View tracker

Detta är inte ett vanligt inlägg men känner att jag vill dela med mig lite om tankar till er.

I helgen var jag på ledarutbildning inför något som heter Popkollo och fick massa bra verktyg som jag tänker att jag kan ta med till er och mitt projekt. För även om jag inte kände någon innan och aldrig är i Stockholm så gick det bra även när jag skulle bo med dessa främlingar och vi höll ändå ihop hela helgen.

Så, vad har jag fått med mig som ni ska få del av?
Jo, som sagt var det en ledarutbildning och jag tänker att mycket kan hjälpa lärare. Som att man ska vara uppmärksam på om det är några som tar mer plats på leltioner, och på en skol nivå kan man kanske prata med individerna som inte gör det och hitta en lösning tillsammans. Oftast om man som jag och många andra lider av social ångest så känner man sig inte trygg i gruppen och då kan man köra typ teambuilding även om det är mitt i terminen, eller göra fåniga lekar för att visa att det är okej att vara fånig, om alla fånar sig så kan det bli lättare att inte oroa sig för att göra fel. Ett annat tips är att göra saker på "fel" sätt någon gång så att det blir okej att göra fel.

Nu är det här säkert jätteflumm men jag vet själv hur viktigt och svårt det är att känna sig bekväm i grupp och jag tror att om lärare skulle bli bättre på att fördela utrymmet och vara mer uppmärksamma på de som inte gör något och visa att det är okej att inte ta plats, då skulle det kunna vara lättare att som social ångest drabbad klara sig bra i skolan.

//theBat

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Något av det bästa ni kan göra är att förklara för människorna ni spenderar mest tid med om er social ångest! För om de vet vad ni tycker är jobbigt så kan de stötta och hjälpa er med att t.ex. be om hjälp i affärer eller beställa mat åt er!!

//theBat

Likes

Comments

View tracker

Det har inte hänt så mycket här på ett tag. Mest för att jag inte haft inspiration, har varit in och försökt komma på vad jag ska skriva om flera gånger men det finns så mycket att det är svårt att dela upp allt och välja något konkret.

Så för att gottgöra det så får ni något stort som jag planerat sedan innan jag startade bloggen men som nu börjar ta fart. Eller ja, ni får veta om det nu iallafall.

// theBat

  • 44 readers

Likes

Comments

Jag gjorde som en liten mini undersökning, och frågade några av mina vänner som också lider av Social ångest, om hur de hanterar förväntningar och de gör som mig. 

Att leva med Social ångest och få för höga förväntningar på sig kan vara riktigt jobbigt, så därför presterar vi ofta inte fullt ut, just för att vi inte vill att folk ska ha för höga förväntningar på oss. Om någon tex frågar mig om jag spelar ett instrument så säger jag att jag kan spela lite gitarr, lite bas och lite  piano. På så sätt kan jag bara prestera bättre än deras förväntningar och jag är räddad från att göra bort mig totalt. Samtidigt som om du frågar mina föräldrar, som hört mig spela, så säger de snabbt att jag kan spela vilket instrument jag vill, vilket kanske är sant om jag får tid på mig att känna mig bekväm med att spela inför folk.

Ofta går det även hand i hand med att vi inte är bekväma med att prestera i grupper eller inför personer som vi tror ska dömma oss.


Nu har jag bara mina egna tankar och att ha frågat några andra med Social ångest så ni får gärna berätta om ni tycker att det stämmer eller inte. Och alla är vi olika och visar olika symptom.

Likes

Comments

Det är några av mina kompisar som har frågat vad skillnaden på SocialÅngest och SocialFobi är så jag tänkte att jag gör ett inlägg för att förtydliga varför jag sällan pratar om SocialFobi.

SocialÅngest och SocialFobi är synonymer, de är två ord för samma sak. Men det klingar olika och därför har jag valt att använda ett av dem. Detta är mest för att jag anser att SocialÅngest känns som en mer korrekt beskrivning av vad det är och för att SocialFobi för mig förminskar hur allvarligt det egentligen är. Man får självklart kalla det vad man själv tycker känns bäst men för att nå ut med att det finns ett problem med det så kände jag att det var självklart att använda SocialÅngest till att informera de som inte vet vad det är och de som inte själva lever med det.

Likes

Comments

Jag tänkte dela med mig av mina bästa tips för att hantera Social Ångest, eller rättare sagt när den blir som värst. Och viktigare, varför dessa knep är lämpliga.

Tips 1. Gå till en lämplig toalett, ta några minuters paus från omgivande människor och ha ett mentalt peptalk med dig själv, eller säg det högt om det hjälper dig bättre. Det viktigaste är att du får en stund för dig själv och kan påminna dig om att du klarar det.

Varför: Du får vara för dig själv ett tag och inget tycker det är konstigt om någon låser in sig på toaletten några minuter. de kommer antagligen tro att du går på toa, som alla människor måste göra. Jag tycker om denna bäst för man kan använda den flera gånger under samma dag, speciellt om man passar på att uträtta sina behov samtidigt. Använder den dagligen i skolan när det blir för mycket (Schh... berätta inte för mina lärare hihi)

Tips 2. Ha en kompis med dig som vet om ditt problem och som kan stötta dig, och i värsta fall dra undan dig för att ni ”Måste prata”. Det kommer även göra att hela kvällen känns lättare om du har en trygghet, speciellt om det är någon som vet hur du fungerar och som kan ta hem dig om det blir för mycket.

Varför: Den här metoden kräver att man är förberedd, vilket man oftast är om man levt med Social Ångest länge, men det är en av de bästa för att det gör att det tar lite längre tid mellan de riktigt hemska stunderna, samtidigt som man inte behöver ta sig igenom det själv. Nackdelen är om man känner att man besvärar sin kompis, vilket du inte gör, för blir hen besvärad så är det inte en riktig kompis.

Tips 3. Gå ut och ta lite luft, är det för kallt ute så funkar det att gå sätta sig där det inte är så mycket folk, eller inga alls. Men var inte borta för länge för då kan de andra börja tro att något hänt och du kan tvingas förklara din situation för människor du inte känner eller folk som inte förstår och det är dumt i detta tillstånd du är i nu

Varför: Denna kan vara lite svår att lyckas med första gången men man lär sig snabbt hur man ska göra. Fördelen är att du slipper vara inne på toaletten men kan göra samma sak som i första tipset. Dock är det svårt att använda den flera gånger under en kväll.

Tips 4. Ta upp telefonen och skriv till någon du vet kan muntra upp dig, för det är vad som behövs just nu, att muntras upp. Och om någon ber dig ta undan mobilen eller frågar vem du skriver med så är det i dessa tillfällen okej att dra en lögn och säga att din kompis inte mår så bra och behöver stöttning eller att det är din mamma som vill något.

Varför: Som i punkt 2 så behöver du inte genomlida det själv. Dock vet jag att på exempelvis släktträffar så finns det vissa som inte uppskattar mobiler i sociala sammanhang, men då är det bra att man får ljuga för sin hälsas skull, men lögnen om mamma funkar nog inte på släktträffen

Tips 5. Gå hem, antagligen har du din trygghet hemma så om inget annat hjälper, gå hem! För din egen skull. Du får ljuga om anledningen här också men bara du tar dig hem.

Varför: Detta är det svåraste, för att du måste säga att du måste hem, men som sagt så är det okej att ljuga för hälsans skull så hitta på att du mår illa eller något, risken finns att det inte är lögn heller. När du väl kommer hem så är du trygg och du behöver inte må dåligt över att du var tvungen att gå hem. Du klarade det inte nu, men en dag så kommer du att göra det.


Som ni ser så handlar alla mina tips om att ta en paus ifrån det sociala, men det är för att vi ibland behöver en paus på 2-3 minuter för att kunna hålla ut en timme till, och det är okej om du tar fler pauser än så. men för din egen skull så variera dig, för jag vet att du kommer tro att alla är dig på spåren annars.

Du fixar det här, du har antagligen varit i värre eller liknande situationer tidigare och klarat dig levande ut, så det gör du nu också!

// Emelie


Likes

Comments

Så länge jag kan minnas så har jag känt att jag inte riktigt passar in någonstans, sedan tredje klass har jag fått höra att jag ”måste vara mer aktiv på lektionerna” och jag har inte tyckt om stora högtider sen jag var kanske 12-13år. Jag har aldrig riktigtkänt mig som en del av en klass, eller ens min familj, jag kunde inte ens säljakakor själv i mellanstadiet, min mamma fick prata åt mig då jag knappt vågadesäga hej till folk.

Hela tiden har man slagit bort det som blyghet, eller feghet. I alla fall tills min kurator på ungdomsmottagningen för något år sedan frågade om vi skulle kolla om jag led av social fobi, ett ord jag nu kastat i soptunnan av samma anledning som hon använde det ”Det låter inte lika illa”. Jag blev förvånad över hur mycket som hängde ihop med detta,sådant som jag tidigare trott haft att göra med att det var något fel på mig visade sig nu vara en del av Social Ångest. Jag läste på mer och blev mer och mer lättad över att inse att det inte var FEL på mig, jag var bara en av många som hade väldigt svårt i sociala sammanhang. Nu försvann meddetsamma alla skuldkänslor jag lagt på mig själv för att jag var den enda människan som tyckte det var jobbigt att ha datorskärmen mot en annan människa och jobba eller att ringa samtal, för jag insåg att jag inte var ensam. Även mina vänner och min familj fick det lättare, för det är lättare att förstå något när du vet vad du ska läsa på om.

När jag fick veta vad mitt ”Problem” var så föll så mycket på plats och det var mycket som blev lättare när man kunde förklara för t.ex. lärare och få en mer anpassad skolgång. Jag bestämde mig även att jag vill hjälpa andra med samma bekymmer och det är därför jag startat denna blogg, för att informera och förhoppningsvis hjälpa någon.

// Emelie

Likes

Comments

Jag vill gärna ta del av era historier så om ni vill dela med er så kan ni kontakta mig

Antingen här eller mejla manensomhjalp@outlook.com