View tracker

När man inte orkar gå upp ur sängen. När allt bara står still och livet känns så jävla tomt. När man inte vet varken ut eller in, tankarna drar sig till rakblad medans insidan skriker nej och kämpar för att hålla emot tårarna. När jag vet att om jag släpper ut alla känslor, bryter jag ihop och tappar kontrollen. Helt utan strategier för att stå emot droger och självdestruktivitet.

Tårarna släpps inte ut och rakbladen och skalpellerna stannar i lådan i garderoben. Kraften att göra mig av med dem finns inte, även fast jag knappt skär mig längre känns det som en trygghet att veta att jag har dem där.

Psykisk ohälsa. Tabu. Att vara svag är inget alternativ, men det är precis vad jag är. Svag, skör och mitt i en kris, en djup svacka.

Men det är okej.
Det är okej att inte vara okej.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Bruised up and let down from the past that won't stop haunting me in my sleep
And when you keep counting numbers i keep counting days
My memories are painted on my face
I don't know what I'm running from
I don't know where to hide but there is something going on inside
It's like I'm giving it up
It's something i aint missing

Likes

Comments

View tracker

Hur kan man fortfarande inte veta vad man ska göra när ångesten kväver en, när man har haft den med sig i 2/3 av sitt liv?
Jag har nog aldrig känt mig så felplacerad i den här världen, i det här samhället som de senaste månaderna. Naivt tänkade fick mig att tro att man inte kunde falla handlöst så många gånger, med så täta mellanrum. Naivt. Korkat. Orimligt. Självklart kommer jag att falla, det har jag alltid gjort. Hur kunde jag tro något annat?

Likes

Comments

Jag har avpublicerat alla mina tidigare inlägg. Flera hundra stycken, daterade så långt bakåt som 2011. De är för mig att läsa, om man säger så. Jag berättar inte längre hur jag mår, ett enkelt "bra" eliminerar frågorna. Jag visar inte längre känslor, min bubbla av sjukdom har tagit över. Men jag försöker, för min skull, att skriva iaf några meningar ibland.

Men det är så enkelt att säga att allt är okej. Det är okej.

Likes

Comments

När man inte vet vad som är ut eller in. Dag och natt är detsamma. Ångesten och känslorna går hand i hand. Fast i en spiral utan slut.
"Han drar mig ner. Säger, släpp allt. Jag dör, jag dör ibland. För jag vill inte missa allt, står brevid. Dem säger livet är så långt, men i evigheten är jag inte ens en minut. Så det som bor i mig måste ut."

Likes

Comments

Ångest som händer runt halsen. Mörker med bara ett ynka fågelkvitter som sakta kvävs. Handleder som bultar. en bröstkorg som exploderar. Lungor, mage och huvud som inget hellre vill än att sluta andas. Tanken på blod som rinner likt en fors. Ögon som påminner om döden. En trasig själ med en trasig kropp. Tough times pass, just not for me.

Likes

Comments