Själafrid


Denna dök upp på mitt Facebook flöde och jag var bara tvungen att spara den. Så himla bra det stämmer in på utmattning.
Om än det pendlar en aning mellan allt emellanåt, vilket absolut varnar om att man gått för fort fram och måste sakta ner igen, så är det också för mig skönt att kunna titta på sådär svart på vitt.
Att jag faktiskt tagit mig framåt, fast jag ju vet det så är det på något sätt en bekräftelse, vilket är skönt.
Man vet också att det kommer att bli bra tillslut, vilket stärker en efter vägen.

Butter och Toker var nog absolut värst. Man var livrädd att man skulle sjunka totalt och hamna i någon eländig svacka man aldrig skulle ta sig ur, för allt var verkligen pest och pina. Samtidigt som man försökte intala sig själv att man inte behöver tänka så, att det ju inte alls ska bli så, vilket skapade en sorts kamp med sina egna tankar så man trodde man höll på att bli helt knäpp.

Efter 6 månader så är jag på riktigt ärligt pigg ca 15 minuter varannan dag typ, resten av tiden är ren viljestyrka och en strukturerad plan om vad som är hälsosamt för att fortsätta framåt men inte för snabbt så att man måste backa. Jag är dock mycket gladare i överlag om än tröttheten fortfarande har tendens att dra ner en en del, så uppskattar jag istället att jag faktiskt är uppe på benen och kan njuta av livet också.

Dessa 15 minuter av att känna sig pigg är dock så himla härliga och ger mig kraft för hela dagen.
Att i 15 minuter känna hur lätt det är att andas, inget tryck över bröstet, hur fint allt omkring en är, hur bra det kommer att bli och vad härligt det är att man bara finns här. Man blir nästan tårögd varje gång, bara för att det är en sån lättnad och enorm styrka som väller över en, det går inte riktigt att beskriva.

Jag är så himla glad över att jag är påväg mot Glader ❤️

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Själafrid


Det är svårt för både utomstående och en själv att hantera situationen kring utmattningssyndrom & utbrändhet.

Det är fruktansvärt svårt att förstå hur det känns i kroppen innan man själv upplevt det, vilket jag förstås hoppas att ingen behöver göra. Det må låta klyschigt men på samma sätt som det är nytt och svårt för människor omkring en att förstå situationen så är det lika svårt för en själv.
Det är ju också nytt för en själv och man lär sig hela tiden något nytt under resan som utmattad.

Fraser som:
-"Det är nog inte så allvarligt, du ser ju inte sjuk ut". -"Ta ett glas kallt vatten så piggnar du på dig".
-"Hur länge kommer du vara sjuk då?"

m.m. är ofta uttalade, alla i okunskap, vilket jag förstår till 100%.
Det är svårt att förstå och acceptera saker som man inte kan se med blotta ögat eller ta på.

Man kommer heller ingen vart genom att tycka synd om och det är därför både jobbigt och skamligt för mig som utmattad att prata om det med människor omkring en. Allra helst de i min närhet för att jag inte vill verka som att jag tar på mig någon offerkofta eller som att jag vill ha medlidande för det vill jag verkligen inte.

Det känns till en början asjobbigt att behöva ställa in möten eller middagar och dylikt som man sagt att man ska komma på, att i sista stund behöva säga att nej, jag kommer inte. Man vill inte verka nonchalant, som att det var oviktigt, för det var det inte.
Det är bara omöjligt att gå utanför dörren eller att ens ta på sig kläder eller resa sig när kroppen skakar okontrollerat, man gråter, får panik av alla ljud, ont i ögonen av ljuset, benen vacklar och man har så ont i kroppen.

Ändå vill man kämpa in i det sista för att klara av att ta sig iväg, med andra ord fortsätta i samma banor som innan, stressen och pressen som utlöste detta tillstånd.
Till sist måste man komma till insikt att det är inte hållbart, man måste ta hand om sin egen hälsa. Allt annat kan inte alltid komma först, varför ska vi pleasa alla andra hela tiden men inte oss själva? varför ska vi leva vårat liv på andras villkor och ständigt försöka visa framfötterna och passa in?
Varför är det så svårt att bara säga "nej, idag ska jag gör detta istället, för att jag vill det och för att jag mår bra av det. No matter what, end of story."

Här är vi, på denna jord, för att leva vårt liv. Exakt så som vi själva vill.
Det allra viktigaste är att vi tar vara på det vi har och det vi kan göra, för att vi mår bra av det.
Inte pga. något duktighetskomplex, inte för att "man måste", inte för att det "ser bra ut" och inte för att någon annan vill det.
Ta vara på dig själv, det finns bara en av dig och du är bäst på att vara dig själv! ✊

Detta blev helt något annat än vad jag från början tänkt skriva om. Kanske behövde det komma ut, hur rörigt det nu än blev och säkerligen svårt att haja sammanhanget överhuvudtaget. Jag är bra på att skriva kilometervis fast tanken ofta är att dra det kort, verkligen värdelös på att sammanfatta i korta drag.
Å andra sidan känns det skönt och jag älskar att skriva, så det får bli vad det blev. Ett långt virrvarr av tankar och kanske något vettigt inbakat 😉

Balkonghänget är för ikväll över och jag ska krypa ner bredvid min andra halva, slå på en podd & invänta en god natts sömn. Godnatt där ute ❤️

Likes

Comments

Själafrid


Dessa balkongkvällar med tända ljus, en kopp té och höstmörkret utanför är verkligen guld att ta sig en stund innan sängdags.
Så mysigt & avkopplande att bara mysa ner med en filt och läsa en bok, sätta sig och bara filosofera eller ta med sig ett litet anteckningsblock och skriva ner bra saker, strukturera upp något välgörande eller planera kommande tid.
L I V S N J U T N I N G ❤️

Likes

Comments

Allmänt


Denna lördagens middag fick bestå av räktoast - snabbt, enkelt och hur gott som helst.

Jag har tillsammans med mamma och hundarna knallat runt i blåbärsskogen under dagen för att lagra på med blåbär här hemma. Dock var det helt galet mycket knott så det från början tänkta lugna knallandet blev en rask promenad med vevande armar. MEN, nästan 2 liter blåbär blev det iallafall tillslut 😉

Rörde med dessa ihop en blåbärskaka som fick bli efterrätt ikväll & även nerfryst till framtida fikanden ☕

Nu råder lugnet, nermyst i soffan framför teven en stund innan det vankas en cykeltur med min lilla vita donna ❤️

Likes

Comments

Allmänt


Avslutar denna fina dag med marängswiss-glass framför en film tillsammans med min andra halva ❤️

Knäppte några kort på hundarna i förbifarten, kan man se mer ynklig ut än denna dam? 😅


...och han som alltid har humöret på topp 👇

Likes

Comments

Själafrid


Vilken härlig dag det är idag. 🌞
Klockan nio imorse skulle jag ut och kissa hundarna, väl ute tänkte jag "äh, vi går en liten sväng". Så vi tog en lite längre promenad på 45 minuter, hur skönt som helst.
Utan stress, utan press, i den sköna morgonsolen och svala fläktandet från vinden.
Väl lämplig tid innan regnet börjat ösa ner och det passande nog finns hussysslor att ta itu med, tillsammans med podd och tända ljus i bakgrunden.

Jag har för vana att alltid elda på järnet när jag vill göra något eller uppnå något, vilket i en utmattad persons värld inte riktigt fungerar så bra. Helt katastrofalt dåligt faktiskt.
Jag hade gärna tränat då min viktuppgång, om än inte någon värst drastisk sådan, inte alls känns okej. Istället måste jag acceptera att min kropp behöver lägga energi på annat just nu, att min kropp istället blir tömd på den energi som finns om jag utför en enligt mig "riktig" träning, även om det i normala fall hade stärkt en.
Jag måste också acceptera att viktuppgången kom tillsammans med utmattningen pga obalansen i kroppen och att det inte är bra eller funkar att äta minimaliskt för att bli kvitt den (jag har försökt det med), för det klingar dåligt att samla på sig kraft genom att inte äta bra. Ingen logisk ekvation helt enkelt.

Då är dessa kravlösa strosanden i skogen, långa lugna promenader och cykelturer så himla givande för sinnet. Det innebär rörelse, aktivering, frihet och friskluft utan att på något sätt innebära någon press - endast glädje ❤️


Likes

Comments

Allmänt

Alltså. 05.30 vaknade jag när sambon kom och sa hejdå och åkte till jobbet - har varit vaken ever since och klockan är nu 06.50.

Morgonmänniska som jag är, så är jag överlycklig över att vakna så pass tidigt och vara pigg (!) efter 3 dagar fyllda av mycket ångest och dålig kropp - vilken befrielse det är att vakna med en sådan energi! 🙌

Jag blev ännu mer lycklig av att känna den friska luften som strömmade in genom sovrumsfönstret, tittade ut och såg imman på bilarna och diset i luften - hösten är på intågande!
Ä L S K A R verkligen hösten. Frisk luft, man kan klä sig lager på lager, dricka te om kvällarna på balkongen med en filt, alla värmeljus & alla vackra färger som bara blossar upp - livets liv ❤️
Det känns alltid som ett tillfälle för förändring och som ett nytt kapitel för mig varje höst.
Det talas om höstdepressioner men jag vaknar snarare upp till liv under denna tid 😉

Nåväl, jag ska ordna upp med frukost framför Nyhetsmorgon och bara njuta av denna morgonstund ☕

Likes

Comments

Själafrid


Pjuh, vilken natt..!
Feberkänslan och den enorma tröttheten slog mig igår eftermiddag, tillsammans med en jäkla huvudvärk. Kvällen fortskred med yrsel och lätt panikkänsla men jag lyckades tillslut somna en och en halv timme innan första uppvaknande efter endast mardrömmar och snäppet ifrån en panikattack.
Låg vaken en timme och djupandades tills jag somnade och natten fortsatte precis likadant tills jag tillslut strax innan 6 snåret gick upp och tog en värktablett och somnade om till kl. 9 - nu äntligen utan huvudvärk och lite lugnare i kroppen.

Det var verkligen längesen det artade sig på detta sätt men jag har väl skrapat ihop 6 timmars sömn tillslut och jag överlevde såklart även denna gång ✌️Efter en stunds efterforskning på vad jag gjort senaste dagarna och en inre press jag har känt så förstår jag kroppens reaktion.

(Bilden lånad från Google)

Jag vet att det är många som någon gång upplevt eller upplever just detta och det är viktigt att prata om det för läkandets skull. Det är läskigt och obehagligt men det är inte farligt och du är inte ensam om det.

🌸 I dessa värsta lägen ligger eller halvligger jag ned för att ge kroppen automatiska signaler om vila.

🌸 Jag tar bort ljuden omkring så som tv och liknande.

🌸 Jag blundar och djupandas, en typisk övning som finns mot ångest och som sänker pulsen.

🌸 Samtidigt som jag djupandas så tänker jag "det är ingen fara, jag förstår att detta är en naturlig reaktion och det kommer att gå över. Jag får luft och det kommer inte att kunna hända något farligt utan det kommer bara att bli lättare. Det är okej och helt i sin ordning."

🌸 Jag lägger fokuset vid andningen och tar snällt men bestämt tillbaka paniktankarna som lätt spårar iväg till allt möjligt kaos i dessa stunder av ångest. Vi skapar våra egna tankar och vi kan också styra över vilken väg de ska gå.

Att dricka vatten emellanåt under tiden och att acceptera stunden och hur jag känner hjälper mig så småningom till lugn. Ibland tar det 10 minuter och ibland tar det timmar, men det går över och det blir bra. ❤️

Likes

Comments