Jag jobbar med ett serviceyrke, närmare bestämt inom restaurangbranschen. Med andra ord träffar jag människor varje dag på mitt jobb och i alla åldrar. Det är ändå en väldigt spänning varje gång ett gäng grabbar börjar kalla in första rundan öl, för efter tredje rundan börjar man bli beredd på att allt mellan himmel och jord kan komma på tal.
-AH ska du sova hemma ikväll eller nej vet du, du borde absolut sova hos mig istället.
-Kan du inte böja dig över bordet igen och torka det lite extra?
-Ska du och jag ha en efterfest tillsammans sen bara vi två?
-När du är så där söt kan det inte vara svårt att lyckas i livet....
-Vadå 20 års skillnad är väl inget, jag och din pappa gick i paralellklass, ska du följa med efter stängning?

Alltså vänta nu, HOLD YOUR FUCKING HORSES. Vad ger dig rätten till att hela tiden offentligt på något verbalt sätt ofreda mig som servitris hela tiden? Så bara för att jag serverar dig en öl eller sju blir jag självfallet sugen på dig och förväntar mig en exotisk natt mellan dina lakan? Oh hell to the no.
Det är män som är för gamla, som sitter med en ring på fingret, som tröstdricker själva en torsdag eller bara ett gäng som har svensexa. Man kan vara trevlig och smörig ja du är välkommen, men vissa tar det till en helt annan level. Jag är glad att jag kan stå upp för mig själv och det är också vad jag pushar min personal till, ta inte någon skit om du inte förtjänar det.

Likes

Comments

Ni vet en sån där "Hem till Gården" känsla vissa småstäder kan ge. Där man på något sätt är "bukis" med tjejen du hälsar på varje gång i kassan på Ica, han som man vet harvat igenom varenda brud i tjejgänget men som är så där snygg att du blir helt jävla knäsvag. Du vet så väl när du ser den där personen komma gåendes klockan 9 en söndagmorgon att det mina vänner är en hård Walk of shame. När du slår klackarna i taket i en lada ute på vishan och behöver planera skjuts hem en vecka innan för att linjetrafik vad fan är det? Det finns också härliga minnen av shot race med, "trumvirvel" dina egna föräldrar.

I en sån småstad med en jävla massa kaos bor jag i. Det är ganska oklart vem jag är, så ska det också. Det kommer inte bjudas på mode-inriktade bilder, rekommendationer på smink eller liknande. Inte till en början utan härliga tankar och idéer med så mycket annat.

Likes

Comments