hej,

Denna blogg kommer att hamna om oss personer som befinner sig i något utanförskap.
Har själv spenderat 3,5 år på anstalt som jag avtjänat senaste 6 åren.
Efteråt så lovades jag hjälp att komma tillbaka in i samhället, vilket uteblev.
Blev hemlös direkt när jag kom ut och spenderade 3 år ett liv på gatan och flyttat runt mellan en massa olika vänner jag lärde känna i Göteborg och Arvika.
Tiden var väldigt jobbig och jag påbörjade igen mitt missbruk utav droger. Missbrukade allt från amfetamin, hasch, cannabis, läkemedel, svamp, psykadeliska droger.
Drack även alkohol varje dag.
Var verkligen djupt nere i skiten. Samtidigt som jag brottades med mitt missbruk och hemlöshet åkte jag ut och in på slutenvårdspsykiatri. De flesta fall fick jag LPT(lagen om psykiatrisk tvångsvård) på mig.
Hade ett flertal självmordsförsök och självskadebeteende bakom mig under de åren.
Polisen hittade mig av en slump sittandes med en kniv och skulle avsluta mitt liv. de skjutsade mig till psyk i Karlstad en distans på 8 mil.
Blev inlagd på sjukhusför att ha tagit 50 st värktabletter och blev magpumpad. Rymde dagen efter från intensivvårdsavdelningen och blev hämtad av polis.
Så fortsatte det frm och tillbaka under tiden jag bodde i Arvika.
 
Tillslut för att bryta mitt missbruk valde jag att flytta hem till Stockholm igen hem till morsan och hennes gubbe.
Första tiden åkte jag in och ut från psyk varje vecka. Var inlagd många månader i sträck som jag även var i Arvika/Karlstad.
Vid ett tillfälle när jag kom upp till min psykolog hade jag dagn innan druckit en massa alkohol och käkat tabletter så var helt väck när jag kom upp till psykiatrin.
Blev hämtad med ambulans och körd till södersjukhuset där jag rymde ifrån direkt när jag kom till akuten.
Åkte hem igen och senare kom polisen och knackade på dörren och jag blev hämtad ytterliggare engång.
Så fortsatte mitt liv.

Senare hittade jag en sysselsättning och började jobba med hemlösa och missbrukare. Kunde relatera till allt jag mötte under jobbets tid vilket var väldigt kul.
Men ytterliggare engång så får jag se hur svårt det är för hemlösa som jag aven självvarit att få rätt hjälp.
Boende, rehablittering.
Inte för att kritisera flytkingar men de får all hjälp med boende! Vilket vi som är svenska hemlösa inte får.
Det blev tillslut förmycket för mig. Alldelles för svårt för mig att hjälpa utan insåg att det är omöjligt.
Mådde dåligt och slutade.
Idag är jag volontär hos en förening för de med självskadebeteende och ätstörningar som jourperson.
Vilket jag trivs väldigt bra med.
 
Kommer återkomma med det hur det går och fungerar.. Även om hemlöshet och missbruk.
 
//Andreas

Likes

Comments