Header

Nu har vi landat på Lombok. 60 kronor för en båt från Gili Trawangan till Lombok med inkluderad bilresa till vårt hotell "sweet peach hostel".

Det började med en riktigt bra feeling då det är så himla vackert här. Till skillnad från gili så är det väldigt mycket skog och fina vägar som nästan liknar nått man hittar i USA. Men ju närmare vi kom vårt hotell kände vi att vi inte riktigt visste exakt vart vi var påväg. Man kan nog säga att vi bor i Lombok's förort vilket inte behöver vara något negativt, men det är lite annorlunda då vi är DE ÄNDA turisterna här. Och eftersom att vi är det ända turisterna så har vi medverkat på ungefär 10 bilder och en lång livestream på Facebook som vår taxichaufför streamade. Lombok är inte alls lika "turistit" som gili och Bali, och eftersom vi lever mellan Martam och Sengiggi (två större städer) så hamnar vi lite in the middle of nowhere.

Trots detta har vi hunnit med en del på dessa två dagar vi spenderat här. När vi väl kom fram igår så blev det ganska snabbt mat kris. Mat kris skulle jag beskriva som "om jag inte får mat nu så tappar jag humöret och blir osams med hela min omgivning" känslan. Så vi hittade ett litet hak en bit ifrån hotellet, jag beställde in nått som jag inte har någon aning om vad det var och betalade bara 14 kronor för det. Gott var det och vi somnade som stockar. Idag åkte vi till ett köpcentrum, vilket är det enda man kan göra just nu då vädret suger. Vi beställde en Uber (mycket smartare en att åka med taxi här) för 8 kr var och spenderade vår dag på köpcentrumet. Köpte ingenting men var kul att se något annat än palmer och regnmoln.

Nu på kvällen har vi tagit en Uber in till sengiggi och käkat vår hittills dyraste middag. Tror jag betalade mer för deras service och taxes än själva maten faktiskt. Men man får vara positiv ändå, Alice fick ju iallafall en gratis arm massage av en blind man! I morgon drar vi oss mot södra sidan i hopp om mer sol, om vädret inte är med på vår sida så rör vi oss tillbaka till Bali. 

Likes

Comments

Den här dagen var verkligen spännande. Igår träffade vi upp några fellows från surf campet som också drog till Gili Trawangan, och det blev lite för sent kan man nog säga. Jag sov som en stock och mådde helt okej när vi vaknade, men dessvärre vart det inte samma för Frida. Så himla tråkigt att bli sjuk när vi precis ska börja med dykarcert.. Men finns inte så mycket man kan göra. Kan tänka mig att det är nice att dyka, men just nu känns det som man är tillbaka vid skolbänken. Idag gick vi igenom 108 frågor som handlade om allt möjligt om dykning, och jag känner mig just nu väldigt tveksam på om jag ens kommer klara det sista provet. Den praktiska dykningen lär gå bra, men min hjärna är inte inställd på "plugg mode". Men som ja lärt mig under dessa 11 dagar så är allt som krävs "positive vibes".
Som ni ser på bilderna vart resterande delar av dagen helt amaziiiing.

Förövrigt kan jag säga att life over here is good. Man måste vara lite försiktig med vad man äter och dricker. Det är iallafall So far so good med min mage, och så länge jag lever på öl så lär jag inte bli förgiftad av metanol! 👌 skämt åsidosatt så är inte jätte imponerad av maten än, men vi är trotts allt på en liten ö.
(Läskig inflik: förra veckan när vi lämnade surfcampet var det väldigt mycket regn och blixt oväder. Vi hörde bland annat en smäll som var så SJUKT hög så att marken vibrerade, och igår kom det fram att det faktiskt var en kille som blev träffat och omkom av den. Läskigt att vara så nära olyckan.)
Kramis

Likes

Comments

TJENA ALLIHOPA!!!!!!!!!!!!!
Gud vad jag uppdaterar ofta, men måste ju hålla igång när jag ändå är igång eller hur.
Igår var jag och nästan hela campet på beach party. Det var sjukt kul kan jag säga er, träffade lite nya människor och dansade till riktigt bra musik. Så det var lite tråkigt att lämna campet idag även fast det känns härligt att börja resa till andra ställen. Träffat på så härliga människor och hoppas verkligen att det blir mer nu under resans gång.
Idag tog vi en båt till Gili T, och checkade in på ett mysigt litet bungalow ställe. Först såg det dock jäkligt skeptiskt ut när vi gick mot "bungalowsarna". Det var ganska så smutsigt och "lantligt" (dvs man gick slalom mellan höns och soppåsar), men efter vi checkat in kändes det mycket bättre. Bortsett från att vi kommer vakna sex varje morgon av bönrop, och att de stackars hästarna de använder här som bilar inte ser så lyckliga ut.. Men hon som håller i stället är som en extra mamma och det är nära till allt här. Ön är inte stor alls, så vi får se om vi upptäcker hela eller drar till en annan om några dagar.

Hadeeeee

Likes

Comments

Hej mina vänner!
Nu är vi framme på surfcampet på Bali, och det är naaaaajs! Det var en riktigt lång resa hit men allting gick som planerat. Eller iallafall nästan allting.. När vi skulle gå igenom pass kontrollen så försökte de övertala oss att vi behövde visum för att komma in i landet, när vi mycket väl vet att vi inte behöver det. Jag och Frida blev väldigt irriterade med tanke på att vår researrangörer sagt att vi absolut INTE behöver det. Men vi kom igenom hur som helst och nu verkar det som att vi inte alls skulle behövt ett visum? Jätte konstigt men bra att de löste sig. Flygplansresan var iallafall riktigt najs, gratis mat och gratis öl 😉👌👌

Idag har vi surfat, och det var mycket lättare än vad jag trodde. Kom faktiskt upp och åkte på några små vågor alldeles själv, KANSKE är mina tidigare Longboard skills som hjälper till? Är dock väldigt jetlaggad så ska försöka sova i tid inatt så att jag orkar gå upp och surfa i morgon klockan 7. Wish me luck, låg och lyssnade på podcasts hela natten igår eftersom att det är 6 timmars tidsskillnad och jag inte var trött 😂

Återkommer...

Likes

Comments

ja nu händer det, eller rättare sagt nu händer det igen. Jag har ju faktiskt haft några halvgjorda bloggar innan som bara legat och dammat på internet, men NU ska jag försöka på riktigt. Jag har ju faktiskt ett syfte med denna bloggen också, då det är så att jag drar till Asien i två månader och måste på något sätt skriva ner vad som händer under denna tid.

INFLIKAR: att det seriöst känns som att jag sitter och skriver en svenska uppgift. Det var väldigt länge sen jag ens bildade en mening som inte bestod av "lol" "hahahah" "massa dåliga förkortningar" osv. Och med det vill jag säga att NEJ, jag kommer inte alltid skriva grammatiskt korrekt. Så please mom don't even comment on my grammar.

Jag kommer inte heller att presentera mig själv särskilt mycket då jag först och främst skriver till mina nära och kära som förhoppningsvis inte behöver höra "hej jag heter Siri, är 19 år och gillar att rita ". MEN det kommer nog komma fram vem jag är hur som helst under tidens gång.

Så det ända ni egentligen behöver veta är 1: Bali en månad 2: Thailand en månad. SPÄNNANDE VA?
Det är ganska intressant hur "lätt" det egentligen var att uppfylla det omöjliga. För det känns ju ändå ganska omöjligt hela den här grejen med att åka till Asien när man är 19 bast. Omöjligt är nog fel ordval, men det jag menar är att jag tror att många inte ens tänker tanken att man faktiskt KAN dra till Asien direkt efter skolan. Så var det för mig när jag var liten iallafall, rätta mig om jag har fel. Man såg folk som klättrade i berg, klättrade ner i vulkaner, levde som Indiana Jones, backpackade i Asien och "levde livet". Medan man själv klättrade i klätterställningen, värmde en Billy pizza efter skolan och kollade youtube på kvällarna. Det såg ut som att det bara var kenza och kompani som hade råd med sånt, man visste liksom att det inte bara var att sätta sig på ett plan med 75 kronor på kortet. Det krävs planering, planering, pengar, pengar och mer pengar. MEN om man vill, så kan man! Dock så ska jag inte sticka under stolen med att jag jobbat hela sommaren och fick fantastiskt stöd från min släkt på studentdagen. Alltså seriöst, jag har jobbat HELA sommaren, har typ inte ens haft råd med en bulle på 7eleven för jag la undan ALLA pengar. Men jag är ganska säker på att det lär vara värt det.

Ja det blev ju ett långt inlägg, jag som satt och sa till Frida och Alice (de jag ska resa med) att jag "ABSOLUT INTE KOMMER ATT SKAFFA EN BLOGG, NEJ DET FINNS INTE PÅ VÄRLDSKARTAN". Men ärsch det här blir skoj och framtida inlägg lär nog bli mestadels bilder. Vem vet jag kanske blir sponsrad av nån lokal Thai-kedja i Thailand och blir Thailands största bloggerska. Eller så gör jag bara 3 inlägg, de återstår att se.

/Siri

Likes

Comments