Ibland önskar jag att jag inte såg ut som jag gör. Jag undrar vad mina vänner och "folk som jag hållt på med" hade tyckt om mig om mig om jag inte hade haft ett tämligen attraktivt utseende. Hade de ens pratat med mig över huvud taget?
Varje gång en kille skriver till mig på instagram, addar mig på snapchat eller frågar en personlig fråga på en fest vet jag vad han vill, även om han lindar in det i frågor om vilken ras min hund är eller hur jag mår. Jag vet att det enda han ser är en blond lång tjej med helt ok pattar som han vill ha för en natt.
Jag vet att han inte bryr sig att jag ska utbilda mig till lärare, att jag ska plugga i Madrid ett år eller att jag älskar att diskutera politik. Han kommer nog aldrig ens undra över det.
Men varför lägger jag upp selfies då? Varför lägger jag upp bilder där man kan se min smala men ändå lite kurviga kropp? Jag måste ju vilja att det är det enda han ser i mig.
Jag hatar mig själv för att det sista jag tänker på innan jag går ut genom min dörr, skickar iväg en snap eller lägger ut en bild någonstans är "kommer han tycka om det här?", "kommer han tycka jag är sexig?".
Jag ler när han säger att jag är sexig och söt och snygg, för jag vet att det är det enda han ser i mig, och jag vet att han aldrig kommer fråga om mina framtidsdrömmar, vart jag ska bo eller vilket parti jag kommer rösta på, för han vill bara ha mig för en natt.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Idag, söndagen den 26 mars 2017, så hände något som nästan fick mig att spricka av glädje; Sveriges första svarta partiledare blev utsedd! (Och hon är dessutom kvinna!!!)

Detta är så sjukt viktigt, representation is everything, och svarta kvinnor har pinsamt låg representation i stort sett allt. Tror du att det inte har funnits någon svart kvinna som partiledare än för att det inte har funnits någon bra kandidat tillgänglig? Think again boo. Det är vi privileged assholes som alltid har gjort, och än idag ser ner på svarta kvinnor. Det är dags att vi gör plats åt svarta kvinnor. Unga WOC (women of color) har inga förebilder, och det är så jäkla viktigt att de får det. POC växer upp med att lära sig bra och viktiga saker vita människor har gjort, och att de ska se upp till dem. Varenda. Jävla. Dag. får de se duktiga lil' Beckys, samtidigt som vi smutskastar POC, får de att framstå som brottslingar och dåliga människor. Det är hög tid att vi får en svart kvinna som partiledare, som kommer synas i TV och inspirera unga POC att följa sina drömmar, att inte settle down för att vårt rasistiska samhälle ber dem.

Tack för att du finns Victoria Kawesa, du är så himla viktig.

Likes

Comments

Detta kommer förmodligen sluta som alla mina förflutna bloggförsök; åt helvete. Men vi försöker igen, hoppet sägs ju vara det sista som lämnar en. 

Jag är en vit-cis-hetero-tjej med normkropp. Att försöka igen för mig har nästan alltid vart enkelt, samhället har aldrig sagt emot mig; jag är accepterad på alla plan förutom att jag är ickeman. Det är inget jag kan påverka; att jag är hetero, vit, cis, you name it. Men jag kan påverka hur mycket jag vill ge rum åt folk som inte är som jag. I'm a privileged asshole, jag vet det, och jag skäms över det. Jag skäms varje gång jag ser, hör eller läser om hur rasifierade, icke män, hbtq-personer, feta människor, m.fl. blir trakasserade, skadade, DÖDADE av oss; us white fucking trash. Jag skäms inte över mina privilegier, don't get me wrong, men jag skäms över att jag inte alltid tänkt på dem, och därmed tryckt ner alla som inte har mina privilegier. Jag har i perioder tänkt "skitsamma" och låtit folk snacka. Låtit folk säga nigga, neger, bögjävel, hora, fetto, m.m. utan att jag ens har öppnat munnen. Det har till och med varit så illa så att jag har sagt vissa av dessa ord själv. För som jag har sagt; I'm a privileged asshole. 

Det är pinsamt att säga det, men inte förrän nu, nästan 16 år in i mitt liv så ser jag alla mina privilegier. Inte förrän nu har jag börjat våga säga till om jag hör något fel, inte förrän nu har jag börjat ta avstånd från sådana som säger dessa saker, som tänker dessa saker. Det är pinsamt, det är det, men jag måste skriva om det. Jag måste skriva om dessa ämnena, försöka förklara för alla privileged assholes varför detta är dödsviktigt. Jag vill göra det, jag måste göra det, det är min skyldighet. Jag kommer aldrig kunna skriva om hur det ÄR för en rasifierad, hbtq-person eller en tjock människa att leva i vårt samhälle, cuz I don't know. Men jag ska försöka sprida era ord och kunskaper, försöka sprida acceptans och ER. Sprida er. Ni är magi! Hoppas ni vet det. 


I won't stand in front of you
I won't stand above you anymore
But I will stand next to you
I will stand behind you
I will stand under you
As a sister
As a friend
As long as I live

Likes

Comments