Header

Som ni läste i Emmas senaste inlägg är vi nu inne jultider vilket innebär väldans massa julbord. Det är ett julbord med släkten, ett julbord med vännerna, ett julbord med arbetskollegorna, ett julbord med styrelsen man sitter och ja ni vet själva hur det brukar vara. Men ett typiskt svenskt julbord är inte så idealiskt. Äter man som jag inte mjölk, försvinner stor del av efterrätterna, all julost och stor del av alla såser eller liknande. Äter man då inte heller fläskkött, ryker nästan hela julbordet: prinskorv, julskinka av olika slag, all annan korv, skumtomtar (innehåller gelatin), till och med köttbullarna kan stryka med om de är gjorda på blandfärs. Och för stackars vegan-Maja finns det inte alls så mycket att äta...

Men vad har vi då för alternativ och lösningar? För de som inte äter fläskkött är produkter från Ingelsta kalkon ett alldeles utmärkt alternativ. De gör exempelvis julskinka på kalkonlår, de gör köttbullar på kalkon, prinskorv på kalkon osv osv. De har allt och finns ingen risk för att en gris skulle ha råkat följa med.

Vad det gäller vegetariskt och veganskt så finns det även där massor av veganska vegobullar osv. Dock kan jag personligen känna att bara ta kötträtter och göra dem till veganska kopior är lite tråkigt, och till och med lite konstigt. Om man valt av olika skäl att inte äta kött, varför då göra fake julskinka. Istället, var kreativ! Gör goda veganska alternativ men gör de juliga. Tänk på julkryddor och smaker! Saffran (kanske en vegansk saffransrisotto), kanel, stjärnanis osv osv... tänk utanför det traditionella julbordet!

Hur är det då för mjölkallergikern då? Jo då blir det helt enkelt att byta till antingen havre eller sojaalternativ. Men vissa saker får man strunta i att äta helt enkelt, om man får vara så tråkig. Å andra sidan kan de veganska alternativen vara alldeles utmärkta för alla, så prova lite nytt så ser ni att det går att göra ett gott julbord som passar alla.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Glad advent!

Julen knackar på dörren, och så gör även julmaten. Finns det något bättre i vintermörkret än att äta av ett dignande julbord tillsammans med dem man tycker allra bäst om? Jag tror faktiskt inte det! Dessutom, som om inte hela julemyset vore nog, har en liten fågel har viskat i mitt öra att Sarah kommer att bjuda på tips för att få ihop julbordet så att det blir både oemotståndligt gott OCH lite bättre för kroppen. Och Miranda kommer förstås se till att ni känner er bekväma med att bjuda in vem som helst, oavsett specialkost, till julbordet! Själv har jag ett antal tips på hur du kan ge även planeten du travar runt på en god jul.

Adventsmyset från första advent! Nu är tiden för att njuta.

När jag tänker på julbord tänker jag på köttbullar, prinskorv, köttkorv, revben, julskinka och kött i mängder som aldrig tar slut. Men jag tänker också på sill (för vad vore väl en högtid i Sverige utan Sillen) och lax, i både rökt och gravad form.

Hemma hos oss brukar det röda köttet (alltså nötkött, fläskkött, lammkött och vilt) ha huvudrollen, och laxen och sillen ett varsitt litet hörn. Det är lätt att tänka sig att "kött som kött", och att olika sorter av rött kött har samma miljöpåverkan. Om det ändå vore så enkelt… Det är i och för sig bra att det inte är så, för då skulle vi ha avsevärt mycket mer koldioxidutsläpp på vårt samvete. Ett kilo svenskt nötkött motsvarar ungefär 23-30 kg i koldioxidutsläpp. Kommer ni ihåg vad vi släpper ut i matsvinn per år? (Missade du inlägget om matsvinn kan du trycka HÄR ) Det är i alla fall 90 kilo koldioxid per person och år. Ett kilo nötkött är alltså redan en tredjedel av det, galet va? Motsvarande siffra för fläskkött är däremot lite snällare mot samvetet med sina 5-8 kg koldioxid. Det är ju bra, eller hur? Större delen av julbordet består ju trots allt av fläskkött. Skulle dessa köttsorter däremot råka vara importerade så kan utsläppen i värsta fall öka med ytterligare ungefär 40%. Detta beror förstås till viss del på transporter, men transporterna utgör ändå en förvånansvärt liten del i det hela. Den allra största delen i alla köttsorters utsläpp ligger i djuruppfödning och djurhållning, vilket är ett område där Sverige kommit väldigt långt jämfört med många andra länder.

Märket står för att alla delar i uppfödning, slakt, styckning, förädling och packning skett i Sverige, så där har ni något att spana efter!

Lax är ofta importerad från Norge, och det är nästan omöjligt att finna en svensk liten laxabit i mataffären. Men faktum är att lax har mindre än hälften av den klimatpåverkan svenskt fläskkött har, även om den är importerad från Norge. Och Sillen behöver vi knappt prata om i utsläppssammanhang, i tabellen jag har framför mig ligger den mitt emellan svensk tomat och svensk gurka i utsläpp (vilket förstås innebär att den har en väldigt liten utsläppsmängd jämfört med jättarna nämnda ovan).

Det stora problemet med julbordet ur hållbarhetssynpunkt, skulle jag vilja hävda, är hur stor del av det som består av rött kött. På ett traditionellt julbord är det inte många grönsaker som får ta plats. Däremot är fisken, som är betydligt snällare mot planeten än rött kött, en naturlig del av julbordet. Så vad kan vi göra för att på enklast möjliga sätt göra julbordet lite hållbarare? Öka andelen fisk. Hoppa över några av prinskorvarna, köp den lite mindre skinkan, dra ner på revbenen eller köttkorven och brassa på med extra sillburkar eller några fler laxbitar istället. Kanske vill du till och med lägga in egen sill eller grava din egen lax? I vissa fall är det billigare att göra det själv, och det finns väl inget mysigare än att slå på lite julmusik och få känna riktigt huslig med en enbärs- eller senapsdoftande inläggning en stund. Att sedan få servera något man själv gjort från grunden på julbordet är ju inte heller helt fel.

Självklart ska vi också lära oss hur de där grönsakerna på ett naturligt sätt kan ta mer plats på julbordet. Men vet ni vad, det tar vi nästa vecka!

Likes

Comments

Sitter du hemma och har ingenting att göra? Eller kanske har du pluggat i flera timmar och vill ha en paus? Du känner dig sugen och du vet att du har en liten chokladbit i skåpet som du skulle kunna smaska på, men känner samtidigt att det kanske inte skulle vara det bästa alternativet? Då har jag tipsen för dig! Det låter som en reklamslogan, jag vet, men jag kan säga att jag själv relaterar såå mycket! Ibland vill man bara äta upp den där chokladkakan för att den är så god, och det är helt okej att göra det! Det måste ju finnas en balans i det hela! Men har du bestämt dig för att du inte vill ta den söta snaskbiten så har jag här samlat några tips på olika snacks du kan göra hemma när suget sätter in!


2 SÖTA

Lingonsylt i mjölk

När jag var liten brukade alltid min pappa göra detta till hela familjen som en efterrätt, för det var det han fick av sina föräldrar när han var ung. Superenkelt och, enligt mig, supergott! Bara häll upp ett glas med mjölk och blanda i en sked lingonsylt, så har du dig ett snack på nolltid! Om du vill kan du alltid ta en växtbaserad dryck och ännu bättre blir det med hemmagjord lingonsylt!

Mangorullar

Ni har kanske sett att man kan göra egna godsremmar, fast mycket hälsosammare genom att endast använda någon sorts frukt? Ta en eller två mangos som skalas och sedan mixas (inte kärnan) vilket sen smetas ut på en plåt. Om man vill ha lite mer smak kan man ha i en halv apelsin (helst bara den orangea delen av fruktköttet) i mixern, eller strössla på lite kokos innan plåten ska in i ugnen. Ca 75°C ska ugnen vara på, annars bränns dem lätt, i ungefär 5 timmar, vilket är ganska länge så jag skulle rekommendera att man gör dessa någon dag när man inte är så sugen.

2 SALTA

Rotfruktschips

Något jag brukar göra hemma är rotfruktschips av bland annat sötpotatis, morötter, rödbetor och palsternacka. Om du har en mandolin hemma funkar den jättebra att skiva rotfrukterna med. Annars kan du skära med kniv eller använda en osthyvel eller en potatisskalare. Tunna skivor blir krispigare, men de är också lättare att bränna. Så tänk på att inte ha för hög värme i ugnen, 150°C är perfekt. Kolla till dem ibland och vänd dem så de inte bränns. Mina brukar vara klara efter ca. 30 minuter. Salta om ni vill, men tänk på att inte använda för mycket! Det går minst lika bra utan!

Popcorn

Låter kanske tråkigt att tipsa om något som de flesta redan vet, men popcorn är ett av de få snacksen som finns att köpa som jag är ganska säker på att det inte är helt åt skogen att äta. Då menar jag naturella popcornkärnor och inte sådana som har en massa smaker eller är med tillsatt smör. Poppa på några minuter i mikron så behöver du inte tillsätta något, men om du vill kan du ha lite salt (inte för mycket) fö att få den salta smaken!

2 FAVORITER

Kall gröt

Kanske ni tycker att denna punkten verkar lika konstig som lingonsylten i mjölken? Jag kan hålla med om att det låter lite skumt, men det är faktiskt väldigt gott. Om du, låt oss säga, kokar gröt på morgonen, men så blir det över! Släng inte gröten! Spara den till nästa morgon eller till senare som ett litet snacks. Bara ställ gröten (som kan vara vilken gröt som helst, men jag föredrar mannagryn^^) i kylskåpet och ta fram den när du blir sugen! Om du vill ha lite sötma kan du ha bär eller lite honung till, men det blir också gott med att endast pudra på kanel!

Frusen/ugnsbakad frukt

Ni har säkert sett att man kan göra glass av frusna bananer vilket är ett tips i sig, men du kan även frysa in vindruvor och ta fram en liten klase när du blir sugen. Eller om du vill ha något varmt kan man baka till exempel päron eller äpplen i ugnen med lite olja och någon god krydda som kanel till äpplen och rosmarin till päron. Det blir som en twist till den redan goda frukten, som självklart kan vara ett gott litet snacks i sig!


Likes

Comments

Vilken av de här två kan en som är allergisk mot mjölkprotein dricka?

Läs vidare för att ta reda på svaret!

Såhär kan en vanlig konversation med hon i kassan på ett kafé se ut:

- Är den kakan mjölkfri? (jag)

- Ja den ska vara laktosfri.

- Ja men är den mjölkfri? Alltså helt fri från mjölk?

- Jajamen, den är laktosfri!

- Ja men är den fri från MJÖLKPRODUKTER?????

- Ja jag sa ju att den är laktosfri...

*Miranda nöjer sig med att dricka ett glas vatten och titta på en kaka*

Vad är det som är grejen här då? Jo, att något är laktosfritt, innebär alltså INTE att det nödvändigtvis är mjölkfritt, vilket är väldigt få som förstår. Laktosintoleranta är känsliga mot laktos, de är inte allergiska utan de är intoleranta och oftast brukar symtomen inte vara superextrema. De kan ta tabletter som (laktasenzymtabletter) som gör att de kan äta livsmedel som innehåller laktos utan problem.

Vad är laktos? Laktos är mjölksocker, alltså är laktosintoleranta känsliga mot mjölksocker, som ni nu förstår INTE är samma sak som mjölkprotein. Socker är en kolhydrat och protein är ett protein. Laktosfri mjölk tillverkas genom att mjölken först får passera ett filter, då hälften av laktosen försvinner. Därefter tillsätter man laktasenzym.

Till skillnad från laktosen kan man inte få bort mjölkproteinet. Är man allergisk mot mjölkprotein kan man inte dricka laktosfri mjölk för det är fortfarande kvar. Alltså kan man endast dricka sojamjölk, havredryck, mandeldryck m.m.

Denna är okej för laktosintoleranta, men inte mjölkproteinallergiker!
Okej för alla!

Likes

Comments

Vi har alla saker vi inte vill veta något om. Saker vi önskar slippa veta, för att inte behöva ta tag i problemet. Inte behöva ta ansvar. I min mening är matsvinnet en sådan fråga. En sådan där sak vi alla gömmer längst bak i garderoben och ignorerar, för vad gör det egentligen om jag slänger en deciliter mjölk som bäst före gått ut på? Därför ska vi idag prata om just matsvinnet, för att ingen av oss sedan ska kunna säga att "oj det visste jag inte". Men innan vi drar igång på riktigt, låt oss backa lite, och börja med att definiera vad matsvinn egentligen är. Matsvinn definieras som den ätbara mat vi slänger. Inte det mögliga äpplet eller den sura mjölken, utan äpplet som bara är lite brunt på skalet eller mjölken som vi "inte vågar" dricka eftersom bäst före är utgånget.

Vad gör då den där lille slatten med mjölk som kanske blivit dålig eller det där mindre estetiskt tilltalande äpplet? Det gör en hel del. I Sverige står matsvinnet för 3% av de totala koldioxidutsläppen, vilket motsvarar ungefär 90 kilo i koldioxidutsläpp om året per person. Alltså ungefär en tiondels ton utsläpp. Ätlig mat. Som vi väljer att slänga. Översätter vi det till kilo slängd mat istället så blir det 74 kilo per person och år. Gymmar ni? Det gör jag, och lyfter jag 74 kilo så är det en bra dag på gymmet. 74 kilo mat per person motsvarar ungefär 1600 kronor om året. 1600 kronor på något som bara hamnar i soptunnan. Skulle du någonsin gå ner på stan, köpa ett par dyra träningsskor, och sedan gå hem för att slänga dem i soptunnan utan att ens prova dem? Nej, jag trodde väl inte det.


Så vad kan vi göra åt saken? Självklart är inte allt när det kommer till matsvinn nattsvart, även om siffrorna målar upp en sådan bild. Vi kan vända situationen så att det barkar av åt rätt håll igen, och vet ni vad? Det är inte ens svårt! Så håll i hatten, för här kommer tipsen:

  • Titta, lukta, smaka. Om vi tar mjölken som exempel: häll upp lite i glaset. Är det klumpar i den? Nej. Då luktar vi istället lite på den. För tro det eller ej, men sur mjölk luktar surt. Om den inte luktar äckligt, då tar vi ett djupt andetag och smakar på den. Smakar den okej? Då är den okej. För nu ska jag berätta en hemlighet för er: sur mjölk är inte gott. Jag har råkat hälla sur mjölk i morgonkaffet, och det ska jag tala om för er mina vänner, att är mjölken sur så missar man inte det.
    Denna fiffiga metod går att applicera på nästan vad som helst. Är en grönsak eller frukt lite glåmig så skala den - är den verkligen rutten? Skär annars bort den dåliga biten och ät resten, så länge det inte smakar äckligt. Grönsaker och frukter är precis som vi människor - det är insidan som räknas! Tänk såhär: våra sinnen är designade att rädda oss från farliga saker, inklusive rutten mat som kan vara giftig för oss. Det vore inte särskilt evolutionärt hållbart om vi tyckte att saker som är giftiga för oss smakade gott, eller hur?
  • Tänk som en student. Vem har råd att köpa massa saker som bara hamnar i soptunnan? Kostnaden per år är redan redovisad ovan, och summan ger i alla fall mig kalla kårar.
  • Hur ska vi då låta bli att slänga pengar i sjön? Jo, vi ska planera våra inköp. Det här ska vi ägna ett helt inlägg åt en annan vecka, men det passar så fint in här också så jag kan inte låta bli. Att öppna kyl och skafferi innan man går till affären kan spara både pengar och miljö. "Oj, där ligger en påse rödbetor/en halv burk creme fraiche/en liten låda köttfärs jag hade glömt, vad kan jag göra med den?". Att planera våra inköp, och framför allt att göra det utefter vad vi redan har hemma, kommer att minska matsvinnet avsevärt.
  • "Restfest" är en sån där underbar grej som ploppat upp på sociala medier senaste tiden. Man väljer en dag i veckan då middagen består av alla rester och slattar från föregående vecka. En halv burk tonfisk, en liten bit torsk, lite pasta med tomatsås, en liten bit fetaost som blivit över, några tomater som börjat se lite hängiga ut. Ja, ni förstår grejen. Vi betalar mängder för att äta buffé på restaurang - varför inte göra en hemma för pengar som annars hade hamnat i sjön?
  • Leta efter varor i butiken med kort datum. De är oftast billigare, och om du köper dem och äter upp dem så kommer du att minska svinnet i butiken. Bäst före-datumet är trots allt satt med stor säkerhetsmarginal, så oroa dig inte för att maten ska vara dålig.

Det här gott folk, var bara ett axplock av allt man kan göra, och om man vill ha fler tips så är google ens bäste vän. Möjligheterna är oändliga! Självklart ska man inte äta dålig mat, med vissa undantag ska exempelvis möglig mat aldrig konsumeras. Men svinnet består som sagt i mat som är ätbar, och då är det ju långt bättre att vi äter upp den än att den hamnar på matsvinnsberget. Kanske kommer vi inte att rädda planeten genom att minska på vårt matsvinn, men vi måste alltid börja någonstans. Och att vara informerade om, och börja ta ansvar för, våra egna konsumtionsmönster och vår egen slösaktighet, det är en riktigt bra början!

Likes

Comments

Hallihallå! December är redan här och jag tänkte börja denna vackra vintermånad med att presentera mig själv. Mitt namn, som ni förmodligen redan har förstått, är Sarah och jag är den tredje och sista musketören i vårt dietistgäng. Vad kan man egentligen berätta om mig? Jo, jag är utbildad kock och hela mitt liv har i princip handlat om mat. Enda sedan jag var en liten plutt har jag varit med i köket när det varit matlagnings- och bakdags! Förr kanske det handlade mer om att få smaka en liten köttbulle innan middagen eller att rensa bunken från kladdkakssmet, men på senare dar har detta utvecklats till att jag älskar att experimentera själv med olika recept.

Inlägg från mig kommer handla om just det ni tror att det kommer handla om: krubb! Alltså mat! För vad handlar livet annars om lixom? Jag kommer bland annat lägga upp olika recept och tips som kanske hjälper er när idétorkan sätter in och huvudet är lika torrt som en öken. Då vi är dietiststudenter kommer jag dessutom även lägga till en twist på det och skriva om hur man kan göra för att äta för kropp och sinne. Jag skulle inte vilja kalla det nyttigt, för vad är egentligen definitionen av nyttigt? Så istället uttrycker jag det som att äta för att må bra, vilket i sig kan ha olika betydelse för alla, men jag ska försöka variera mig så gott det går. Jag hoppas att ni blir lika inspirerade som jag av att ta fram förklädet och bara sätta igång med konsten att laga god och bra mat!



Likes

Comments

Då var det dags att presentera mig. Jag heter Miranda, är 20 år gammal och är allergisk. Mot vadå? Ja det mesta. Mjölkprotein (vilket är väldigt mycket bara det), valnötter och kiwi. Dessutom äter jag varken fläskkött eller skaldjur. Så vad det gäller specialkost så har jag med åren blivit lite utav en specialist!

När jag inte klagar på hur jobbigt det är att vara allergisk brukar jag umgås med familjen, träna, ägna mig åt ungdomsverksamhet och ge mig ut på äventyr med vänner. Och så förstås mat! Både att laga mat, äta mat och att hitta mat som jag kan äta. Efter några inlägg med mig kommer ni ha förstått hur svårt det är att köpa produkter som inte innehåller mjölkprotein i olika former och ni kommer även att få lära er vad ni ska göra när ni får för er att bjuda mig på middag. Och när ni inte vill bjuda mig på middag kanske eran jobbiga vegan-kusin kommer och hälsar på (och henne vill ni väl inte svälta?). Eller, vad innebär egentligen kosher och halalmat?

Allt detta och mycket annat hade jag tänkt att vi ska lära oss tillsammans. Så vi syns snart i något inlägg!

Likes

Comments

Men HEJ! Nu är det dags för oss att få börja umgås. Emma heter jag, och jag är den average dietiststudenten. Go, glad och lite för besatt av mat i alla dess former helt enkelt. När jag inte tänker på mat, äter mat eller studerar mat så tränar jag gärna, eller umgås med mina vänner och min familj.

När jag skriver här kommer det att handla om miljön, och alltså planetens hälsa. Förutom mat är detta ett av mina huvudintressen i livet, och eftersom mat är en väldigt stor del av de utsläpp vi orsakar så passar dietistens spetskunskaper finfint in i hållbarhetssektorn också. Våra matvanor motsvarade år 2012 två ton i koldioxidutsläpp per person. Detta är ungefär en femtedel av våra totala konsumtionsutsläpp per person och år. (Och sedan 2012 kan man ju bara anta siffrorna stigit, eller vad tror ni?) Genom att göra hållbarare val kan vi sänka denna siffra till en fjärdedel, och då alltså till 0,5 ton koldioxidutsläpp för våra matvanor. Låter inte siffrorna läskigt höga än? Det är de. Vi orsakar lika mycket, om inte mer, koldioxidutsläpp med våra matvanor än vad vi gör sammanlagt med alla transporter vi använder. Alltså mer än bilar, flyg, tåg, bussar och allt det där gör sammanlagt.

Men misströsta icke, vi är ju här för att göra något åt våra ovanor, eller hur? Vad man kan göra för att få bukt med sina koldioxidutspottande matvanor tänker jag försöka ge förslag på här. Vi kommer diskutera saker som matsvinn, köttkonsumtion, hur man handlar miljösmart, ekologisk mat och massa andra mysiga saker. Så häng med, så försöker vi förändra världen. Eller något.

Likes

Comments

Vi är tre tjejer som har turen att få studera dietistprogrammet vid Göteborgs Universitet. Eftersom vi tror oss veta något om mat som inte du vet, så tänker vi att vi delar med oss av det här. Sarah är kock, Miranda är allergisk, och Emma är... Ja, hon är Emma. Sarah kommer ge er alla möjliga härliga tips och recept på hur ni ska bete er för att maten ska smaka som en tiopoängare, men ändå vara nyttig. Miranda kommer ge er tips på vad ni gör när glutenintolerante Olof eller vegan-Maja kommer på besök. Emma är miljönörd, så hon planerar att ge er lite dåligt samvete över hur ni behandlar planeten, och sedan förklara vad ni kan göra åt det. Hoppas ni är lika taggade som vi, nu kör vi!


Likes

Comments