Kärlekslåtar är äckligt
Jag har alltid ont i magen och har svårt att sova
Spottar varje gång en pojke på stan kollar på mig
Svär högt
Kastar arga blickar på barn
Öppna mitt hjärta efter att jag dör, ut kommer svart färg rinna
Jag himlar med ögonen och suckar
Svär högre
Låt mig bara vara
Skriver om hur staden gör mig ond, fast jag tror jag var ond innan.
Pratar högt, säger ifrån mig resten.
Jag är en dålig människa, den ruttna frukten inuti, svart tom ilsken, hon som hycklar men jag är fortfarande bättre än er. (Host hint stirrar mig i spegelen som i låten och stänger av de som sjunger om kärlek, fyfan vad äckligt)

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Går ut.
Allting känns kladdigt och stökigt. Luften skär mig, alldeles för ny för att andas.
Undviker, orkar inte stå i hörnet och känna det någon tänker. Men rastlösheten gräver sig in, mellan fingrarna, under naglarna, genom ögonen, in i lungorna.
Går ut, rök för att dö, det är kallt ute och mitt samvete är svart. Jag mår kanske inte så bra just nu, rök för att dö, köper tidning, hejar på flickan i kassan, gråter påväg hem igen.
Ljuger som vanligt, lyssnar på en ledsen låt, somnar om. Som hon säger, som hon sjunger, en helt vanlig dag.

Likes

Comments

Det fortsätter bara, vänder en gång till, mitt huvud exploderar. Senare och senare, jag drunknar i ångest. Det jag ångrar, det hon sa, allt som hände, det som blev fel fast det inte var fel, det som kommer hända och vem som är med vem, vad han vill, vad han sa, han som glömmer mig, jag som lämnade, en annan som försvinner längre och längre bort och jag undrar hur vi kommer vara med varandra om ett tag, om ett år? Jag kan inte sova. Kommer aldrig igen kunna sova. Paranoian, ångesten, tanke efter tanke efter tanke på om jag kommer tappa alla, tänk om jag redan har gjort det, ingen borde tycka om mig, ingen tycker om mig. Törstig, somnar nästan, tänker på det, vänder mig om, tusen hjärtslag per sekund, hur fan slutar man tänka på er?
Det handlar om dem som förstör mig, det handlar alltid om dem som förstör mig.

Likes

Comments

Jag avbryter för jag vet att tanken jag får försvinner lika snabbt.

Det är någonting som brinner i mig, jag har DET. Men jag står utan handling, utan KRAFTEN. Det är någonting som finns i mig, jag vill. Hur förklarar jag någonting som inte finns någonstans i hela världen förutom i mig? Hur förklarar jag att jag BRINNER samtidigt som jag inte orkar brinna, samtidigt som jag inte vet hur man brinner.

Jag älskar när jag vet hur man brinner, jag älskar när allt som finns i mig kan komma ut. När uttrycket för färgen finns, när mina ord inte är röriga utan flyter, är PERFEKTA. När jag finns som mig och inte som tiden mellan. När jag EXISTERAR på riktigt och är fullt ut huvudkaraktären i mitt liv. Just nu står jag någonstans i bakgrunden, just nu är allt suddigt omkring och ingenting stämmer. Ingenting brinner.
(Det här är inte ångest, det är någonting annat)

Likes

Comments

Vi satt i mörkret, i rummet längst in.
Du hade gått in och vände igen.
Och jag vet inte varför vi inte kan kolla på varandra men jag vet att det är förbjudet.
Jag ska inte bryta något, inte längre.
Och jag borde sluta skriva om dig men när hon frågade hur det kändes svarade jag utan röst att jag inte vet, kröp ihop nära henne och försvann in i allt det där mörka, i det mörka rummet längst in.
Hon höll mig om ryggen och du var i resten av lägenheten, långt bort långt bort långt bort.
Vi gick utan att säga hejdå, mest för vi borde nog inte gått dit alls.

Likes

Comments

Jag undrar om du hade svårt att sova.
Jag minns inte vad jag skrev.
Jag hinner glömma bort att vi inte pratar just nu, på ett tag, tills att.
Det är lätt att låtsas när man vill.
Det är lätt att hitta på.
Jag drömmer dem vidrigaste drömmarna och vänder upp och ner på mig själv.
Jag tänker inte konstant på någon.
Jag undrar om du hade svårt att sova efter jag skrev det jag inte minns.

Likes

Comments

En gång såg jag dig utanför mitt fönster. Jag blev livrädd och kastade mig ner på golvet. Adrenalinet rann ut ur hjärtat.
Jag vet inte om du visste att jag var där, eller om du bara gick. Som människor gör. Men jag såg dig.

Och jag låg i övre delen av en våningssäng och hon frågade vad du heter. Det kändes konstigt att ha ditt namn på mina läppar och att någon annan hörde det för första gången. Jag vände mig inåt väggen efteråt och det var tyst. Tills hon viskade godnatt och jag undrar om vi någonsin kommer prata om dig igen.

Även om jag är den som kastar mig på golvet så måste man ha något att tänka på när man ska sova. Även om jag är den som är helt jävla fucking iskall när du pratar så brinner jag när jag vet att du kollar. Men jag tycker inte om att kasta mig eller brinna eller höra mitt hjärta slå hur högt som helst.
Du borde plocka sönder mig istället. Det är sånt flickor som jag förtjänar.

Likes

Comments

Det är sent och egentligen bestämde jag mig för längesen, jag bestämde mig.
Det är sent och texterna känns ju. Det är sent och texterna känns. Det är sent och det är därför dem känns.
Det är sent men det har varit senare varje gång, varje gång jag vetat, varje gång jag bestämt mig igen. Det har varit sent varje gång någon varit där. Men nu är det sent om även om jag vet att jag ljuger så tänker jag på ett kanske ändå?
Det är sent och jag är lika självisk som jag varit hela året. Det är sent och jag fortsätter ta utan att ge tillbaka. Ger leenden som jag ångrar och bara fler frågor utan att någon förstår att jag undviker att svara.
Det är sent och jag älskar allt men bara uppmärksamheten om man ska vara ärlig. Det är sent och jag tycker om känslan som jag låtsas är annat än att tycka om uppmärksamheten.

Det är sent och jag ångrar det som hänt för jag är livrädd att jag bara skapar jordbävningar i någons liv. Det är sent och jag tänker att om jag visste så skulle jag inte undra.
Det är sent så jag går nog och lägger mig, grubbla gör jag och kanske någon i morgon.

Likes

Comments

Inte för att det betyder någonting, men jag vill prata men kan inte och det känns bara väldigt segt om det inte händer något mer.

Vet aldrig om jag vet tills jag tror att jag vet och allt jag vet är att det är svårt att hålla tag så länge.

Likes

Comments

Jag hatar tanken på att äta och jag ville faktiskt hem ikväll. Hon och jag, vi pratar inte just nu. Han glömmer bara bort mig. Vi säger ingenting, fokus ligger på annat. När vi ses, allihopa då åker ni innan jag vaknar.

Jag vill inte prata om det även om ni vill, jag har sagt det i flera år nu, skrikit det men ni lyssnar inte. Fungerar det på er så borde det fungera på mig, likadana lika fel, ni vet bäst, ät medicin, ät medicin Tove, mina vänner tycker att det funkar. Ät medicin Tove för jag vet exakt hur du mår, för jag känner dig så jävla bra för vi ses så jävla ofta och jag vet så jävla mycket om vad som händer i ditt liv för jag bryr mig så jävla mycket.

Jag är på kanten, och jag har lättare att bli arg nu. Är ständigt ivägen, jag har ingenstans att ta vägen. En tom lägenhet med bara ångest, en skola som jag hatar och ett hus som äter mig.

Likes

Comments