Jämfört med sjukhuset så finns det i hemtjänsten inte riktigt lika mycket "rutiner" som följs utav alla (såsom bestämda frukosttider och ronder). Vår arbetsdag börjar oftast 7.00 och slutar någon gång mellan 14.30-15.30 oftast. Arbetar man ett kvällspass så börjar man antingen 14.30, 15.00 eller 17.00 och slutar alltid 22.00.

Dagpass:

Jag anländer till jobbet strax innan 7. De som arbetat på natten brukar oftast höra av sig om det är något speciellt som hänt och om det inte är så så brukar jag ta mitt papper där mina besök finns med. Jag brukar sedan fråga de andra om lite rapport alternativt logga in på datorn och läsa på om det finns något nytt dokumenterat sen jag arbetade sist. Sedan brukar vi dela ut telefonerna och plocka på oss nycklar till alla som vi ska till under förmiddagen. Morgonen hemma hos personerna brukar innebära morgonhjälp, medicinutdelning och lite senare på förmiddagen tillsynsbesök.

Lunch brukar vi ha i en halvtimme runt kl. 11/11.30 någon gång.

Efter lunch brukar besöken mestadels bestå utav matvärmning, pedagogiska måltider, tillsynsbesök och social samvaro besök.

Kvällspass:

Passet börjar på samma vis som morgonpasset, alltså med lite rapport och sen att jag plockar på mig lite nycklar och en telefon. Innan rasten så brukar det mestadels vara tillsynsbesök som gäller.

Rast brukar vi ha runt 18.00 och den varar även här i ca. en halvtimme.

Efter rast brukar det vara tillsynsbesök, kvällshjälp och att vi delar ut mediciner till de som vi besöker.

Som ni märker så är dag och kvällspassen lite liknande. Skillnaden är att vi oftast inte har inplanerade dusch, städ, tvätt och inköps besök på kvällarna. Även på helgerna dagtid och kvällstid så har vi inte dessa besök inplanerade. Annars så är rutinerna liknande.

/Sandra

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Jag tänkte idag berätta lite för er om hur hemtjänsten egentligen är uppbyggd och vad det är som vi egentligen hjälper de med. Hemtjänsten är uppbyggd på olika insatser som biståndet tillsammans med patient och/eller anhöriga bestämmer. Biståndet åker hem/har ett möte tillsammans med personerna där man ser efter vad för behov det finns och utefter de behoven så formas olika insatser. Exempel på insatser kan vara:

- Tillsyn: Besöket brukar vara ungefär 15 minuter långt. Under en tillsyn så tittar vi till personen och kollar så att allt är okej, vi kan även hjälpa de med något mindre som t.ex stödstrumpor beroende på behov och vad som är bestämt sedan innan.

- Hel morgonhjälp: Detta besök brukar det oftast ligga en tid på 30 minuter. Denna insatsen innefattar allt vad en person kan tänkas behöva ha hjälp med på morgonen (förutom dusch, då det finns extra tid inlagt för detta). Denna insats är såklart väldigt individuell, ibland är det endast bäddning och hjälp med stödstrumpor som gäller och ibland hjälp med att komma upp, hjälp med hygien, påklädning, frukost, bäddning, mediciner och så vidare, alltså väldigt individuellt.

- Matvärmning: Tid för detta brukar vara 15 minuter. Besöket innebär att vi endast värmer maten för dem, vi "behöver" inte sitta kvar med dem men jag brukar oftast stanna kvar en liten stund om möjlighet finns.

- Pedagogisk måltid: Här brukar det ligga en tid på 30 minuter. Här värmer vi maten för dem och sitter kvar tills de ätit upp och har under tiden en trevlig pratstund om detta önskas.

- Social samvaro: Tid för detta brukar vara 45 minuter. Jag brukar se detta besök lite som deras egentid där de själva får komma med förslag på aktiviteter som ryms inom tidsramen. Jag brukar oftast försöka motivera till utomhusvistelse som exempelvis en promenad, men då jag tycker de får bestämma själva så kan det lika gärna bli en pratstund, lite fika eller vattning av blommor.

- Hel kvällshjälp: Här brukar det finnas en tid på 30 minuter. Detta besök fungerar på samma sätt som morgonbesöket och är som sagt väldigt individuellt beroende på personens behov.

Detta är bara lite exempel på insatser, allt går ju som sagt utefter de behov som finns men dessa är de allra vanligaste besöken som man kan ha under en dag. Där jag arbetar så utför vi även serviceinsatser såsom städ, inköp och tvätt så även dessa insatser brukar ligga inplanerade på våra papper som vi har under dagen.

/Sandra

Likes

Comments

....för idag är det Tinas födelsedag, HURRA HURRA HURRA!!

Tina blir denna gång så gammal som 21 år så nu är vi lika gamla igen... Åren går och vi med dem så att säga och snart ska vi ut i vida världen fara med vår färdiga sjuksköterskeutbildning!

GRATTIS!!

/Kram Sandra

Likes

Comments

Jag uppdagade på jobbet för några dagar sedan att det har dykt upp nya PVK:er! Några av er kanske har jobbat med dessa länge eller sett dem innan, men de var nya för mig.

Såhär ser de ut. Den till vänster i bilden är den nya och den till höger den gamla modellen:

Den nya, till vänster, har fördelar med att de ska minska risken för tromboflebiter(blodpropp ytligt i en ven). Sedan en annan fördel är att det redan sitter en färdigmonterad trevägskran på den vilken gör den mer hygienisk.
Det som också är positivt med den är att när man ska dra ut kanylen så finns ingen risk för blodspill eftersom det finns en backventil som blockerar utgången så fort kanylen dras ut. Den till höger kan vara lite trixig just med att hinna sätta på en kork innan blodet backar.

Däremot har jag hört från kollegor att nackdelen med den till vänster är att den kan vara svår att få ett stadigt grepp på eftersom den inte har vingar på samma sätt att hålla i. Greppet blir alltså annorlunda än vad de är vana vid. Men det finns alltid för- och nackdelar med allt.

/Tina

Likes

Comments

Inom vården står NEWS för National Early Warning Score. Det är en skala man använder sig av för att räkna ut poäng för de olika mätvärdena som jag skrev om i ett tidigare inlägg.

Detta använder vi oss av mycket på jobbet och mäter NEWS om det är nya patienter eller om de tidigare har fått höga poäng. Man ska alltså helst ha 0 poäng på skalan. Har man över 7 poäng anses läget vara brådskande och nya parametrar ska ständigt övervakas, samtidigt kontaktas läkare för att vidta åtgärder. Vid konstant höga poäng kan ett MIG-team bli inkopplat.

MIG = Mobil Intensivvårdsgrupp. Syftet med dessa team är att tidigt upptäcka patienter med risk för akuta komplikationer och behandla dessa fort och i vissa fall erbjuda IVA-vård innan det är för sent. MIG-teamet består av en IVA-läkare och en IVA-sjuksköterska. Dessa kommer till avdelningen och tillsammans med avdelningsläkare och avdelningssjuksköterska pratar de om tillståndet och kommer överens om åtgärder. På plats provar man olika behandlingar för att se om mätvärdena blir bättre. Sjunker poängen och patienten håller sig stabil kan man återgå till vanliga kontroller med fortsatt observation. Blir det inte bättre tyder det på en försämring hos patientens tillstånd och IVA-vård kan bli aktuellt.

/Tina

Likes

Comments

Frukost är en viktig måltid för att få en bra start på dagen. Det är inte alltid man ens hinner med att äta frukost, men jag försöker alltid hinna och finns det gott om tid lägger jag gärna ner tid på det.

En bra frukost för mig brukar vara havregrynsgröt och en smoothie. Gröten är bra för magen och ger en bra energikälla.

Jag tänkte skriva hur jag brukar göra mina smoothies. De kan göras på många sätt och därför kan de även bli ganska ohälsosamma. Jag försöker undvika onödiga sockerkällor då det finns gott om det i frukterna och bären.

Hur mycket jag har i av varje varierar beroende på hur mycket smoothie jag ska göra:

1 banan
Blåbär
Hallon
Mango
Jordgubbar
1 dl havregryn
Havremjölk och fil så att smoothien blir blandbar
Limejuice


/Tina

Likes

Comments

Att förklara och berätta vad man gör för en vårdtagare är viktigt. Ibland tror jag att man glömmer bort det i momentet för för oss själva så är det så självklart vad som händer här näst, men hur ska personen vi hjälper veta vad som ska hända om vi inte berättar varje steg på vägen?

Att berätta gäller i alla moment, så väl som när man hjälper någon på morgonen med att få tvätta av sig och så när något nytt händer. När man hjälper en person varje morgon med exakt samma rutiner så kan det kännas som att man inte behöver förklara för att personen vet. Men även om personen vet vad som kommer hända så ska man ändå alltid berätta vad det är som man gör.

När jag är osäker på något så brukar jag försöka tänka mig situationen omvänd. Om jag var vårdtagaren och den personen skulle hjälpa mig, hur skulle jag ha velat ha det? Att tänka omvänt funkar bra för mig, då får jag mig en påminnare om att nu är det dags att förklara och berätta mer. Så det är dagens tips till er! Tänk er in i vårdtagarens situation om ni någon gång är osäkra på något, det kan handla om allt möjligt allt som rör personens vård såsom integritet, sekretess och just förmedlandet av information.

/Sandra

Det finns två sidor av allt, vissa blommor är öppna och andra är stängda liksom vi människor.

Likes

Comments

I vårt arbete som vårdpersonal är det extremt viktigt att inte visa stress och att ta sig tid till våra vårdtagare. Att visa och inge trygghet och förtroende, att visa att vi finns där för dem. Detta inte bara för våra vårdtagare utan även för anhöriga som inte minst även de kan vara i behov utav stöd. Det är inte ofta som det finns oändligt med tid att ge men jag tycker ändå alltid att man skall göra sitt bästa och tänka på att även små gester kan göra stor skillnad för en annan person som behöver det.

Små gester som att hålla handen, stryka över pannan, ge en kram eller bara sitta och lyssna 5 minuter extra tycker jag kan göra en stor skillnad. Allt handlar om att känna in läget och se vad personen känner sig trygg med. Inte alla gillar en kram eller handhållning, allt handlar om övervägning och att känna in läget och personen.

Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Att ge av sin tid kan för en annan person betyda mycket.

/Sandra

Likes

Comments

Ny vecka och nya tag! För mig innebär detta sista arbetsveckan innan lite semester. Endast 3 dagar kvar till 1.5 vecka av ledighet, det ska bli skönt att få ladda batterierna lite efter denna sommaren och ladda om inför praktik!

Min arbetsdag har idag varit lugn vilket har varit skönt då jag arbetade ett kvällspass igår som var lite mer hektiskt men vi klarade det med. Idag har vi även fått ut vårt schema inför hösten, ifrån skolan då. Som det ser ut nu så blir det lite introduktion och allmän information inför vår kommande praktikperiod som startar igång direkt efter första skoldagen. Så dagarna räknas nu ned och om 2 veckor har första skoldagen varit och starten på termin 4 är då igång. Vad jag inte kan förstå är att termin 4 kommer redan nu, började inte vi nyss termin 1? 3 år kändes så långt när vi började, men nu har det gått så snabbt och jag känner mig mer nervös över att hela utbildningen snart är över och man kastas ut i verkligheten med allt vad det innebär. Men det är ju det vi förbereds för så det ska vi väl klara det med.

Hoppas er måndag har varit bra!

/Sandra

Vi siktar på att komma mot toppen på den där palmen, nu är vi halvvägs upp.

Likes

Comments

Vitala parametrar är undersökningar av patientens mätvärden och kan säga otroligt mycket om patientens tillstånd. Vid en akut försämring är det bästa sättet att påbörja en undersökning av problemet genom att kolla de vitala parametrarna för att utesluta olika saker.

Detta ingår i vitala parametrar:

Andningsfrekvens:
Den räknar man under 1 minut och ska normalt ligga mellan 12-20 andetag/minut. En hög andningsfrekvens kan tyda på svårt att saturera sig eller smärta. Här kollar man även om andningen är ytlig, ansträngd, djup och vilka muskler som hjälper till vid andningen.

Puls:
Den räknar man under 1 minut, men vid jämn och fin puls kan man räkna med hjälp av maskinen/POX-apparaten. Vid hjärtflimmer eller snabb puls ska alltid en manuell puls tas under en hel minut. Man ska alltid känna på pulsen om den känns svag eller stark och om den är jämn. En normal vilopuls ska ligga runt 60-70 slag/minut. En låg puls kan bero på en vältränad kropp eller ett dåligt hjärta. En snabb puls kan bero på smärta eller ett hjärtflimmer eller en stor blödning.

Blodtryck:
Kan mätas manuellt eller med hjälp av en blodtrycksmaskin. Blodtrycket ska ligga runt 120/80. Ett litet lägre eller högre tryck är också normalt. Över 140/90 upprepade gånger i vila klassas som hypertoni.
Ett högt blodtryck kan tyda på att kroppen är i högvarv pga smärta eller oförmåga att slappna av.
Ett lågt blodtryck kan bero på att en person har vilat en längre, en stor blödning eller hjärnskada. Det kan även bero på andra saker, men detta är några tänkbara anledningar.

POX/saturation:
Mäts via en pulsoxymeter som brukar sitta på ett finger eller på örsnibbarna. Den mäter hur väl kroppen syresätter blodet. En normal syresättning ska ligga över 96%. En syresättning under 96% kan normalt bero på en lungsjukdom eller andra åkommor, som: KOL, lunginflammation, lungcancer eller helt enkelt att man blivit sängliggande en längre tid.

Temperatur:
Mäter om patienten har feber eller är underkyld. Enligt NEWS poängskala räknas en normal temp på en vuxen person mellan 36,1-38,0 grader.
Feber kan bero på en pågående infektion/inflammation eller behandling. Viktigt här är att hålla koll så att en patient inte har för hög feber för länge då detta kan skada.
En låg temperatur kan tyda på hjärnskada eller att en person blivit nedkyld.

Att hålla koll på dessa parametrar kan tidigt ge massa ledtrådar om vad en försämring hos en person kan röra sig om.

/Tina

Likes

Comments