Header

TANKAR

16 år gammal och trodde att livet hade nått sin botten, det kunde inte bli värre nu... 17 år gammal och ångesten tar över mitt liv... 18 år gammal och det är nu det vänder, det kommer bli bra... Tills en tidig midsommarmorgon och jag letar mig ut ur det främmande sommarhuset, tårarna börjar rinna och jag grips av panik. Plockar upp min telefon och ringer den enda människa som jag vet är vaken, jag minns inte vad han svarade, det enda jag vet är att jag gråtskriker och han blir helt chockad och stum. "Vart är du?" Jag vet inte, jag har inte en aning om vart jag befinner mig och försöker hitta ner till hamnen. Jag slänger på luren, försöker andas, det går inte så bra. Kroppen gör ont och jag småspringer genom den fuktiga sommarmorgonen klockan halv 5. Jag känner igen en Pressbyrå och ringer en taxi. Taxin svänger in och den kvinnliga taxichauffören hälsar glatt och säger "hej Camilla, vart ska du?", jag håller tillbaka tårarna och svarar "Smilla, till smögen"... Hon märker att det är något och frågar om det hänt något, jag får inte fram ett ord och tårarna börjar nu forsa och mascaran svider i mina ögon... Hon frågar om någon gjort mig illa och jag nickar och gråter, jag skäms och vet inte hur jag ska berätta... Hon tittar allvarligt på mig och stannar bilen och frågar "vem har gjort dig illa? Vad har hänt!?"... Jag kan inte andas och jag pressar ut de få ord jag kan få ut "jag vaknade av att han hade sex med mig"... Hon försöker övertala mig om att vi ska åka till polisen, att jag ska visa vart han bodde, berätta allt som hänt men jag ville bara hem, hem och sova...

Livet blev värre den morgonen, värre än jag någonsin skulle kunna tänka mig. Jag gick hem med en kille jag träffade på krogen, båda var fulla, vi skrattade, grät och hade sex... Det sista han gjorde innan vi somnade var att torka bort mina tårar, kramade om mig och sa att du behöver inte vara orolig, jag ska inte låta någonting hända dig, jag lovar. Jag kände mig trygg och mina ögon slöts. Vi båda väcks av att hans kompis dundrar i in rummet och vi tittar upp, växlar några ord och sen somnar jag om... Nästa gång jag vaknar har någon sex med mig, jag tror att det är samma kille som jag gått hem med... Jag drar fingrarna genom håret men det är kort, han hade ju långt. Jag är så full att jag bara har några få minnesluckor. Jag säger inte nej, jag säger ingenting. Jag visade ju att jag ville för jag trodde att det var han jag gick hem med... Men när jag inser att killen jag gick hem med inte är kvar och över mig ligger en okänd man som har sex med mig fylls min kropp av ångest. En man jag aldrig sett förut i mitt liv, som jag inte känner eller gått hem med. En man som tar sig friheten till min kropp när jag ligger naken och sovandes i en säng. När allt är slut sätter jag mig på sängkanten och även han går, jag samlar ihop mina saker och försöker ta mig ut genom den låsta ytterdörren, ingen syns till. Jag kommer ihåg varenda liten detalj i rummet men jag minns inte hans ansikte, jag kanske har förträngt det, jag vet inte, det enda jag vet är att jag inte vill minnas.

Min morgon bestod av tårar och panik. Jag kunde inte kissa på två dagar för mitt underliv var så ömt, han hade bitit så hårt i mina bröstvårtor att de bultade av smärta och ett blåmärke på låret i storlek av min handflata blir synligare för varje timma som går. Min utsida gjorde så ont men varenda millimeter av min insida blödde. Mitt liv rasserades en gnistrande midsommarmorgon och all min tillit till människor försvann. Efter en sån händelse blir ens syn på sex men även kärlek extremt skev. Allt blir en röra och hjärnan kortsluts. Ingenting fungerar. Man försöker ta en dag i taget men livet är svårt. Ångesten kommer i vågor och nätterna präglas av mardrömmar. Senast inatt drömde jag om att jag blev fasthållen i min egen säng av en man. Men det blir bättre, sakta men säkert även om det är ett helvete större delen av tiden... Men det kommer bli bra, inte just nu men om ett tag.


Med skam och rädsla skriver jag detta inlägg men på samma gång är det en befrielse. Livet är ingen dans på rosor och ingens bör bli tagen för givet. Alla har sina egna hemligheter men denna förtjänar att bli hörd, för jag vill inte skämmas mer.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

TANKAR, VARDAG

Torsdag dårå... Jag är sjuk, är lite febrig och har ont i magen! Det är synd om mig... Jag är en sån person som varje gång jag är sjuk så vill jag ha väldigt mycket uppmärksamhet och folk som tycker synd om mig men idag är jag bara tyst och lugn. Man måste vila upp sig ibland och man får ta det lugnt, det sa min lärare till mig när vi hade lektion i mental träning. "Känner du att du håller på att bli sjuk så stanna hemma och vila, för att bli sjuk är ett sätt för kroppen att tala om för dig att du måste varva ner och ta det lugnt", jag har aldrig sett det på det sättet utan snarare att man blir sjuk för att det är för kallt ute och man har på sig för tunna kläder... Jag är inte döende idag, i promise men jag är inte helt hundra och definitivt inte frisk, så jag gör som min lärare M säger och lägger mig i sängen och sover bort dagen. Tack för mig

Likes

Comments

VARDAG

Gissa vad jag gör???;) Jo, rätt! Jag skriver GYA :-) Håller på att få fnatt... Men men! Har precis varit och fikat med Kimmi, så himla mysigt att återförenas efter en lång tid utan henne... Kim är en av de få som det aldrig känts konstigt med, allt har bara alltid varit så självklart och enkelt mellan oss och är så tacksam att ha en sådan person som henne i mitt liv! Har även hämtat ut ett paket från Nelly.com och har bland annat fått hem min studentklänning! Jag längtar så jag spricker och det är den enda motivationen som får mig att inte hoppa av skolan och bli en strippa, tbh.

Likes

Comments

VARDAG


MÅNDAG: Ingen skola... Måla monterväggar till UF-mässan


TISDAG: Ledig ev. måla det sista på monterväggarna... Skriva på gymnasiearbetet.


ONSDAG: Fika med lillebror & Jenni <3 Kvällsat m. Kim!!!


TORSDAG: Plugga


FREDAG: Jobba på SF 16.00


LÖRDAG: Jobba på SF 11.30


SÖNDAG: My free day!!! <3

Känner mig laddad med energi inför denna veckan, mycket ledigt och mycket roligt som ska göras! Ett inlägg som detta hade nog aldrig kommit upp här på bloggen om det inte vore för min kära almanacka där jag skriver ner den allra minsta saken... Den var så välbehövlig i mitt liv, som att finna mitt livs kärlek!

Likes

Comments

MODE

Kolla vad jag hittade i garderoben! Var inne på Alice Stenlöfs blogg och såg att hon hade ett Gucci bälte och hon matchade det så jävla snyggt till ett par jeans, basic men så snyggt... Tyckte att jag kände igen skärpet och efter lite rotande i garderoberna fann jag detta guldkornet! Hade helt glömt av att det fanns men kan säga att jag blev riktigt positivt överraskad... Älskar att var glömsk och virrig ibland, speciellt när det gäller att hitta pengar i gamla födelsedagskort eller fina Gucci skärp!

Likes

Comments

Blogg

Ska jag vara helt ärlig så kan jag inte välja, Andrea & Bianca for the win!!!

Låt

STFU - Låten som spelas på högsta volym i mina lurar.

Mat
Minne

Denna kvällen/natten/dygnet spenderades med människan jag håller närmast hjärtat. Så tacksam för detta minnet och allt hon gjorde det till, kan ju varit en av de finaste dygnen i mitt liv...

Plagg

Säger bara: NO PANTS IS THE BEST PANTS

Likes

Comments

VARDAG

Här kanske det ser ut som att jag och Kimberly sitter och käkar lunch lite casually men där har ni fel... Vi har pluggat GYA i säkert 6h här!

En ny dag, nya måsten... Gymnasiearbetet är äntligen inlämnat och nu har jag lite mer fritid! Så skönt... Älskar när något har legat på och varit ångestväckande i en längre tid och när man äntligen är klar så får man en så euforisk känsla i hela kroppen, me like! Ska kila iväg till jobbet och jobba hela dagen och tyvärr i morgon med så det blir ingen helg för mig haha!

Likes

Comments

VARDAG

Ännu en dag jag sitter bänkad med GYA, sista chansen nu innan inlämning. FYYYY! Ska dock bli skönt att lämna in det i morgon men känner mig inte ens nöjd. Men man kan ju bara få E så känns ändå helt okej.

Likes

Comments

TANKAR

Det finns inga ord som beskriver hur jag känner mig, de räcker inte till. Försöker andas men det är tungt, känns som att det tar stopp. Tankarna pratar inte klarspråk och jag vet inte vart det gör ont eller om det ens gör ont. Vad känner jag?

Likes

Comments