklart var det värkstimulerande droppet SKYHÖGT här... Dom frågade också om jag ville ha hjälp med sugklocka och det ville jag då jag kände att jag var trött, såg bara det som ett hjälpmedel här och det hjälpte mig absolut förutom att jag inte märkte av den haha. När man använder ex sugklocka rings det in barnläkare för att hålla koll på bebisens hjärta, läkare för mig, barnmorskor och undersköterskor, alla redo att ta emot en liten och hjälpa mig få ut honom.

Tror klockan var runt 9:00 då vi började, 10:17, föddes min finaste son Louie, 4295 gram och 55 cm lång, det kändes som han plumsade ur mig haha efter att ha krystat ut huvudet liksom, kroppen va en lätt match jämfört med huvudet. Vikten och längden fick vi vänta med typ en timme för vi skulle fika först och framförallt skulle dom sy mig och få mig på fötter igen, jag förlorade 1 liter blod bland annat så var en del att göra för dom .

"Moderkakan kom ut väldigt lätt också, jag behövde trycka extremt lite och Tehri tröck på magen ( när dom tröck på magen gjorde det ganska ont kan jag ju säga , man är ju inte supertaggad på det när man precis fött ut en unge, men livmodern ska ju dra ihop sig och det gjorde den som tur va bra) samtidigt o plums så va den också ute, hon frågade om vi ville se den, jag tittade på Kim o ba jaaa, det vill vi. Navelsträngen var 1 meter lång, hon sa att hon aldrig sett en så lång förut haha! Hon frågade även om jag gillade mjölk då moderkakan hade kalk(?) jag skrattar o säger i stil med ja jag älskar mjölk haha.. Navelsträngen hade förresten varit två varv runt Louies hals, sjukt nog hade han inte påverkats alls av detta i magen. "

Jag tittade på bebisen, alldeles kladdig och jag såg direkt att det var en pojke, inte alls sån där stor pung som dom kan ha pga att dom är svullna utan jag bara såg skymten av den, först av alla, mammas lilla Louie... Barnmorskan torkade av han lite snabbt medan hon klappa honom på ryggen ganska "hårt" för att han skulle skrika till, tog kanske 10-15 sekunder och sen gnydde han till, våran älskling. Tittade på Kim som grät, världens finaste pappa, vilket stöd han var, världens bästa älskling. Jag var i chock nästan, var säker på att jag skulle gråta men var bara helt till mig, min bebis var äntligen ute. När dom lade honom på bröstet kommer jag ihåg att det va lite kladdigt men absolut inget jag tyckte var jobbigt , sen märkte jag efter ett tag min mage, kulan var borta, också knäpp känsla. Jag frågade också om klockan va 11 på morgonen eller kvällen sen när jag väl hade "landat lite", tidsuppfattningen var som bortblåst här haha..

Att föda är den sjukaste, bästa, häftigaste, mest jobbigaste känslan jag varit med om!!!! Helt galet faktiskt vad en kvinna kan göra, föda ut et helt nytt liv, en livs levande bebis. När huvudet var ute fick jag känna på det, det kändes som en svamp typ, jag kände också att bebisen hade hår på huvudet vilket också Tehri hade berättat då hon såg huvudet första gången, ganska mycket hår också vilket inte alls förvånade mig med tanke på så mkt hår jag hade när jag föddes haha

I del 3 tänkte jag berätta om. hur vi upplevde BB samt hur min kropp var direkt efteråt och även hur mkt jag "sprack" eller inte, inget jag tycker behöver vara hemligt men inget heller jag kommer dokumentera med bilder haha, man känner att man lever efter att ha klämt ut en unge minst sagt!

Här ser ni hur nöjd jag var efter att jag fick EDAn, som en ny människa haha!

Likes

Comments

Ja som förmodligen alla vet så gick jag över tiden, jag hade också fått ett datum för eventuell igångsättning. Varför man säger eventuell är att om man har otur (vi säger att det kanske är fullt på FL och att jag och bebis mår bra) kan man få åka hem en dag eller två och bli igångsatt absolut senast bf + 17.

Sista veckan som gravid var som precis vilken vecka som vanligt, jag kände mig pigg och såklart hade jag lite ont i ryggen men annars inget direkt jobbigt. Jag räknade ner dagarna till tiden vi fått på förlossningen den 1 juli 09:30, hade satt alarm på telefonen som påminde mig en vecka innan och som påminde mig även 2 dagar innan, jag såg ljuset i tunneln och riktade in mig på igångsättning då bebis ( Louie) verkade trivas bra i magen och jag hade inga såna där känningar som alla tjatar om haha..

Kvällen den 28e juni ringde jag med facetime till min bror som var i Bulgarien med min mamma, syster och hennes kille, vi pratade såklart om att ja men det blir nog en julibebis, mamma nämnde att hon trott bebisen skulle komma imorgon (torsdag 29e) men tog tillbaka det då det var sent den 28e som sagt som vi pratade. Runt midnatt gick jag och Kim och lade oss, hade väldigt svårt att somna, detta hade inte hänt sen låååångt tillbaka, låg och funderade kring förlossningen och det sista vi pratade om innan vi sa gonatt var "tänk inom max 5 dagar är bebisen här"...

När klockan blev 01 ungefär, kände jag mig jättekonstig i kroppen, jag vet inte exakt hur jag ska beskriva känslan men det var typ som en rysning i hela kroppen och blev nervös. Jag gick på toaletten (antar jag va kissnödig som vanligt haha) och där gick delar av slemproppen, igen, ja ni vet den kan ju återbildas och den hade gått tidigare. Jag blev jättefundersam och lade mig i sängen igen, kände att jag fick lite ont i magen, gick på toa igen och återigen gick mer av slemproppen, skillnaden nu var att färgen var mer rosa än tidigare typ brunaktig och då kände jag att " shit tänk om det skulle va nåt" men sekunden senare blev jag naiv och tänkte nää.. Tog en Alvedon och la mig för att sova igen, somnade igen och vaknade vid 3 igen, en timme senare...

Skriver till min vän Therese som jag såg var vaken, kände att jag behövde skriva av mig min oro haha, och sa också att jag inte visste om jag skulle väcka Kim eller inte, hade ju tidigare haft ont i magen och tänkte att, tja, detta kan ju säkert va nåt liknande (där hade jag fel haha)...

Väckte Kim ca 03:30, sa KIIIIM lite sådär högt och han flög upp ur sängen nästan, jag berättade att jag har haft ont ett tag nu men inte vet riktigt vad det är, strax därefter började jag att klocka "värkarna", här kom dom ganska tätt och bara efter en kvart blev det glesare och glesare, oregelbundet som det så fint heter. Jag frågade Kim om vad han tyckte om jag skulle ringa förlossningen och rådfråga, jag kände mig helt lost, visste knappt vad jag skulle säga haha men jag ville bara veta hur jag skulle tänka osv, nog gjort och barnmorskan Jonna sa att ta TVÅ Alvedon (1 ger ingen effekt på en vuxen) hoppa in i duschen och använda vetekudde om det skulle behövas och sen ringa in om det skulle eskalera/ att jag skulle känna att jag vill komma in typ.. HÄR fattade jag nog knappt att det faktiskt var på g, frågade Kim flertal gånger liksom om det kanske va på riktigt eller tänk om min kropp bara luras haha...

Vi gick ut till soffan och satte på en film, jag kunde inte sitta eller ligga ner när jag fick ont utan fick stå upp och andas, gick kanon, vi "kollade" på två filmer, åt lite frukost och Kim sov lite till o från i soffan, jag kunde då inte somna haha, vet inte ens om jag försökte?...

När det börjar bli dag, runt 10-11 typ tycker jag att runt klockan 17 vore det bra att ringa in igen och fråga om man får komma in på en kontroll för att jag skulle veta om det hade hänt något eller ja, egentligen om det va dags på riktigt eller om det var kroppen som spelade mig ett spratt, återigen är jag sjukt naiv och litar inte på magkänslan riktigt, jag skulle ju bli igångsatt om 2 dagar haha..

Vid 14 ca upplever jag att det börjar göra lite ondare, vissa gånger, Kim sitter och spelar på datorn och jag säger till honom att jag kanske ringer in snart istället för att vänta för vem vet dom kanske har fullt och man får vänta flera timmar innan man får komma in på koll.. Sagt och gjort, jag ringer in, det svarar en äldre kvinna som jag tycker låter SJUKT JÄVLA DRYG att jag skulle vilja säga åt henne , det gör jag såklart inte utan svarar på hennes frågor som hon ställer med en sjukt dryg attityd, slutligen säger hon att jag är välkommen på en kontroll och vi lägger på. Jag säger till Kim att vi är välkomna när vi vill, och han säger "kan jag få spela klart först" , det här har vi skrattat åt många gånger nu efteråt, vi åkte iaf in och var på förlossningen kring klockan 15. Väl där inne så måste man ju anmäla sig i receptionen, tror nästan det är samma kvinna som möter mig, o jag ba " ja Hej jag ringde tidigare om en kontroll typ" varpå hon frågar mig "ja o vad var ditt problem ?", vet det låter sjukt drygt haha o jag visste knappt va jag skulle svara men jag sa att jag har haft oregelbundna värkar sen 3 inatt och ville ha en kontroll.

Strax därefter sätts CTG och sen kommer en barnmorska (Ulla) in och undersöker mig, här känner jag att det inte ens gör lite ont och så lätta på handen är dom ju ändå inte, jag kom ju ihåg hur förra gynundersökningen veckan innan kändes hos bm, det var väldigt obehagligt... Barnmorskan säger ja här blir det ju bebis, jag vet inte vad jag svarar direkt men hon säger sen ja du är ju öppen 7 cm... SJU CENTIWHAT?! "Bra jobbat hemma verkligen!!" Haha, här kände jag att det var som ett stort skämt, kollade på Kim o ba vaaaa haha, kände att 4 cm hade varit en bonus men SJU? Snart dags ju, (kunde man tro) vi fick vårat egna rum direkt, rum 39, Kim sprang typ ner till bilen o fyllde på pengar och hämtade våran väska med snacks och min amnings-bh, vi kramade varann o va helt lyriska samtidigt väldigt chockade... Jag fick byta om till nättrosor, binda, sjukhusklänning och så fick jag en infart i handen och startade ganska direkt med lätt lustgas då jag ville få in snitsen i tid...


På bilden ser ni sista bilderna hemma på magen, jag kände att det va lika bra ifall det va sista chansen och ni ser också hur mkt den sjunkit (många som kommenterat att den varit hög hela tiden o de va den ju) ..



Likes

Comments

Hej! Jag har inte skrivit här på ett tag, vår son Louie kom till världen 170630, 14 dagar efter bf. Förlossningen va en häftig upplevelse , den va också väldigt jobbig både fysiskt och psykiskt, ganska så som jag förväntat mig men aldrig upplevt.

Louie växer så det knakar, han vägde 4295 g och var 55 cm lång när han föddes (förklaringen till min kanonkula haha) och i tisdags när han var 10 dagar gammal vägde han in på 4852 g och var 57,4 cm lång. Mammas 💙

Kroppen tappar vätska med tiden, jag har äntligen fått tillbaka mina fötter och vader, kände knappt igen dom när vätskan väl släppte sisådär 9 dagar efter förlossningen 😂 Jag har fått på mig mina vanliga skor(!) dock känns dom lite tightare än vanligt, har hört fötterna kan växa under en graviditet?!

Magen blir fastare o plattare för var dag, jag är fortfarande ganska öm där nere men ändå fått upp tempot i promenader och känner mig ganska fräsch ändå. Gick upp ca 21 kg från inskrivningen i v 8, nu har jag gått ner ca 16,17 av dom typ, sjukt ändå. Längtar tills jag får bygga upp kroppen igen!

Vi har även haft en hel del besök samt fått paket på posten , ska visa och berätta vad vi fått och så i senare tillägg.

Ska börja skriva här oftare för att komma ihåg Louies alla uttryck , grejer som händer runtom osv, som en dagbok. Jag ska även skriva ihop en förlossningsberättelse imorgon, så kika in imorn om ni är nyfikna :)

Här kommer en liten bildbomd från fl -> idag

Likes

Comments