Hur mår du?
Svar: Jag har ont i kroppen, framförallt i ryggen, och är ständigt trött som har lett till min dåliga koncentration. Men bortsätt från det - antar jag att jag mår bra just nu. Men den kan ändras väldigt fort då mitt humör svänger extra mycket av olika anledningar, det ändras nog snart.

Din favoritlåt?
Svar: Oj, har ingen särskild favoritlåt, men tycker om "Say you won't let go" av James Arthur och "Din tid kommer" av Håkan Hellström. Jag är en sån person som har väldigt lätt att byta min favoritlåt eftersom jag lyssnar sönder dom.

Vad använder du för kamera?
Svar: Systemkameran jag använder är Nikon D5500. Jag har en analog kamera, men jag vet däremot inte vad den heter.

Trivs du i Skellefteå? Skulle du tänka flytta till en annan stad?
Svar: Jag som inte trivs i storstäder, eftersom det är väldigt stressigt (och mycket folk) - i fall när jag väl har varit där, stannar jag jättegärna kvar här i Skellefteå när det är en liten stad och nära till allting. Jag stortrivs här helt enkelt och stannar jättegärna kvar här livet ut om jag kan.

Likes

Comments

Helgen sprang i stort sätt iväg och kände att jag inte hann göra allting som jag egentligen ville/behövde men hade ändå kul. Man hinner inte göra någonting förrän det är måndag igen och måste ta sig igenom ännu en vecka på skola. Skulle inte tacka nej till längre helg. Skulle ju behöva!

Jag har haft en jobbigare natt då jag somnade senare än vanligt och inte fått den sömnen jag egentligen behöver. Vet inte varför jag hade svårt att sova eftersom jag var väldigt slut på kvällskvisten, får hoppas att det bara var något tillfälligt. Men jag lyckades i alla fall stiga upp, trots att jag egentligen ville somna om, och tog mig till skolan där det inte gick som jag ville. Tröttheten tog över i stort sätt och koncentrationen ville tyvärr inte sammarbeta med mig. Mina klasskompisar höll mitt humör uppe i alla fall och det tackar jag för!

Jag bestämde mig att ta en promenad istället för att vara med på gympan idag (som är sista lektionen). Mamma var hos farmor och farfar så jag gick hem till dom och har ju en för gullig familj som tog fram lite fika
❤️

Likes

Comments

Gokväll. Det är äntligen fredag idag och må säga att det verkligen är välbehövligt för jag har gått runt som en zombie hela dagen. Jag som har sovit väldigt dåligt inatt lyckades ta mig igenom dagen, trots att jag inte lärde mig något. For egentligen bara till skolan för att vara där, att inte behöva få någon frånvaro.

Vi har haft en väldigt lugn dag ändå, dagen började med svenska då vi börjat se serien "hashtag" och gick igenom vad en krönika är. Hade en lång rast efteråt då jag inte var med på gympan. Efter lunchen, som var för en gångs skull god, hade vi engelska som jag har haft fruktansvärt svårt med. Vi läser just nu böcker under lektionstid och ska jobba med grammatik. När engelskan slutade hade vi fem minuters rast till matten. Jag var ovanligt effektivt däremot var jag fruktansvärt trött, jag var tvungen att kämpa för att hålla mig vaken och koncentrerad. All min energi försvann där, men hade bara no lab kvar innan vi tog helg och det är oftast en lugn lektion.

Likes

Comments

Igår började jag om skolan igen efter ett julledigheten. Jag brukar att vara hur trött som helst under lektionstid, men det har gått bra hittills och jag hoppas på att det fortsätter såhär. Haft problem med koncentrationen, men jag hade inte förväntat mig något annat. Däremot blir jag oftast fruktansvärt trött efter skolan, jag vill bara lägga mig ner och sova när jag kommer hem. Jag kommer nog att tacka nej till att göra saker framöver, förstås kan det vara skönt men det kommer inte vara roligt i slutändan.

Jag har haft en väldigt bra dag idag, trots att det snöar väldigt mycket ute och det börjar komma för mycket för min smak. Och enligt väder-appar, kommer det att snöa ännu mer, jag tycker att snön kom i lite fel tillfälle. Hursomhelst, har jag och mamma farit till farmor och farfar som kommit hem från Stockholm. Jag har längtat efter de <3 fick hursomhelst se lite bilder från Stockholm och höra vad de gjorde. 

Likes

Comments

Idag var det den sista lovdagen innan vårterminen börjar, den sista terminen i högstadiet. Det skrämmer mig hur snabbt tiden går, kan komma ihåg när jag var tio år och tyckte det var långt kvar tills jag skulle välja linje till gymnasiet och nu står jag här med värsta beslut ångest om vad jag ska välja, största rädslan är att välja fel i slutändan. Jag vet att jag alltid kan läsa till det jag vill sen, men det är inget jag känner att jag vill nu. Jag vill så gärna att allting ska kännas rätt från början.

Jag som tänkte ändra på min dåliga rutiner, framförallt nu när jag börjar skolan imorgon, gick inte som jag hade tänkt mig. Somnade strax efter två, däremot var det ett framsteg eftersom jag brukar somna efter fyrasnåret. Vaknade utav väckarklockan i morse, men råkade att somna om och vakna någon timma senare. Jag gick ner för att äta frukost, eller rättare sagt brunch. Jag är i en period, gissar på att jag är i en period, då jag aldrig är hungrig men min kropp tvingar mig att få i mig energi. Det är jättekonstigt. Hursomhelst, fick jag i mig två mackor. Har därefter sett på tv och kollat runt i datorn. Det har varit ännu en lugn dag för min dag som förstås är skönt. Idag lyckades jag ta mig ut på promenad med Zorro också, det var väldigt skönt att få ta sig ut och rensa tankarna.

Likes

Comments

Jag har inte hunnit testa min nyare kamera - utan bara tvärt använt den tidigare. Bestämde att jag skulle gå igenom den mer noggrant tidigare ikväll och tog samtidigt bilder på djuren här hemma.

När jag var liten fattade jag inte vad männskor menade med att "tiden går alldeles för fort" - men nu när jag skaffade Zorro, min hund och min bästa vän i livet, förstod jag vad de verkligen menar. Kändes som han nyss var sex månader och nu den första februari går Zorro in i sitt tredje år på denna jord, min stora kille. 

Likes

Comments

Senaste dagarna har jag gått runt med en sådan tyngd mot bröstet som bara växer, jag gissar på att stressen/nervositeten över skolan börjar komma fram. För på onsdag börjar jag om igen, förstås längtar jag efter att träffa alla igen, men jag är så fruktansvärt trött och börjar att bli förkyld. Som tur är går jag bara tre dagar denna vecka.

När skolan närmar sig nu försöker jag att ändra på mina dåliga rutiner som jag har haft under lovet, men har lärt mig att det inte är lätt när jag ändå lider utav sömnproblem. Jag har varit trött - men min kropp går i för hög varv för att sova tyvärr.. Inatt somnade jag vid 04.00 och vaknade sex timmar senare och var ändå hyfsat utvilad. Ville så gärna somna om, men kanske inte bäst att sova bort hela dagen.. När jag känner mig förkyld har jag försökt ta det så lugnt som det bara går - idag var det en sån dag.

Likes

Comments

För första gången på detta år vaknade jag utav väckarklockan och det var första gången på väldigt länge jag vaknade före 12.00. Jag vaknade vid 09.30, men låg kvar ett väldigt bra tag innan jag gick ner för att äta frukost - fick däremot inte i mig lika mycket som man egentligen ska. Efter att ha gjort sig iordning skjutsade mamma upp mig till stan, under vägen hämtade vi upp Johanna också. Jag och Johanna gick runt i Skellefteås gator, vi åt lunch på Subway och hade det som vanligt otroligt trevligt. Johanna följde med mig hem för att se hockey. Skellefteå skulle möta Färjestad på borta plan. 

Jag som har funnit många av mina närmaste vänner igenom internet - hittade för något år sedan Natalie som inte bor i närheten av mig utan 887 km bort (avstånd längst vägar). Att ha en vän som bor långt ifrån en är både på gott och ont - det jobbigaste utav allt är att man inte kan träffas lika lätt framförallt med det avståndet. Det är självklart väldigt tråkigt att inte kunna träffas men tycker att vi ändå har lyckats hålla kontakten bra. Och med 
det avståndet kan det bli lätt att man hejar på helt olika lag - och det hände för oss. Hon som är en stor supporter till Färjestad - for och kollade den matchen mellan oss och Färjestad. Det blev en "kompis-derby" mellan oss - matcher som denna försöker man hålla lugnet. Natalie är väldigt bra på det, däremot är jag inte lika bra på det.. Stackars Natalie som måste stå ut med mig och mina humörsvängningar. 

Matchen var väldigt tajt, däremot kändes det inte stabilt då vi låg under med 1-0 (som vi råkade styra in i mål, det blev ett självmål helt enkelt) tills tredje perioden. Men vi lyckades vända matchen från 1-0 underläge till 2-1. Ofattbart att med två sekunder kvar satte Pär Lindholm 2-1 målet. Jag är självklart glad över segern - men samtidigt lider jag med Natalie. Det är jobbigt att möta sin bästa vän och hennes lag eftersom man vet att någon kommer behöva "förlora", det känns lite tungt. 

Efter matchens slut åt jag och Johanna tacos innan vi såg kvällsmatcherna mellan Leksand och Malmö, Frölunda och Örebro. Johanna visade mig också en serie/film som var väldigt spännande. Däremot blev jag så skrämd att jag hoppande rätt upp - men vi fick oss ett gott skratt. 

Likes

Comments

Kan du berätta om vad giftstruma är & hur du fick reda på det? Visste du redan från början att du hade diagnosen? -Sköldkörteln som sitter på halsens framsida producerar hormoner som påverkar nästan alla kroppens funktioner och styr ämnesomsättningen. Om sköldkörteln tillverkar för mycket hormoner får man giftstruma. Då ökar ämnesomsättningen och kroppen går på högvarv.

Jag hade ingen aning om att jag hade giftstruma, eftersom jag inte visste vad det var. Men jag förstod att något var fel - så långt förstod jag i alla fall. Jag kanske inte förstod det redan från början eftersom jag bara hade vissa besvär med nervositet, dålig sömn, oro, irritation, ilska, gråtmildhet, värmekänsla och trötthet - men jag trodde det bara var en del av tonåren. Det var över jul (december 2016) som jag förstod att något verkligen var fel - det vore som det var igår. Det var en onsdag, sista veckan i skolan innan juluppehållet. Under min första lektion, som var so, kände jag mig inte fräsch alls. Var yr och mådde illa, kunde verkligen inte koncentrera mig under lektionen överhuvudtaget. Jag tänkte att det berodde på att jag hade druckit lite den senaste tiden och tänkte att jag går och dricker efter lektionen. Minns att vi fick sluta tidigare från den lektionen också och fick lite längre rast - det tackade jag för. Under rasten gick jag in på tjejtoan för att dricka, men kände mig inte sugen alls - jag insåg att jag för eller senare kommer att kräkas ändå. Jag gick och låste in mig på ena toaletten istället och lutade mig över toaletten, det forsade dirket ur min mun i stort sätt. Jag visste inte vad jag skulle göra eller vars jag skulle ta vägen, efter att ha lugnat ner mig lite ringde jag till mamma och berättade att jag hade kräkts. Blev att fara hem direkt efter, jag kräktes inte något mer efter det. Jag gissar på att mitt immunsystem reagerade felaktigt och bildade antikroppar mot sköldkörteln som stimulerar den till ökad hormonbildning. Jag fick mer besvär efter det och allting blev bara värre. Jag började känna utav hjärtklappning och ökad puls, jag tappade vikt på grund av ökad energiförbrukning. Darrningar vilket beror på att känsligheten för vissa ämnen i nervsystemet ökar och muskelsvaghet, som beror på ökad energiförbrukning och att musklerna bryts ner. Jag mådde väldigt dåligt och vi bestämde för närmare ett år sedan att söka hjälp hos Vårdcentralen. Var däremot väldigt less på att fara in och ut från vårdcentralen eftersom de senaste gångerna har de inte varit till stor hjälp. Men den gången blev det ett lyckat möte - jag fick ett återbesök väldigt fort eftersom jag behövde ta en spruta. Fredagen den veckan hade jag tid hos barnmottagningen där jag skulle prata om vad giftstruma (med ett finare år: hypertyreos) är och hur jag ska ta mig vidare för att bota "sjukdomen". Däremot gick allting för fort för mig och jag hann inte smälta allting. Och när hon förklarade vad giftstruma verkligen var förstod jag väldigt lite, när allting kom som en liten chock för mig kunde jag inte ta in allting. Men nu i efterhand har jag läst på och vet det mesta

Det finns tre sätt att behandla giftstruma, det är läkemedel, radioaktivt jod och operation. Jag använder läkemedel och kan bli frisk efter två år - mitt första år har snart passerat. Ett år som inte har varit lätt, men en väldigt lärorik resa. Det har varit en berg-och-dal bana i stort sätt och det har kommit hinder och smällar på vägen - men jag har lärt mig otroligt mycket om kroppen som jag inte vetat tidigare. Ja, jag tycker att kroppen är väldigt häftig på många sätt.

Likes

Comments