Feminism


Våra frågeställningar:
Vad är feminism?

Hur används begreppet feminism i samhällsdebatten?


Sofia :


Begreppet feminism var ursprungligen ett nedsättande ord som innebar “en person som inte anpassat sitt beteende till de förhärskande könskonventionerna.” De feministiska ideerna om allas lika värde oavsett kön började växa under upplysningen och franska revolutionen på 1700-talet. Under 1800-talet lyftes de feministiska tankarna till tron om att män och kvinnor biologiskt var olika och därmed skulle ha olika rättigheter och först i början på 1900-talet började utvecklingen av feminismen som pågår än idag. Under 1900-talet började fler och fler kvinnor kämpa för kvinnors rättigheter, och började bland annat driva frågan om kvinnlig rösträtt.


Det finns några speciellt viktiga årtal som lett fram till feminismens utveckling i Sverige :

År 1845 kommer lagen om att kvinnor och män ska ha lika arvsrätt, detta funkar dock sådär i praktiken då kvinnor i Sverige är omyndiga.


År 1863 blir alla ogifta kvinnor över 25 myndiga och några år senare, 1884, sänktes åldern till 21. Detta ledde till att myndiga kvinnor i Sverige själva fick bestämma över till exempel sin ekonomi.       


År 1901 tilläts kvinnor vara hemma från arbetet i fyra veckor efter det att de fått barn. Dock fick kvinnan ingen ersättning utan förlorade pengar på att vara hemma. Tidigare förlorade kvinnan både pengar och i värsta fall sitt jobb om hon valde att stanna hemma med sin nyfödde.


År 1919 beslutar riksdagen att kvinnor också ska ha rösträtt och 1921 hölls det första valet, där både kvinnor och män deltar. Kvinnan ansågs nu tillräckligt värd för att engagera sig politiskt.  


År 1938 tillåts kvinnor använda preventivmedel och år 1965 blir våldtäkt inom äktenskapet förbjudet.  


År 1999 blir Sverige det första landet i världen att förbjuda köp av sexuella tjänster. Tidigare var det förbjudet att driva bordeller men det fanns inget skydd för kvinnan som skulle “leverera” tjänsten.

 

Begreppet feminism definieras vetenskapligt som en förklaringsmodell. Modellen utgår från att kvinnor i största allmänhet oberoende på sammanhang (politiskt, ekonomiskt, socialt) har en sämre ställning än män. En feminist är en person, oavsett kön, som håller med om detta och tycker det bör ändras. Det finns två olika huvudtyper av feminism, essentialistisk

och konstruktivistisk feminism.


Essentialistisk feminism, eller särartsfeminism som de också kallas för, grundas på tron om att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnor föds med typiska kvinnliga egenskaper som en “moderlig” instinkt och män med andra typiska manliga egenskaper. Men, ingen av dom är bättre än den andra och de ska därför värderas lika.


Konstruktivistisk feminism gör istället skillnad på biologi och och kultur. De anser att män och kvinnor föds med olika biologiska kön, men med samma egenskaper. Det som anses typiskt kvinnligt respektive manligt har enligt denna typ av feminism skapats av samhället genom historien. Denna typ av feminism kallas också för likhetsfeminism.


En nyligen tillkommen form av feminism kallas queerteorin och utgår från att man varken föds som kvinna eller man utan blir formad till det av samhället, att kön alltså är en social konstruktion. Enligt queerteorins förespråkare har det kön man föds med lika stor betydelse som hårfärgen man föds med.       

I samhället har begreppet feminismen en rad fler betydelser. För många innebär det att man är för lika villkor för båda könen alltså jämställdhet, “samma lön för samma arbete”. Och för andra innebär det något annat, enligt en användare på sidan Flashback innebär feminism “Manshatande diktatorer”. Och i en debattartikel på den alternativa nyhetsidan NyaTider skriver centerpartisten Anneli Sjöberg att feminism idag något som handlar om allt annat än att kvinnor ska ha ett bra liv. En annan internetanvändare på forumet Familjeliv anser sig inte vara en feminist utan humanist, med argumentet att feminismens mål och betydelse inte är att uppnå jämställdhet utan att få kvinnors värde högre värderat än mäns efter år av förtryck.


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Julia S:Är begreppet positivt eller negativt? För vem? Högt förklaringsvärde eller lågt? Och hur formar samhället begreppet?


I dagens läge är samhället fortfarande mest fördelaktigt för männen, eftersom samhället alltid har varit det. Vilket leder till att begreppet feminism mest formas för kvinnornas fördel iochmed att det är kvinnorna som behöver komma upp på samma nivå som männen. Detta leder till att det till viss del är kvinnorna som tar störst nytta av att feminismen finns, men på vissa håll är det även männen och männen är en viktig del för att kunna få samhället mer jämställt.


Begreppets betydelse och mening är positivt eftersom det vill leda till ett mer jämställt samhälle för både kvinnor och män, både sett till ekonomi och socialt. Men begreppet kan användas både med en positiv och med en negativ klang, beroende på vilket sammanhang som begreppet används i. Anledningen till att vissa anser att feminismen är något negativt är för att de missuppfattar begreppets egentliga betydelse. Då de istället uppfattar feminism som något som enbart gynnar kvinnorna, som uppmanar till manshat och som istället ska exkludera männen ifrån dagens samhälle. Medan männen egentligen har en viktig betydelse för att kunna hjälpa till med arbetet för ett ökat jämställt samhälle.


Feminism har i de flesta fall ett lågt förklaringsvärde, vilket innebär att när begreppet används i olika sammanhang tas det för givet att alla vet vad feminism innebär. Det genom att begreppets innebörd oftast inte förklaras när det används i de flesta sammanhang. Samtidigt som begreppet dock skulle behöva ha ett högre förklaringsvärde eftersom som jag tidigare nämnt missuppfattar många begreppets verkliga betydelse och vad feminism egentligen vill och menar. För om begreppet skulle förklaras tydligare när det används skulle troligtvis missuppfattningarna minska, eftersom vissa kan koppla den ”vanliga” feminismen med radikal-/extremfeminism.


Här är några av de forumen där begreppet ofta används med en negativ klang:


I vissa debattforum som till exempel flashback och familjeliv kan begreppet användas med en negativ betydelse. Då många användare där anser att feminister enbart är manshatare, som vill ge större makt åt kvinnorna. Till exempel skriver en användare på flashback att “feminism är en slags rasistisk jämställdhet”, en annan användare skriver “ feminism avser bara hjälpa kvinnan”.  Vilket tyder på att dessa användare har missuppfattat begreppets egentliga betydelse.


På forumet familjeliv skriver en användare “Feminism är dåligt. Det borde inte finnas, det skadar män. Feminism går att likna med nazism” och en annan användare skriver “Jag tycker feminister suger, speciellt militanta rakade feminister”. Där det även finns rubriker som “Feminism är INTE lika med jämställdhet”och “Feminism är DÅLIGT”.

Sedan finns det även vissa trådar om feminism på dessa forum som handlar om det positiva med feminism och som anser att feminismen är viktig för samhället t.ex. trådar med rubrikerna “Feminismen är bra” eller där en användare skriver “Varför hatar folk feminismen, alla borde vara feminister tycker jag”. Men om man kollar alla trådar är majoriteten av dessa trådar om att feminismen är dålig.


På alternativ media framställs även där ofta feminism med en negativ klang. Då det finns artiklar som lyfter fram feminismen som någonting dåligt både direkt och indirekt. Till exempel fria tider som inte direkt säger något negativt om feminismen men däremot indirekt eftersom att deras artiklar ofta lyfter fram att personen, som har gjort något brott/en dålig handling, är en feminist. Exempel på det är nyhetsrubriker som “feminist dömd för fejkat näthat”, “feminist anklagas för att sprida “rasistisk smörja” ” och “svensk feminist ny chef i New York: Lovar att kicka män”. Där de en vanlig nyhetssida istället troligen skulle ha skrivit namnet eller enbart en person, men istället valde den här alternativa nyhetssida att specifikt skriva att personen var feminist.



Likes

Comments

I vilka dagliga sammanhang kan man höra om begreppet och hur framställs det?

Julia E :

Begreppet hör man dagligen i olika sammanhang, och ordet används inte bara i förstärkande syfte. Det kan användas som skällsord, där man använder feminism och ger det en negativ klang. Feminism hörs i alla olika situationer, i skolan så kan det finnas debatter och skolarbeten som handlar om just jämställdhet. Inom politiken pratar man ofta om feminism och hur det ska fungera i ett samhälle. Som exempel finns FI partiet som står för feministisk initiativ där hela deras grundideé handlar om jämlikhet mellan könen. Inom andra partier har begreppet omtalats och inte alltid setts som något positivt för utvecklingen. Kristdemokraterna är ett parti som inte vill förknippa sig med ordet. Medlemmarna menar att “I Kristdemokraternas politik är feminismen överflödig, eftersom ingen skillnad mellan män och kvinnor görs.” Medan vissa hävdar att begreppet feminism är negativt, menar andra att ordet behöver få större plats inom politiken. Enligt en artikel från aftonbladet så vill fackförbund som St ha “en jämställdhetsminister på heltid.” Det finns flera virala diskussioner kring ämnet, speciellt från Svt. Dock så framställs det ofta i ett nedsättande syfte då rubrikerna på klippen oftast låter såhär:


“SVT debatt pinsamma feminister blir ägda”

“Danmark förödmjukar Svensk feminism rejält i debatt ”


I sociala medier flödar begreppet ständigt. I hashtags och i kommentarerna, och på twitter finns det #hashtags som #bringbackourgirls och #heforshe. Fenomenet bakom hashtagen brinbackourgirl handlar om kidnappningen i Nigeria där över 200 hundra flickor kidnappades från en skola av en Islamistisk extremistgrupp. På arbetsplatsen jobbar man ständigt för att göra miljön lika för alla. Feminism förekommer därför även på jobbet, där exempelvis Landsorganisationen jobbar för facklig feminism och lyfter upp frågor som rör arbetsvillkor och arbetsförhållanden.

Vilken roll spelar begreppet för samhället och individen?


Julia E: Begreppet feminism finns med i de dagliga konversationer, och hur man tolkar det kan se olika ut från individ till individ. Begreppet finns till för vårt samhälle eftersom det är menat att fylla en viktigt funktion. Målsättningen handlar till största del om att kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter, och möjligheter som män har. Feminismen kämpar främst för sociala, politiska och ekonomiska rättigheter hos kvinnor, men den är minst lika viktigt för mannen då det i slutändan handlar om jämlikhet. Dock så finns det ett problem med begreppet då många misstolkar det och anser att det egentligen står för manshat. Men då kan man undersöka vem det är som skapar den skeva bilden om ett jämlikt samhälle, det kan som exempel vara i sociala medier som ordet vinklas.


Begreppet i sig kanske inte spelar så stor roll för samhället, eftersom det inte är ordet som skapar förändring, utan handlingen bakom. Att vi handlar på ett sätt som leder till en jämställd värld är den största prioriteringen och det kan man införa redan i skolundervisningen, där man förklarar vikten av jämställdhet. Begreppet i samhället kan ha en central roll främst inom politiken. Det politiska partiet FI står för feministiskt initiativ. Deras grundideologi är taget från feministiska åsikter. På partiets hemsida står det att de jobbar för allas lika rätt inom alla områden i livet. Principerna liknar feminismens tankar kring likställdheten mellan de båda könen. Begreppet har alltså en inverkan på politiken och även i diskussioner och debatter som uppkommer i media. För individen kan begreppet feminism vara både positivt och negativt. Fenomenet kring manshat är vanligare än vad man kan tro, och för den enskilde individen som är drabbad av diskriminering på grund av sitt kön, hjälper det inte att anklaga personer som kämpar för jämlikhet för manshatare. Speciellt i skolan som är den största plattformen för unga tjejer att utsättas för sexuella trakasserier. Begreppet kan ha en funktion för mee too kampanjen då den handlar om att uppmärksamma kvinnors utsatthet i samhället, vilket feminismen ständigt arbetar emot. Om man kollar på statistik från brå kan man själv dra slutsatsen varför kampen mot en jämställd värld behövs. Från nationella trygghetsundersökning visade en undersökning från 2016 att fler kvinnor utsätts för sexualbrott, ca 4,1 procent av kvinnor och 0,6 procent av männen. Löneläget skiljer sig också från det enskilda könet. Bland Sveriges akademiker tjänar männen 20 procent mer. Men om man kollar från flera perspektiv kan vi se att löneläget inte bara visar hur ojämställt det är, utan att olika löner också handlar om vilken utbildning och befattning man väljer.


Likes

Comments

​För utvärdering av metod och källhänvisningar, se google dokumentet. 

Likes

Comments