Ångest kan upplevas och kännas på olika sätt för alla. Jag kommer beskriva och berätta hur det är för MIG.

Nu har jag ångest 24/7 bokstavligen, men det är lite ångest som trycker och trycker till jag får som mest ångest och då exploderar det. Jag gråter och gråter och gråter, kan gråta i 30 min till 3 timmar. Ångesten känns som ett tryck över bröstet, en klump i halsen och som en tegelsten i magen & huvudet. Allt blir tungt.
Ångesten är som värst på nätterna för mig personligen, då tänker jag mycket.. kanska omedvetet tänkande.

Att leva med ångest är jobbigt. Otroligt jobbigt.
Ångesten tar mycket ork så jag har inte ork till så mycket.
Vardagliga saker som att gå ur sängen kan ta hur lång tid som helst, diska, tvätta, plugga, byta kläder, duscha, äta, ja asså allting kan man väl säga är jobbigt för ångesten har tagit all ens ork. Och ångesten har även tagit ens motivation, men det går hand i hand med depressionen. Det jag en gång tyckt var roligt tycker jag inte är roligt längre och har ingen motivation till det.
Låter som jag är självmordsbenägen när jag skriver men NEJ det är jag inte, men ångesten tar allting... Men självklart har jag motivation till att fortsätta kämpa för efter regn kommer solsken.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Det var en helt vanlig Söndag egentligen, förutom att jag skulle åka till Ungern.
Men saker blev inte som jag hade hoppats på den dagen vi skulle åka.

Benny sov hos mig, för jag skulle vara borta 2 veckor och var tvungen att packa lite innan jag skulle åka, alltså samma dag jag skulle åka. Jag är alltid ute i sista minuten med packning och allt sånt haha.

Jag vaknar 10:15 den 30:Juli 2017, ligger och drar mig i en kvart, alltså till 10:30. Jag ääälskar att ligga och dra mig i sängen, men den dagen hade jag en konstig känsla som jag inte ens kan beskriva.
Jag reser mig upp ur sängen ( sov inne på Lees rum för han hade dubbelsäng & han var i Småland med pappa) och går bort till trappa för att se om Benny satt i soffan, men det gjorde han inte. Jag kollar mot dörren och den är låst.
Så jag öppnar dörren in till mitt rum.. Där ligger Benny.
Han brukade somna på lite konstiga ställen ibland så jag var van vid att hitta honom så typ på stolen i köket, golvet brevid soffan hemma hos honom men nu sov han på golvet brevid sängen men hade huvudet under sängen och låg på mage. Det var märkligt tänkte jag, så jag försökte väcka honom. Men han vaknade inte, så jag hällde vatten på honom... Sen lägger jag märke till att han är blekare än vanligt och kall, jag springer in, väcker mamma mamma och säger:” Mamma, kan inte väcka Benny. Han brukar sova djupt men inte såhär djupt.”
Mamma var helt nyvaken men vi går hastigt in på mitt rum och jag ser på hela mammas kroppsspråk att han inte lever men mamma ryste honom lite och säger:”Han är död. Ring 112!!!”
Jag ringer 112, mamma börjar HL-räddning fram till ambulans och allt kom, helt plötsligt var Bennys föräldrar, systrar m. repsektive där och jag förstod ingenting.
När ambulansen tog över HL-räddningen och gjorde allt i in makt för att försöka rädda Benny så gick jag och mamma ner för att sätta oss i soffan för jag klarade inte av att se hur hårdhänta dem var och hur dem försökte rädda honom, jag hade känslan att det inte skulle gå att rädda honom men jag hoppades... Hoppades något så in åt helvete att det skulle gå.
Sen kommer en av ambulansförarna ner och säger: ”rstår ni vad som hänt?” Varpå jag säger helt förstörd:”Gick det inte att rädda honom?”
”Nej, tyvärr inte”.

Asså jag tror inte ni förstår hur hårt detta tagit på mig, vi hade tillbringar nästan varje dag med varandra i 4 månader, jag bodde hos honom, vi hade känt varandra i 6 månader, vi hade planerat att i Januari 2018 när jag är 18 så skulle vi sätta min adress på hans adress & vi skulle förlova oss, vi snackade redan om att skaffa barn, planera högtider tillsammans och hur vi skulle göra när vi fyllde år.
Han var mitt allt, min andra hälft och självklart kommer han alltid vara det.
Det går inte en dag utan att jag tänker på honom.
Inte en enda dag utan tårar som bara rinner och rinner.
Inte en dag utan ångest.
Inte en jävla dag utan att hela denna dagen spelas upp i mitt huvud hela tiden.

För mig är det fortfarande overkligt allting, men jag försöker kämpa på med honom i mitt hjärta. Det är allt annat än lätt men jag försöker verkligen...
Jag är inte glad längre.
Är inte pigg.
Mitt minne är sämre.
Min skolgång går sådär, jag försöker fixa det.
Jag är ledsen.
Förstörd.
Utmattad.
Ångesten är på topp.

Men Benny, jag älskar dig över hela mitt hjärta och du kommer alltid vara mitt allt, my one and only, mitt hjärta kommer alltid slå för dig och jag hoppas du vet det & även är stolt över hur mycket jag kämpar för att göra dig stolt.

Älskar dig❤️

Likes

Comments

Idag blir en lugn dag som tillbringas med Benny💍

Idag har jag inprincip enbart legat i sängen, segat och myst med Benny.


Hade inte tänkt göra någonting förutom sova, sega, äta och mysa ännu mer med Benny, jag orkar inte ens sminka mign

Snart sommarlov, så jäkla gött att bara släppa all stress i några veckor.
I sommar ska jag åka till Ungern (haha som vanligt) i 2veckor👏🏼
Sen ska jag nästan bo hos Benny, myyyysigt! Kan inte ens sätta ord på hur lycklig jag är över att ha honom i mitt liv, eller hur lycklig jag är över att det är han och jag! ❣️

Likes

Comments

Sitter på mitt rum och bara tar det lugnt nu.

Pratade med min medicinlärare Mette om jobbiga saker som tynger mig, hon är så guldvärd som lyssnar och försöker hjälpa mig. Är så tacksam för vad lärarna på Consensum gör för mig, dem underlättar så mycket!

Snart ska många välja gymnasium, jag tipsar verkligen om Consensum om ni ska läsa Vård och omsorg eller natur. Man får all hjälp man behöver och lärarna lyssnar på en.
En väldigt liten skola tho, men det är skönt tycker jag! Man lär känna så många från ettan, tvåan och trean.

Jag ska välja bort matten i 2:an vilket ska bli superskönt då det kommer bli mycket svårare och stressigare.

Jag är för en gångskull klar med Svenskauppgiften 6 dagar innan den ska vara inlämnad.

Har även införskaffat mig en kalender då jag är så oorganiserad med vad jag behöver göra och jag är väldigt glömsk av mig. Skönt att kunna skriva vad jag måste göra när och när allt ska vara klart.

Är inte orolig alls för om jag kommer klara skolan eller inte, har sånt flyt nu, är själv förvånad och imponerad över mig själv.

Jag vill inflika att Consensum är det bästa valet jag gjort. På bara 6 månader så har jag lärt mig lika mycket som jag gjorde på 1 år på Korsbacka.
Lärarna tar en på allvar och dem brinner verkligen för oss elever.
Consensum är en liten skola där alla känner alla iprincip men det är skönt för man lär känna så mycket underbart folk.
Om man förklarar för lärarna hur man mår och om man behöver till exempel skjuta upp en inlämning så brukar det gå bra.
Dem gör så att man inte blir jättestressad. Dem är rädda om en kan man väl säga.
Om ni börjar på Consensum så hoppas jag verkligen att ni får Mette i något ämne då hon är en superbra lärare!
Hon är den typen av lärare som alltid är glad när hon kommer in i klassrummet, hon gör lektionerna intressanta,roliga och ibland spännande. Hon är väldigt förstående, nog den mest förstående läraren jag har faktiskt!
Hon sprider så mycket glädje så det är sjukt. Går inte att vara sur på henne iheller, har testat men går inte!

Hoppas ni har det bra med plugget och jobbet. :)


Likes

Comments