Igår hade vi vårt sista game med volleybollen. Samtidigt som jag är extremt lättad över det, är det sorgligt. Vi hade träning alla dagar utom söndagar, träningen var oftast mellan två och tre timmar, game varje tisdag och tournament varje lördag. Det tog tid och energi. Det som gör det sorgligt är att jag verkligen uppskattar att vara med i ett team och alla var otroligt snälla mot mig. Är så tacksam över att jag fick chansen att lära känna dem. Fast det är inte riktigt över än. Versity har inte spelat deras sista game än, de har State kvar och de spelar de denna helg. Några från Junior Versity kommer åka och spela med Versity. Vi som inte åker med ska överraska dem genom att åka hem till dem och dekorera deras rum. Det ska vi göra idag. Känns lite obehagligt dock, de har ingen aning.

På fredag har vi ingen skola och det gör mig lycklig. Vad jag ska göra vet jag inte än dock, vi har hemmagame (amerikansk fotboll) men jag vet inte om jag vill gå. På lördag ska jag åka och se "riktigt" amerikansk fotboll. Känns som amerikansk fotboll en gång i veckan är lagom för mig. Vi ska i alla fall åka för att se K-state. Det är ett college och ligger i Manhattan, Kansas, ca en och en halv timme från McPherson. Min värdbror går på de colleget. De kommer bli kul och byggnaden är så stor. Har varit där en gång förut för att kolla på marching band.

Kan passa på att säga att allt funkat jättebra i nya värdfamiljen. Känner mig verkligen som hemma och allt bara flyter på. Kommer jättebra överens med alla. Värdsyrran och jag ska faktiskt åka till ett pumpkin field på söndag. Gissar på att några vänner kommer följa med också. Det kommer bli jättekul. Allt känns mycket, mycket bättre nu.

Kram <3

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Innan jag kom hit visste jag att människor här har en annan syn på saker och andra värderingar. Något jag inte hade räknat med är hur lite folk vet. En kille frågade mig om Sverige hade ett eget språk, en annan trodde på riktigt att Sverige låg i Afrika och en tredje trodde att världsdelarna var länder. Sen har nästan ingen koll på hur källkritik funderar. Något som jag noterat är att i skolan pratar vi bara om USA. Okej, i current issues så pratar vi om andra länder också ibland men det är det enda fallet.

Många elever jag har pratat med har aldrig lämnat Kansas. För mig är det chockerande, för det finns seriöst ingenting här. Det är har åkrar och är platt.. Det är väl mysigt här men det är inte mycket att se. Jag har varit här två månader och har redan varit i över sju stater. Självklart förstår jag att alla inte har möjligheten att resa men grejen är att de inte har något driv eller någon dröm om det.

Varje dag mellan andra och tredje timmen säger en kille the pledge of allegience i högtalarna, i skolan. Många tar det här jätteserriöst och stannar upp, väder sig mot en flagga och säger den. Varje rum i skolan har en Amerikansk flagga. Vi pumpas med hur bra Amerika är och allt handlar alltid om Amerika. Det är extremt viktigt att flaggans rättigheter följs. En tygbit har mer rättigheter än över halva landets befolkning... Det finns jättemånga som inte kan ta att USA har saker att jobba på, de blir jättekränkta och börjar försvara USA. Jag håller mig undan från sådana situationer för att det kan nästan bli lite obehagligt. En kille kom fram och skrek på mig när jag och en annan utbytesstudent pratade om vad vi tyckter om sjukvården här, och då pratade vi respektfullt.

Har ingen aning om var jag vill komma med det här. Ville bara skriva av det.

Hoppas allt är bra hemma, KRAM <3

Likes

Comments

Idag klockan kvart i åtta, min tid, flyttar jag till min nya värdfamilj. Det känns jättebra och jag känner familjen sen innan. Vi går till samma kyrka och jag har en klass med deras dotter, Hannah, som jag kommer jättebra överens med. De bor i McPherson så det är ingen stor flytt, jag kommer gå kvar i samma skola. Föräldrarna ät jättesnälla och mamman har jobbat som kock så maten är fantastisk. De har en hund och två söta katter. Det kommer bli jättebra.

Nu vill jag vara tydlig. Familjen som jag byter från är en underbar familj. Deras livsstil passade inte mig bara. That's it. Processen var dock hemsk. Det började jag med att jag pratade med min koordinator om det jag upplevde inte fungerade. Sedan pratade jag om det med värdfamiljen och det var inte lätt. För mig kändes det som att jag försökte ändra deras sätt att leva och det är inte vad jag vill. Efter ca en vecka pratade jag med koordinatorn igen och hon sa att det kanske blir en flytt trots allt, mest för att hon inte kunde komma på ett sätt att lösa problemet. Två veckor efter att jag pratat med värdfamiljen om de jag upplevde som problem bestämde koordinatorn att vi borde ha ett möte. Det mötet hade vi i söndags. Det var inte kul. Har nog aldrig känt mig så utpekad i hela mitt liv. jag hade verkligen önskat att min koordinator hjälpt mig mer under mötets gång. Mötet började klockan åtta med att min koordinator tog med mig för att äta någonting och prata om allt jag ville ta upp under mötet. En annan koordinator stannade hemma med familjen för att prata om deras syn på de hela. Koordinatorn som var med värdfamiljen skulle sms:a när de hade pratat klart. De tog en timme och 40 minuter tills vi fick smset. Sen slutade stora mötet vi hade tillsammans 00:00. Allt slutade i alla fall med att jag sa att jag ville byta värdfamilj.

Något som jag ogillar är att jag var tvungen att hitta min nya värdfamilj själv. Det är något jag önskar att jag inte hade behövt göra för att det var stressigt och kändes allmänt obekvämt. Hur frågar man någon om man kan få bo hos dem när man bara känt de i drygt en månad? Speciellt när man inte vill skapa rykten och skitsnack om värdfamiljen man vill flytta ifrån. Jag är extremt glad att det är över och är stolt över mig själv som grejade det här nästan helt själv.

Den här upplevelsen har definitivt lärt mig något och det kommer bli så bra med nya värdfamiljen. Samtidigt kommer jag ha en chans att hålla lite kontakt med gamla värdfamiljen. Det kommer bli då bra!

Kram <3

Likes

Comments

Nu har jag varit i USA i ungefär två månader. STS säger att efter tre månader börjar de flesta tänka och drömma på engelska. Just nu känns det ganska långt borta. Engelskan går mycket smidigare än förut, trots de kommer jag på mig själv med att slänga in svenska lite här och där. Det är svårt att komma ihåg alla nya ord. Min hjärna översätter ordet och sen kommer jag bara ihåg det svenska ordet och när det sagts. Det händer allt för ofta. Mina fingrar och tår räcker inte till för att hålla räkningen på hur många gånger jag frågat vad linne är på engelska. Tank top, bra Sara.

Det roligaste är på matcher när vi som inte spelar hejar på. Typ om det står 24-23 och vi spelar mot ett bra team, då är det svårt att komma ihåg att skrika på engelska. Brukar dock få höra att svenska låter glatt och det är positivt.

Vi är fem utbytesstudenter i min skola. Två från Tyskland och två från Spanien, och sen jag. Enda svensken, alltid ensam svensk. Jag var den enda svensken när alla Share-studenter i hela Kansas träffades och hade övernattning i Wichita. Vi har ca 50 studenter där, alla hade någon förutom jag så jag hade ingen att prata med. I alla fall, vi pratade om våra accenter. Folk i skolan säger ofta att de älskar våra accenter och de önskar att de hade en. Ingen av oss med accent vill ha en accent. Det var jag rädd för i början av utbytesåret, att folk inte skulle förstå mig på grund av min accent. Det har inte varit några problem.

Till nått helt annat. Dagens tema är Hick vs Slick. Folk går runt som cowboys, det ser så roligt ut. HAHAHA!

Kram <3

Likes

Comments

Veckorna går så fort! Planerna för förra veckan ändrades. På fredagen efter träningen åkte jag hem till Alex med Realey och Chianne. Vi snackade och käkade chips. Det var jättemysigt. Igår åkte jag med samma gäng till Wichita för att käka frukost och shoppa. Vi åkte 8:30 till IHOP, International House of Pancakes, och åt frukost. Storleken på portionerna chockar mig fortfarande och att de fyller på drickan så fort den börjar ta slut. Jag beställde varm choklad och de kom in med en ny när den var slut!!! Det var otroligt gott. Efter de åkte vi till en galleria och shoppa.

Denna vecka är det spirit week och de innebär att varje dag har ett tema. Idag är det pyjamasdag, så alla har på sig pyjamas. Imorgon är det joerts and jerseys och på fredag är det skolans färger, seniors har svart, juniors rött, sophomores vitt och freshmans neon för att skolan har bara tre färger. Detta är alltså inför homecoming.

Idag efter skolan har jag träning och team dinner. Vi har team dinner dagen innan bortamatch om matchen är på en vardag. Det är väldigt mysigt.

Kram <3

Likes

Comments

Måndag: Volleybollträning med team-middag efter träning.

Tisdag: Bortamatch, triangel (vi möter två andra team).

Onsdag: Volleybollträning, middag i kyrkan och ungdomsgrupp.

Torsdag: Volleybollträning och kanske åka till Wichita och se värdbrorsan spela teater.

Fredag: Volleybollträning och kanske umgås med vänner. (värdfamiljen åker till Wichita och ser deras sons play)

Lördag: Bortamatch hela dagen.

Söndag: Sovmorgon och plugg.

Efter att ha listat upp alla aktiviteter som påverkar mig tror jag att det blir en hemlagad middag den här veckan. Alltid full rulle. Veckorna går superfort.

Kram


Likes

Comments

Vår lilla "hörna"

Likes

Comments

Eftersom jag inte har spelat volleyboll förut är jag inte med på alla övningar laget gör. När jag inte är med får jag oftast samla in bollarna de skjuter iväg. Det bästa är om man kan fånga de innan de tappar stutsen. Gör man inte de rullar de bort ända till väggen och allt tar längre tid och plötsligt har antalet bollar dubblerats. Igår slog det mig att det är precis som läxorna här. Hamnar du efter med en sak, hamnar du efter i allt. Precis samma känsla som när bollarna bara flyger runt och du vet inte ens var du ska börja. Det är förbaskat svårt att plugga ikapp. Lärarna förstår för det mesta att det är svårt för mig att hänga med, men det känns så segt att alltid ha nått i plugg-väg att göra. Ska försöka plugga ikapp allting i helgen.

Det som skiljer läxorna här från läxorna hemma är att läxorna här är små och många. För mig är det svårt att fatta att jag bara behöver göra dem, inte gå in på djupet och överarbeta allt. Ingen lärare jag har pratat med än bryr sig om källkritik så det är ingenting jag borde lägga energi på, men det gör jag. Måste väl bara komma in i det.

Kram

Likes

Comments

På senaste tiden har jag haft mycket hemlängtan. Det brukar tydligen vara så de första månaderna. Hemlängtan och att inte trivas behöver inte hänga ihop och det gör det inte i det här fallet. Jag har jättekul under dagarna och har hittat personer jag gillar att umgås med. Det är det jag försöker fokusera på, de bra sakerna. Här kommer en lista med bra saker:

  1. Jag har lärt mig hur man byter olja på bilar.
  2. Igår på vollybollträningen gjorde vi en övning i olika lag. Mitt lag van och jag var inte sämst.
  3. Jag har pratat med mina lärare och de flesta av dem ger mig extra tid att göra läxorna så att jag slipper stressa.
  4. Coach Doile sa att jag kommer få spela en match om vi möter några som är mindre bra.
  5. Vi fick våra warm up shirts och de är jättebekväma (de får vi behålla också).
  6. Skolan börjar flyta på. Jag vet hur jag ska göra saker och vart jag ska gå.
  7. Jag kan namnet på alla i volleybollaget och det är säkert 30 namn.
  8. Basketboll säsongen börjar snart och roliga saker händer tydligen då.
  9. Vi har hemmamatch i amerikansk fotboll på fredag.
  10. Jag ska på U2 konsert idag.
  11. Jag fick Coach Doile att skratta.
  12. Sociologin är fett kul.
  13. Jag är fett bra på matten här. Jag får A på allt i matten utan att ens behöva anstränga mig.
  14. Det finns mycket gott att äta här.
  15. Snart är det homecoming.
  16. Engelskan går mycket bättre nu. Känner inte att jag behöver översätta på samma sätt som jag gjorde förut.


Jag är jättetacksam över att jag fått möjligheten att åka på ett utbytesår och jag tänker njuta varje sekund. Kram

Likes

Comments

Jag lever, har bara haft fullt upp HELA tiden. Alltid är det nått. I alla fall, det som hänt sedan sist jag uppdatera är att vi van fotbollsmatchen och att nu kan jag nästan alla mina lärares namn. High School är inte enkelt och det trodde jag inte heller. Ni som sa att high school inte är som på film har fel. Mitt high school kunde varit taget direkt ur en amerikansk tonårsfilm. Alla typer av personer finns och skolandan finns och allt händer. Eleverna engagerar sig faktiskt i skolan.

En vanlig dag för mig ser ut såhär:

Det börjar med att jag vaknar 6:25 gör mig i ordning. Isaiah plockar upp mig 7:25 och vi åker till skolan som börjar 7:50. Min första lektion är algebra 1, vi gör saker som jag gjorde i nian så det är skönt. Nästa lektion är sociologi som är ett av mina favoritämnen, just nu håller vi på att jämföra USAs tonårskultur 1970 med 2017. Efter det är det dags för auto som är bilgrejen, jag brukar göra läxor under den lektionen om vi inte har nått bättre för oss. Sen är det bara en lektion kvar innan lunch, historia. Vi pratar om "The Men Who Built America".

Lunch äter jag i salen jag har current issues i för att ljudnivån i matsalen är HÖG. Maten är okej och friterad, för det mesta. Lunchen kostar tre dollar och då ingår något varmt som t.ex. chicken nuggets, pizza eller chickennudel soup, något litet som antingen en kaka eller bröd, en dricka som mjölk, chokladmjölk eller jos och sen grönsaker.

Som tidigare nämnt har jag current issues efter lunch som är en klass där vi diskuterar saker som händer i världen (snackar skit om Trump och USA). Det är utan tvekan den lalligaste klassen jag har. Läraren är jätterolig. Sen är det dags för SPS som är gymklassen. Har alltid träningsvärk. Sista lektionen är engelska och det är svårt. Lärarna dränker oss i hemläxor. Det är frustrerande för att läxorna hade inte ens varit svåra om de varit på svenska.

Efter skolan är det volleybollträning. Den håller på från 15:15 till när coach säger att vi slutar, vilket brukar vara någon gång mellan 17:30 och 18:00. Träningen ser olika ut dag för dag. Saker vi alltid fokuserar på är att vara högljuda och sätta alla servar.

När träningen slutar kör Mickis hem mig och jag och familjen käkar middag. Vi brukar köpa hem mat. Efter maten gör jag mina läxor så gott jag kan och går till sängs. Alla vardagar ser likadana ut förutom måndagar då vi har klassamling efter alla lektioner i 30 min. Det räknas knappt.

Kram

Likes

Comments