Det är som vanligt, man vill ha nån snubbe som agerar mystiskt och lite off och såklart blir han det mest åtråvärda man kan tänka sig. Jag verkar ha någon galen fascination för killar jag inte förstår mig på riktigt och så är fallet med en kille jag dejtat sedan december. Vi har inte setts så intensivt men ändå hållit kontakten och det är helt lugnt med mig att det går lugnt fram så länge jag vet att han fortfarande är intresserad.

Han är åtta år äldre än mig, bra välbetalt jobb, smart... Men gud vad jag inte blir klok på vad han vill, han har så sjukt hög integritet. Vilket jag också har enligt rätt många. De gånger jag har tagit initiativ att ses har han aldrig riktigt dissat utan varit på, en gång slutade det lite stelt och jag fick för mig att det var över, glömde och gick vidare. Men två veckor senare trillade ett sms in.

På grund av min osäkerhet var han står blir jag fjantigt nervös varje gång jag ska skicka ett sms. Lägger undan telefonen, vill inte öppna, tänk om det är spiken i kistan...men vill han sluta ses är det ju bara att säga det när jag frågar. Han hade tid en dag den här veckan och då kunde inte jag.

ÄR man så upptagen eller vill han egentligen inte? Jag får sjuk bekräftelse att han gillar mig när vi väl ses, tvivlade jag på det hade jag inte fortsatt. Men nu tänker jag vänta på att han föreslår en dag. TRIST, nästan så jag vill boka om mina planer så vi kan ses men det mest oattraktiva jag vet är någon som ställer in hela sitt liv för den personens skull - åtminstone såhär "tidigt".

Fortsättning följer...

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Utebliven bloggning på grund av förvirring. Vad vill jag? Typ hela vintern har jag mest känt för att ligga inne i soffan, se serier, sova sova sova, och helst bara göra sådant som jag vet ger mig energi - hänga med mina vänner eller gamla, säkra killar. MEN jag vet ju att det antagligen inte kommer bli något av med dem. Okej, han, en kille i åtanke, M såklart. Såg en tjejs instastory där han figurerade en helgkväll, och det var SÅ uppenbart dejtigt att jag blev så paff, men ändå typ glad för att jag fått en definitiv bekräftelse på att han inte är värd att slå ut och in på sig själv för, eller ens höra av sig till i fortsättningen. Kommer han till mig ja, men då får han kämpa...

Men nu hoppas jag fasiken att våren kommer snart, jag kan få dåligt samvete över att jag är ung och mitt i livet och ändå bara ligger hemma efter jobbet, alternativt tränar eller träffar någon kompis. Bra för plånbok och hälsa dock. Jag vet att jag kommer bli som en ko på grönbete när våren och sommaren kommer. Killar, akta eeeeeeeer!



Likes

Comments

Kan ha sånt extremt självförtroende vid första dejten. Blir knappt ens nervös, vilket är lite skumt eftersom jag över lag är en ganska blyg person - det kommer sig inte naturligt för mig att ta för mig. Kanske är jag inte blyg eftersom jag inte känner personen, inte har något att förlora och aldrig mer behöver träffa personen om det skulle vara så. Plus att jag vet att det finns ett intresse för mig från början.

MEN, som nu, i dejtingstadiet. Blir så nervös?? Speciellt med L, min senaste nya dejt. Han är så satans snygg och en så bra kille på andra sätt att jag bara väntar på att han ska upptäcka hur trist jag är i jämförelse. Han har inte gett mig några indikationer på det än, men jag blir ändå nervös. Vilket snarare stjälper än hjälper mig, det vet jag ju. Måste lära mig att slappna av mer. Vi sågs i lördags och hade en astrevlig kväll med middag och film. Sedan vi sa hejdå i söndags har jag inte hört något än, och jag vet att det bara är måndag. Men ändå! Shit vill bara vara med honom hela tiden.

Han verkar vettig. Tror inte han gamear mig eller vaggar in mig i falsk trygghet, men blir ändå nojig för vill inte sumpa detta. GAH.

Likes

Comments

Japp, vi sågs i helgen, jag och min nya dejt (L). Blev fjantigt glad när han hörde av sig på fredagen och ville ses, och vi sågs även på lördagen också. För en vecka sedan matchade vi på Tinder och nu har vi redan haft fyra dejter, varav tre sova över. Varken han eller jag hade varit ute i helgen heller, så inga sena fylleträffar här inte - nyktert så det förslår.

Är det för snabbt? Vet ej, jag är är sjukt nöjd, älskar att han frågade två dagar i rad om jag ville ses - helt oblygt. Tänker inte spela spel på det sättet och låtsas som att jag är upptagen när jag visst vill ses. Dock jävligt vilsen nu, jag vill bara höras hela tiden men lägger givetvis band på mig, nån måtta får det vara. Han är så sjukt snygg och så bra person på alla sätt, så pass att jag känner mig ful och tråkig i jämförelse. Vill inte sabba det här.

IS I MAGEN.

Likes

Comments

Vi fortsatte att höras igår och efter arbetsdagens slut var han lite mer frekvent med svaren. Vi kanske ska ses idag igen...! Såja. Har blivit sådär sms-fjantig och ler stort när jag ser att det finns ett nytt sms från honom på mobilen.

Egentligen knepigt med dejting, man gillar ju känslan av att vara lite småförälskad i någon, ha någon att hänga med och allt det där men samtidigt är det jävligt påfrestande att inte veta exakt var man har varandra, vad ens nästa move ska vara och allt det där. På eller av? Så mycket tänk att jag blir alldeles utmattad typ.

En positiv grej med den här nya dejten är att jag lagt undan tankarna på M rätt mycket den här veckan, men jag vet att skulle han höra av sig skulle jag bli svag igen. Vi får se hur helgen ter sig.

Likes

Comments

Träffade en så sjuuuukt nice kille på dejt i tisdags. Vi togen enkel lunch bara och han var både snygg och trevlig OCH verkade intresserad,ställde massa frågor. Det kändes som att vi klickade på flera plan direkt ochvi har haft långa sms-konversationer sedan dess. Han ville ses igår igen så jagåkte hem till honom för hämtmat och film.

Vi snackade, såg på filmen, snackade lite till men utan attnågonting hände och så blev klockan nästan midnatt. Jag kanske inte borde hastannat kvar, jag vet inte, men jag var så galet trött och orkade inte åka hem,vilket jag sa när han frågade om jag ville stanna kvar eller om jag skulle hem.Ångrar det dock inte för vi hade galet bra sex och han är så satans snygg.

Så nu har jag ju såklart blivit besatt. Orkar inte, haha.Det gör mig så sjukt osäker och analyserande också – vill han ses igen? Varhans gulliga, gentlemannamässiga och gå på-iga stil bara ett sätt att få mig isäng? Å andra sidan frågade han ju om jag ville stanna eller åka hem innan hanens hade kysst mig liksom, hade han bara velat ligga hade han ju kunnat göraett närmande innan han frågade. Nu sitter jag här som en annan kärlekskrankfjant och undrar om han kommer svara på mitt senaste sms och har koll på attdet har gått exakt en och en halv timme sedan jag svarade honom.

Ska jag vara rationell antar jag att ett intresse finns ochatt vi kommer ses igen för vi började prata om massa saker och aktiviteter somhan sa att vi borde testa och slutade aldrig säga hur sexig jag var.

Det är här jag liksom inte vet hur jag ska bete mig, jag haringa problem att flirta och skapa ett intresse (uppenbarligen) men sen då? Föratt behålla intresset? Hur GÖR man? Orkar inte spela spel, på samma sätt somjag inte ville åka hem från honom bara för att man kanske ”borde” dra ut påsexet (gäsp). En del av mig vill att han ska komma till mig, fråga mig,uppvakta mig, och en annan del av mig tänker fuck it, jag kör.

Likes

Comments

Hade dejt i söndags, med en kille som jag träffat en gång tidigare. Vi käkade middag och hade filmkväll och jag sov kvar. Han är rätt snygg, trevlig, rolig OCH faktiskt ganska så hooked på mig vad det verkar. Tjatar om hur vacker och fin jag är och det är ju smickrande. Vi sågs sist för typ två månader sedan och han har sedan dess hört av sig då och då om att han vill ses igen -utan att ge upp, trots mina svävande svar och utdragna ursäkter.

Men så hörde han av sig och jag föreslog söndag. Hade nästan lust att dra mig ur för en ensamkväll men tänkte äsch det kan bli trevligt.

Och det är klart det var mysigt, men känner mig ändå neutralt inställd till honom, och trots att han skämmer bort mig med fina ord kan jag inte ta det på allvar. Men vår träff det fick mig att tänka på varför man gör saker. För mig handlade det nog mycket om en tyst hämndaktion mot M, att jag minsann också kan träffa andra om det ska vara på det viset. Och att få annat att tänka på för stunden - och bara av den anledningen var det värt.



Likes

Comments

Var spontant på en dejt i fredags, som dessvärre inte alls var särskilt lyckad. Det var med en kille jag matchat med på Tinder typ i våras, som jag sedan dess haft på snapchat. Helt plötsligt blev han väldigt social och på, så vi bestämde för att ta en öl i fredags. Jag hade varit ute med två kompisar innan (varav en matchat med M på tinder i veckan?? Nej nu) och käkat, och var ganska trött, men tänkte att det är värt det om han är kul, liksom.

Hade dessutom bestämt mig för att skita i M och behövde komma på andra tankar och tänkte att den här dejten var ett steg i rätt riktning.

Så sågs vi, och han VAR. SÅ. TRÅKIG. Ursäkta, men han var väldigt fåordig och pratade bara om sig själv. Ställde mig två frågor (vad jobbar du med, vad har du gjort ikväll). Var allmänt negativt inställd till livet i Stockholm och längtade hem till sin hemstad. JAHAPP.

Vilket inte direkt gjorde mig mer pigg.

"Ska vi ge oss för idag", sa han när han druckit upp sin öl, innan jag hade hunnit avsluta min.

"Ja, det blir bra", svarade jag. Lättad.

Han trodde nog att vi skulle gått hem tillsammans men kände verkligen nej. Nej nej nej. Du har ju inte på något sätt ansträngt dig för att få mig att gilla dig? Haha, han blev nämligen ganska paff när jag abrupt sa att jag måste hem.

Och precis då skriver M, frågar vad jag gör.

Jag svarar och det slutar med att vi ses. Bra karaktär man har. Aja. Hädan efter ska jag inte dra på några känsloväxlar eller förhoppningar när det gäller honom, och än mindre styra om mina planer för hans skull.


Likes

Comments

Jag började snacka med en kille via Tinder för ett par veckor sedan, S, som jag nu varit på dejt med två gånger. Han är snygg, trevlig, rolig, generös, och typ välutbildad med bra jobb. Han var till och med lite nervös när vi sågs! Vi klickade dock rätt bra, han bjöd på en ashärlig middag, ja herregud, han har bjudit på massor under våra två dejter, med bowling, drinkar och mat. Imponerad och bortskämd brud här.

Så roligt också när S föreslog restaurang, ett ställe på Kungsholmen (som jag gillar), och jag nojade som fan att M skulle komma dit. Vi hänger liksom båda på Kungsholmen och på typ samma ställen, så det vore inte helt osannolikt att träffa på honom där. Det vore en jobbig slump, speciellt som jag inte direkt känner något för den här tinderdejten. Men hur fan skulle man förklara det? Och jag kan ju inte direkt presentera S som en kompis.

Anyway. Har haft trevligt när jag och S setts men liksom inte känt mer intresse än så i alla fall. Som en astrevlig kompis men ingen attraktion. Därför har jag fått känslan att han är mer intresserad av mig, men ändå har det varit svalt på sms-fronten. Jag skickade ett sms i fredags och tackade för dejten dagen innan, men det tog till lördag eftermiddag innan jag fick svar. Men varför skulle man vilja sätta sprätt på fyrasiffrigt belopp på en dejt om man INTE ville ses igen?

Om man inte är svintät.

Dejting asså.

Likes

Comments

Mycket bra helg, hängt en hel del med M. På grund av att allting känts så jävla ostadigt den senaste tiden var jag nästan helt inställd på att det här skulle vara sista gången vi sågs - dels för att jag var osäker på hans intresse, dels för att jag kände att jag inte pallar mer. Känslokaoset tar över och det är fasiken tärande.

Så tänkte jag att det skulle bli OM inte den här helgen levererade något extra, vilket det kändes som att det gjorde. Sakerna han sa och frågade, det blev liksom djupt på något sätt. Vi gled in på ämnet relationer när vi snackade och i min analyserande brudhjärna undrar jag om jag borde ta det som en hint. Om jag haft lite mod (och vett) hade jag ju passat på att fråga då när vi ändå var inne på det. Det hade ju inte varit helt out of the blue så att säga. Fan också. MEN HAN kunde ju ha frågat också?

Blir galen, googlar frenetiskt på "är han seriös" och "vill han något mer" vilket lindrar för stunden men i slutändan kan inte internet svara på frågan åt mig.

Nåväl.

Likes

Comments