Det är dags. Likt en pulsande huvudvärk från gårdagens bakfylla tjuter larmet och den interna konflikten inom mig att rusa mot ringklockan eller ligga kvar och dega har börjat. Skammen av att vara den jobbiga personen som inte stänger av sin egen alarmklocka fäster sig och några sekunder senare är vi båda uppe och packar ihop. Klockan är 05:30, jag ser absolut ingenting och det tar inte långt tid förrän vi båda ger upp och börjar använda ficklampan på våra mobiler.

En vecka har gått förbi, och nu är det dags att flyga vidare. När vi först landade kändes det som vi hade all tid i världen, men mellan all sightseeing, badande, utekvällar, shopping och streetfood har all tid för att skriva spårlöst försvunnit. Gardens by the Bay, Little India, China Town, Marina Bay, Raffels Hotel, Panawan beach, vi hade fallit offer för i princip alla sevärdheter som fanns.

Vi kliver ut i den fuktiga hettan vi har vant oss vid, och vandrar till samma resturang som vi har ätit frukost på varje dag och beställer det vanliga. En en rostad macka två halvkokta ägg, som är mer flytande vätska än kokat ägg, och te. Tydligen är gränsen till tillagat ägg en specialitet i Singapore.

Efter en snabb utcheckning och letande efter taxi åker vi genom den nyvakna staden. Jag tänker på den religösa tjejen som bodde med oss. En av det första sakerna hon fråga oss var om vi var gay, när vi båda svarade nej frågade hon därpå om vi var kristna och efter ett ”aa visst, det är vi väll.” blev hon väldigt glad och helt övertygad om att vi var hetro. Hon berättade om en kille som även bodde på hostelet som var gay, och hur vi skulle akta oss för honom. Hon hade tydligen försökt föra honom tillbaka mot ”ljuset”, men han var inte intresserad. Vi valde att hålla oss utanför och bortsett från hennes väldigt religösa åsikt var hon, likt alla andra, väldigt trevlig och hjälpsam.

Taxi chauffören frågar oss vilken av dem tre terminalerna han ska köra oss till och tittar på Alfred, som i sin tur tittar på mig. Jag har ingen aning vad han syftar på. Jag letar igenom alla mina papper men det står inget om vilken terminal vi ska till. Jag säger terminal 2, och tänker att om vi ska åka till fel terminal är det lika bra att vi inte behöver gå från ena till andra sidan flygplatsen. Tur nog så visar det sig att vi valde helt rätt terminal och inom kort sitter vi på flyget påväg mote vårt nya liv i Australien. Första stoppet är Sydney, det är lite oklart om var vi ska efter det, men en sak är säker. Sista stoppet är Sverige.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

!!Varning!! Följande text är skriven av en utmattad och smått irriterad Simon.

We did it. Vi har äntligen påbörjat vår långa resa runt jorden efter ett års slit bakom diverse barer och restauranger. I igår landade vi i Singapore. Vi var framme vid kl 9 på morgonen, eller kl 3 på natten i svensk tid. Solen sken och så fort vi klev ut ur planet och vi blev omedelbart omfamnade av det varma, fuktiga klimatet som man ofta associerar med bad och sol semester.

En taxi resa senare fann vi oss i China Town och checkade in på vårt hostel. Det är ett väldigt "ekonomiskt" hostel, det vill säga att det är billigt och smutsigt i jämförelse till de hotell man tidigare har bott på utomlands. På många ställen i Asien anses det lyxigt att kyla ner rummen från 30 till ca 18 grader och vårt rum är inget undantag. En del utav mig har en starkt behag att berätta hur fruktansvärt korkat det är och hur extrema temperaturskillnader på kort tid är receptet för förkylning men jag vet att mina ord skulle falla på döva öron. Så istället har vi i smyg höjt temperaturen till en mer behaglig värme och hoppas att ingen säger emot. Vi delar rum med 6 andra personer, alla är trevliga och vi blev inbjudna till en barbecue inom 5 minuter efter att vi hade träffat dem.

En snabb uppackning senare har vi dragit iväg för att lära känna området och käka lite street food. Inom kort har vi besökt diverse butiker och Alfred har redan spenderat 4 500kr på att sy upp en kostym, skjorta, byxor och slips gjord i kashmir och egyptisk bomull. Den stolta känslan av att vi håller en väldigt låg budget genom att käka och bo billigt har udda nog försvunnit någonstans där emellan. Det börjar bli sent och bristen på sömn efter att ha varit på flygande fot i 19 timmar börjar ta över. Vi planerar morgondagen och efter lite mer streetfood går vi och lägger oss för att få en välbehövlig natt sömn.

Klockan är just nu 06:20. Jag kan inte sova. Jag har varit vaken sedan 2 tiden inatt. Under den tiden har jag planerat allt vi ska göra dem kommande dagarna, Kollat på youtube, skapat den här bloggen, svurit för mig själv upprepade gånger och haft mordiska fantasier om hur jag kan få tyst på det jävla svullot som snarkar likt en björn med astma och punkterad lunga. Jag är förvånad att han inte har kvävts tills döds ännu av några tidigare backpackers. Planen var att vi skulle gå och lägga oss tidigt, samt gå upp tidigt för att få så mycket som möjligt gjort under dagen. Men vid dehär laget känns det mer troligt att jag kommer bli arresterade för mord av överviktig bjässe.

Likes

Comments