Postad i: USA

21:45 amerikansk tid
Det är svårt att skriva ett slut på något som man varken kan förstå eller vill ha ett slut på. Jag vaknade i dag med en klump i min hals ni vet den man kan få ibland när man försöker hålla tillbaka sina tårar. Med frukost i magen och väskorna i förrådet bestämde vi oss för att ta en sista tur i Santa Monica. Bara några steg ut på gatan fälldes några tårar då människor självklart var tunga att ta upp ämnet, som om det inte var tufft nog redan. Samtidigt som jag just i den här stunden ville ta vara på varje sekund ville jag också att tiden skulle springa iväg, få allt överstökat. Istället umgicks vi några sista timmar med tjejerna innan det var dags för att beställa Uber tillsammans med Jakob till flygplatsen. Det blev minsann inte en smärtfri tur det heller utan chauffören fick för sig om att sätta på "du gamla du fria" om jag blev arg, jag blev hysterisk hur skulle jag nu hejda mig, det gick inte. Där satt vi och lipa ikapp i baksätet och min hemlängtan vällde över. På flygplatsen senare blev allting väldigt hastigt, fixa väskorna, genom alla säkerhetskontroller och slänga i oss lite lunch. Innan tiden var kommen. Med fulgråt och långa kramar skiljdes vi åt med ett "vi ses snart". Aldrig har jag känt en sådan smärta i mitt bröst. Helt ensam stod jag där vinkandes och kände mig kanske som världens minsta människa. Under den senaste veckan har jag försökt förbereda mig då omgivningen alltid påmint mig om vad som ska komma skall samt min kära kropp som värkar vara hyper stressad men här är jag. Ensam på ett flygplan med nedräkning i örat till New Zeelands Airlains avgång. Hur är tankarna kanske ni tänker? Förstår ni om jag säger obeskrivligt för det är i stort sett "allt" jag känner, så mycket att jag inte kan sätta ord på det. Jag är så himla ledsen och kluven men också så oerhört stolt över mig själv. När jag tänker efter låter det inte alls rimligt att jag är stolt över att jag känner mig rädd och ensam men å andra sidan vet jag att det här är vad jag vill. Oavsett om det inte blir som jag fantiserat det kan jag åtminstone klappa mig själv på axel och säga att jag försökte, jag gav det en chans och livet är trots allt gjort för att ta utmaningar och lära sig av sina prövningar.

Att splittras från Ebba?

Här sitter jag instängd mellan två främlingar och när jag skriver den här meningen hugger det i mitt bröst, i min hals och ner kommer en tår. Ni förstår inte och jag kan inte heller inte hjälpa er att förstå för bandet mellan oss två är något särskilt. Hon är min bästavän, människan som kan mig ut och innan till. Inte ens när vi började planera resan och jag bestämde mig för att inte följa med hem kändes det bekvämt trots att det återstod då fem månader tills resan skulle börja samt att vi skulle spendera ytligare fem månader med att utforska andra sidan ekvatorn tillsammans. Det är obegripligt. I 140 dagar har vi varit fastklistrade på varandra dag ut och in och inte ens det känns nog, ge mig 140 dagar till och jag kan tänka på saken. Vem ska nu vara min kudde, sova över mig, sno mat i freefood lådan, äta mina rester, vara mitt lexikon massör och make up artis. Vem ska jag nu smaka nya pasta sorter med, dela plånbok, erövra dansgolvet, krypa upp i famnen på, fylla i minnesluckor, hitta nya "David's" och bryta lagar med men största frågan är vem ska nu vara min bästavän och stöttepelare i alla vägskäl. Min kära vän tack för förmodligen livets bästa fem månader, det har varit en ära att få göra det här med dig. Jag är evigt tacksam över att ha dig, det är tack vare dig allting är möjligt. Ser fram emot nästa telefon samtal. Safe travel, see you soon xx

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Postad i: USA

10:59 isländsk tid, men vänta nu, isländsk tid? Jo, här på Island är jag nämligen fast på obestämd tid, och som ett plus i kanten, instängd på världens minsta flygplats där allt som finns att göra är att kolla på stickade tröjor och islandshästböcker. Det är nämligen så att planet tvingades nödlanda här i Keflavik eftersom en motor hastigt och lustigt la av, om inte detta är ett omen för att jag inte skulle vinkat hejdå till Yeddan på flygplatsen för några timmar sedan vet jag inte vad som är. Men hur hände detta? Jo om vi backar bandet några timmar så vaknar vi alla i vårt rum ganska tidigt och packar en sista gång ner alla våra saker i våra något slitna backpacks, och jag känner faktiskt redan då att det gör lite ont i hjärtat.n. Dagen spenderades med tjejerna då vi bara gick runt i staden och försökte förstå att detta var den absolut sista dagen tillsammans i detta häftiga land, och kontinent för den delen. När klockan började närma sig tre sa vi ett sorgligt hejdå till tjejerna och hoppade sen in i en uber med Jakob. När vi kom till flygplatsen gick allt väldigt fort, checkade in väskorna, gick igenom säkerhetskontrollen och hade vår sista måltid tillsammans, något ironiskt bestående av KFC som vi egentligen hatar helhjärtat. Klockan 17.45 gick vi till min gate och vänner, det är inte många gånger i livet mitt hjärta has broken into two, men när jag gick igenom gaten och lämnade Yeddan på andra sidan dörren, då var jag inte kaxig ska ni veta. Satt på mig transferbussen och låten all by myself kom på, kan det bli klyschigare liksom? En gråtande flicka på en buss all alone, skulle inte tro det va.

​Jag vill med detta inlägg påminna den framtida 37-åriga Ebba om vilket jäkla äventyr du fick vara med om, du såg allt från lejon till koalor, hyddor till palats, upplevde afrikas kalla nätter och svettades floder i 45-gradiga Grand canyon, samtidigt som du också lärde dig att med rätt person vid din sida kan man faktiskt umgås alla dom 24 timmarna av dygnet 140 dagar utan att vilja döda varandra. För kan man ha en bättre resekompis än Yeddan? Hon räddar mig från att bli påkörd, räddar oss från att hamna i drogkvarteren efter mitt kartläsande, räddar bloggen från att bara bestå av text och inga bilder, räddar mig när jag svimmar och spyr, och sist men inte på långa vägar minst, räddar mig från att se ut som en jubelidiot på klubben genom att dansa och sjunga PRECIS lika fult som mig<33 Med dessa ord vill jag bara tacka dig min resekompanjon för dessa fem månader, då vi har gått ifrån att vara två vettskrämda tjejer i ett hostel i Sydney till att hoppa på ett flyg till Afrika och campa på savannen, jag är så otroligt stolt över dig och vet att du kommer klara alla kommande utmaningar galant. Vi är förevigt tolitonse.

P.S Kommer för alltid vara tacksam över att du tog sängen över björnen och inte jag. Älskar dig D.S

Likes

Comments

Postad i: USA

En sista tur med gadventures bussen. På vår färd tillbaka till Santa Monica vilket är vår slutdestination på denna resa så följdes först några stopp. Första stoppet var Madonna in där tiden egentligen inte fanns för att äta de vackra bakelser vi såg så vet inte riktigt vad vi gjorde här med strävade runt gjorde vi alla fall. Vidare tog vi oss till Santa Barbera där vi tog en promenad ut på piren och en sväng mot stan men riktigt så långt nådde vi inte då tiden kom ikapp oss, istället fick vi äta lunchen i bussen när vi färdades förbi Malibu och fram till nattens hostel. Medan alla är ute försöker vi här få ordning på packning bland annat är alla mina kläder i tvätten och är klar om 15 men om fem ska vi vara nere vid piren för en sista måltid ehh vågar man lämna kläderna i tvätten är frågan. Får nog faktiskt bli så för nu måste vi rusa ner!!

Yedeneku

Likes

Comments

Postad i: USA

Efter en stressig morgon kom vi iväg vid 11-tiden och styrde kosan mot Monterey. Vi skulle egentligen kört på pacific highway denna sträcka men då det hade skett en ovanligt stor "landslide" hade vägen klassats som osäker och därför stängts av. Detta gjorde oss inte alltför mycket då vi som vanligt somnade så fort vi satt oss på bussen. Så fort vi kom till Montery åt vi lunch innan vi mätta gick till San Carlos beach och doppade våra tår i the pacific ocean. Efter att ha vandrat runt lite mer hoppade vi på bussen och vårt sista stopp innan slutdestinationen. Runt 18 tiden stannade vi vid San simeon där vi nog såg det fulaste djur jag någonsin skådat, sjöelefanten. De hade en kropp som en fet säl men sedan någon sorts snabel näbb grej istället för en vanlig mun,ett otroligt märkligt djur. När man först la ögonen på dom trodde man att det var en klunga stenar som ibland gjorde något skällande/skrikande läte. Eftersom det var ganska kallt och sjöelefanterna inte luktade så värst åkte vi ganska snabbt därifrån till campet där vi snabbt satt upp tälten innan det vaf dags för kvällens mat, dominos pizza<33 Resten av kvällen spenderades med att grilla marshmallows vid lägerelden, och göra amerikanska s'mores som jag tyvärr måste säga var överhypade. Nu har vi precis varit kuddtjuvar mot killarna i tältet bredvid och fnittrat som två 10-åringar, men ska nu försöka sova, natti.

Puss och kram Ebba

Likes

Comments

Postad i: USA

Pling pling, ja det var så vi tog oss fram idag vinglandes på turist cyklar som vi var tvungna att betala 100 dollar var i deposition för, ni skulle varit med och sett våra miner när vi fick det beskedet. Låt oss ta det från början den här morgonen ganska så sega tog vi oss ner till den fria frukosten vid 09 då vi hade arrangerat frukost möte med några för att se om våra planer löpte samman någonstans, vilket det gjorde. I ett kyligt San Fransisco bestämde vi oss för att denna dag ta oss ann en cykelhyrning som vi fick ett bra erbjudande på därför promenerade vi in till staden. Längs promenad sträckan gick vi omedvetet längs "hemlösa gatan" hela gatan bestod av en fruktansvärd lukt med människor liggandes överallt, hemskt. Vi tog oss i alla fall till uthyrningen där vi fick 100 usd beskedet som vi blev lite fundersamma på men antog det med tanke på företagets position och där gick startskottet! Under vår cykel tur tog vi oss till platser som, Palace of Fine Art, Golden Bridge (självklart disigt), Alamo Square ( husen) men för att ta oss dit var inte färden felfri utan en av oss ( av 6 personer) lyckades vurpa ner i spårvagnsbanan en annan fick ett cykel hjul på låret, blev utskrattade av en polis, cyklade halvt mot rött, konkade svettandes på cyklarna ner och upp för trappor vilket gjorde att momentet blev en av alla gånger vi muttrade över Jakobs kartläsning. Hur som helst tog vi oss tillbaka och jag tror att alla blev väldigt nöjda med turen trots att den blev lite lägre än vi tänkt oss. Lagom till klockan sex lämnade vi igen cyklarna för att leta upp en resturang där av hamnade vi på restauranger "super super burgers" som smakade väldigt bra. Här spelade vi också jenga vilket gjorde än skrämmande stressad. Därifrån bestämde vi oss för att ta oss ner till Pier 39 där vi sprang ut och in i butiker för att hjälpa grabbarna att hitta de det sökte. Med målet i hand promenerade vi genom stan tillbaka till hostlet. Vet inte riktigt hur vi tänkte då ögonen knappt är öppna men här sitter vi i sällskapsrummet och har lagom spelat klart ett sällskap spel och ser ut som att det förbereds några kort omgångar nu också, säger då de, det är ett under om jag håller mig vaken under dessa!

Yedeneku

Likes

Comments

Postad i: USA

Trots den otrevliga skunkincidenten igår kunde vi få en god natts sömn och vaknade idag upp till ett något kallare Yosemite, och kallare skulle det bli då vi idag styrde bussen mot kuststaden San Francisco . På vägen dit stannade vi i ett litet område kallat Merced där vi ganska trötta efter gårdagens vandring stapplade ut ur bussen. Var vi hamnat var på ett så kallat "petting zoo" där konceptet är att dom har lite olika djur på bakgården av deras affär, i grund och botten handlar det nog egentligen om att folk ska stanna och köpa saker i deras affär... Detta syntes på djurhållningen då papegojorna var i små burar och en kossa, get, åsna, kalkon,gris, emu och massa andra små djur delade på 3 hagar utan vidare mycket gräs. Då förstår ni säkert att vi inte stannade där jättelänge utan åkte ganska snabbt vidare mot San Francisco . Dit anlände vi runt lunchtid och vi stannade först till på Treasure Island där man hade utsikt över hela staden och det kända fängelset Alcatraz, som förr i tiden höll några av stadens värsta brottslingar. Efter detta åkte vi till hostlet som låg i en liten ruffigare del av San fransisco med väldigt många hemlösa på gatorna, det märktes dock inte på boendet då det var jättefint och mysigt vid första anblicken. Fick våra rum, duschade och vid 5 mötte vi upp Laura (en tjej från Tyskland) och gick mot stan. Efter en kvarts promenad genom slumområden hamnade vi till slut i Union square där det kryllade av butiker och cable cars (dock inte sådana som vi åkte i Singapore, utan detta liknade snarare vanliga spårvagnar). Vi gick runt i affärer ett tag och hann till och med se en halvgalen kvinna med en katt på huvudet innan vi gick mot pir 39 där vi skulle möta resten av gruppen. På vägen dit gick vi även igenom Chinatown som inte riktigt slog den vi tidigare sett, men den var ändå cool. Efter att ha bestigit San Fransiscos höga backar och hoppat över staket kom vi fram till piren där vi hittade kvällens restaurang, "Player's sportsbar" där vi mötte resten av gruppen som hade varit och seglat (eftersom vi seglade i Australien skippade vi detta för att spara pengar). Där hade vi en väldigt trevlig nachomiddag och när klockan började närma sig tio tiden och vi började gäspa och andra började dansa flamenco tog vi alla det som ett tecken på att det var dags att dra sig hemåt. Efter en bergochdalbana åktur på gatorna har vi nu landat hemma och ska sova.


Puss och kram Ebba

Likes

Comments

Postad i: USA

Håll er i för här kommer ännu ett långt inlägg!! Kan börja med att säga att just nu i det här exakta sekunden så sitter vi upp i våra sovsäckar (sover inte i tält) och iakttar en livs levande skunk (!!) några meter ifrån våra madrasser, spänningen stiger i väntan om att den ska släppa sig eller inte med andra ord får vi se om vi får någon nattsömn.

Åter till dagen, idag erbjöds vi en fri dag här i Yosmitte vilket för vår del själkvart innebar hike för att det är något vi båda fattat ett stort tycke för sedan Afrika men vi har en tendens att slösa bort tid på andra som aldrig kan passa tider så att vi får ett närvsamanbrott över om vi hinner med det vi vill .. Efter en busstur tog vi oss till stop 16 där vi påbörjade Mist trail som till en början enbart bestod av asfalterad uppförsbacke därefter övergick det till en halkig uppförsbacke av blöt sten stig som efter 1,6 mil tog oss till vår första destination : The Vernal falls, det var så vackert att jag inte kunde sluta ta kort trots att linsen var immig och jag blev dyngsur desto längre jag stod och tittade på det inte nog med det så dök även en regnbåge fram! Med lite nya krafter traskade vi vidarare ytligare några mil innan vi nådde toppen av Nevada falls . Här fann vi ännu ett vackert vattenfall som vi beskådade en stund innan vi satte oss ner för lite lunch och återhämtning inför tillbaka vägen. Vår väg tillbaka var faktiskt väldigt behaglig bortsett från att vi fick åskåda när en äldre kvinna halkade omkull på några hala stenar och slog i så hårt att hon slog ut tänder och fick näsblod, risken med att ha gå stavar är ju då att man inte har händerna lika tillgängliga att ta emot sig med. Därför var vi väldigt försiktiga neråt då det var väldigt slipprigt hela vägen. Åter tillbaka vid start skiljdes vi och Jakob ifrån gruppen då vi tog bussen några stationer bort och tog en närmare titt på Yosmitte Waterfall innan vi slog följe med de andra tillbaka till campet. Efter ett dopp i poolen, ett nakenbad och lite käk spenderade vi som i vanlig ordning kvällen med kort innan vi hamnade här iakttagandes på en skunk igår syntes det tydligen till en tvättbjörn i samma område men det vet jag inget om då jag sov så gott.

Yedeneku

Likes

Comments

Postad i: USA

Vaknade upp till solsken klockan 06:30 (plus några minuter snooze hit och dit) , gick upp och packade tältet, fixade frukost/lunch och satt oss sedan på bussen som idag skulle ta oss till Yosemite national park. Innan vi kom dit gjorde vi ett stopp vid "mono lake" som låg vid sierra nevada bergen, väldigt vackert att se deras siluett mot vattnet. Sjön hade även så kallade "tufu towers" vilket är höga smala "stenar" som har skapats av den höga saltmängden i sjön och som verkligen gav det ett speciellt utseende. Lyssnade också på en gubbe som berättade om sjöns enda invånare, räkan. Med andra ord är detta ingen sjö för fiskeentusiaster så pappa, åk inte hit. Åkte i någon timme innan vi var framme vid nationalparken där vi först stannade vid en utsiktsplats som hette Olmsted point vilket vi båda nog skulle rekommendera. Vid nästa stopp var det dags för en liten mini hike i skogen som består av enorma träd kallade Sequoias, jag skulle gissa att det på vissa träd behövs runt 10 personers armar för att nå runt stammarna. Efter en 1 timmars lång hike som inkluderat allt från kravlande inuti döda stammar till gående genom tunnlar gjorda av träd åt vi en snabb lunch som vanligt bestående av svettiga mackor, men man ska icke klaga, vi är vana vid värre! Sista stoppet innan campet var en utsiktsplats där man både kunde se dom kända bergen half dome och el capitano. Legenden säger att det var ett gammalt par som alltid grälade med varandra, så därför förvandlade gudarna dom till två stora berg som skulle face eachother för all evighet. (Annan fun fact om parken är att mannen som ville göra Yosemite till en nationalpark fick på något sätt kontakt med den dåvarande presidenten Teddy Roosevelt och övertygade honom om att komma och campa för att se just varför den var tvungen att bevaras, och efter en vecka var presidenten såld och stämplade platsen som ett landmärke.) Från el capitano kunde man se hur ett vattenfall forsade ned längs bergsväggen och utsikten var helt otrolig, med andra ord tycker vi redan nu om Yosemite. När vi till slut kom till campet övervägde vi först om vi skulle sova i tält men då våra k-mart sovsäckar håller måttet riktigt bra och hotet om björnar och andra vilda djur inte skrämde oss alltför mycket struntade vi i tältet och gick till swimmingpoolen istället. Där plaskade vi runt med hela gruppen innan vi och Jakob bestämde oss för att ta ett dopp i den iskalla floden som rinner längs med vägen. Strömmen var väldigt stark och vild så fiske skulle vara perfekt här, värre var det med badandet men efter lite kravlande lyckades vi ändå (eller iaf några av oss..) och när vi kom tillbaka till campet var det dags för kycklingwok. Resten av kvällen har vi spelat Uno, bubblan och gjort ett tappert försök till skitgubbe på 12 personer..

Puss och kram Ebba

Likes

Comments

Postad i: USA

Sa imorse bye bye till allt för bekväma sängar i ett allt för varmt Las Vegas (46 grader) som förblir en plats som måste stanna på bucket listen då ett återbesök bör göras (när åldern är inne). Här i från tog vi oss i alla fall ut genom Dead Vally som egentligen skulle bli vårt första stopp men på grund av den höga värmen 50+ som skulle skada både oss och bussen tydligen hänt att bussar tagit eld så Av den anledningen passerade vi bara. Istället blev vårt stopp i Amagosa Vally i Nevada där vi hade några minuter inne på Area 51 Alien center. I det här området spekuleras det än idag om att USAs regering hade kontakt med aliens. Efter ytligare några busstimmar anlände vi till nattens campingplats i West Bishop. Till ovanlighetens skull bestämde vi oss faktiskt för att i kväll sätta upp tält då de sägs att det ska bli lite kyligt inatt. Därefter splittrade vi gruppen medan några åkte till någon springpool stannade bland annat vi två. Vi bestämde oss istället för att ta en lång promenad i området vilket slutade med att vi blev "jagade" av en gtolfbil och kröp ut genom ett stängsel. Åter samlade åt vi som i vanlig ordning när vi campar mat tillsammans och vi har nu också avslutat några kort/Uno timmar för att krypa in i våra små krypin.

Yedeneku

Likes

Comments

Postad i: USA

Igår samlades hela gruppen i ett hotellrum där vi åt pizza och spelade lite spel. Vid 10 tutade någon utanför hotellet, det var nämligen vår egna privata partybuss. Med egen discomusik,belysning och till och med en strippstång hoppade vi runt medan chauffören svängde runt på Las Vegas gator. Första stoppet var the wedding chapel där självaste Elvis kan viga dig medan du bär din hyrda smoking för 5 dollar. Tyvärr var ingen på humör för giftemål så upp igen på bussen hoppande vi och dansade vidare mot nästa stopp, den ikoniska Las vegas skylten. Efter att ha tagit dom obligatoriska bilderna åkte vi till Bellagio där vi såg en fontänshow med självaste Eiffeltornet i bakgrunden. Nästa mission för oss var att gå till en klubb, och som ni säkert är medvetna om är åldersgränsen 21 och ja, ingen av oss har ännu uppnått denna höga ålder. Men inte stoppade det en av oss inte, vet inte hur men på något sätt lyckades Yeddan ta sig in medan bebis Ebba fick stå utanför haha. Nåja efter att hon festat klart delade vi på en uber hem med några tjejer och tog oss en promenad i den gamla delen av Vegas som blev en aning längre och något händelserikare än vad vi planerat... men what happens in vegas stays in Vegas. Till slut kom vi i säng och efter en lång otroligt skön sömn i våra hotellsängar vaknade vi upp runt 11 tiden. Hann med att fixa lite småsaker och även ringa ett samtal hem till Sverige innan vi tog våra handdukar och gick ner till hotellets pool. Temperaturen idag låg på stadiga 46 grader så att hitta ett par solstolar som stod i skuggan var ett måste. Efter lite letande fann vi vad vi sökte och vi kunde (redan svettiga) sätta oss och njuta. Vi tog även ett dopp i den svalkande poolen och åka vattenrutschkana genom en hajtank (vad gör man annars i vegas liksom). Vid fyra tiden gick vi upp till rummet där vi gjorde i ordning oss för att åka till the strip. Vet inte riktigt hur men iväg kom vi inte försen klockan nio då en uber plockade upp oss och efter lite åkande hit och dit hamnade vi på en tvärgata till the strip där det låg många restauranger. Efter lite springande in och ut på casinon för att hitta ett potentiellt ställe tog vi slutligen en mexikansk restaurang där vi delade på en stooor nachos. Gick runt lite på the strip innan vi efter väldigt mycket trubbel till slut fick oss en uber hem, kommer nog gå till historien som den dummaste och galnaste ubern på resan, men som sagt what happens i Vegas, stays in Vegas.

Puss och kram Ebba

Likes

Comments