Jag har varit tyst i ett tag. I alla fall här, inte riktigt på andra sociala medier men här har det varit rätt dött, av personliga anledningar. Sen har det både varit jul, nyår och min födelsedag. Julen är inte min grej, verkligen inte. Nyår lyckas jag sabba varje år och min födelsedag blir allt mer deprimerande.

På nyår var jag först i Danmark med min familj, och som vanligt är jag på dåligt humör. Försökte se genom det och ignorera det, men jag kan verkligen inte spendera en längre tid med min familj utan att tröttna på dem, vilket sedan förstör stämningen och kvällen. Försöker verkligen kämpa för att undvika det men det går inte. Efter Danmark blev jag avsläppt på en fest i Malmö, vilket blev som det blev. Allt jag tänker säga är att jag spenderade hela min 1 Januari på badrums golvet, pga toan var närmast där.

Min 18 års dag började bra, för bra för att vara sann. Började dagen med lunch dejt med två tjejkompisar, Simone, Simones pojkvän och Simones kompis från Stockholm. Vår lunch dejt tog plats på TGIF i Malmö vart både jag och Simone beställde våra första lagliga drinkar. Efter vi hade ätit hade vi en diskussion om vi skulle köpa efterrätt eller inte, när vi väl hade bestämt oss för att inte köpa efterrätt ser jag i min ögonvrå något ljus som närmar sig oss. Hela personalen på TGIF kommer alltså nu gående med två tallrikar med sådan stora 'tomtebloss' (inte tomtebloss, men ni fattar) och sjunger för mig och Simone. Både jag och Simone as garvar, då det verkligen är extremt pinsamt. Menmen nu fick vi gratis efterrätt som nyss bestämt oss att skita i, så det var ändå värt det! Sedan på kvällen blev det middag med familjen på Roségarden i Malmö. Jätte mysigt. Sedan skulle jag egentligen sticka ut, då jag hade sån tur att fylla år en fredag. Men saker hände och spenderade istället resten av min 18 årsdag i sängen.

Nu är jag tillbaks i skolan och jag har verkligen ingen motivation alls för att gå till skolan. Får ingen sömn eftersom ångesten inför skolan är så stor så alla tankar flyger rundor på kvällen. Sover verkligen till absolut sista minut. Sminkar inte ens mig längre, bryr mig knappt hur jag ser ut överlag. Men jag tar mig till skolan. För att förra året hade jag 30% frånvaron och har bestämt mig för att jag ska förbättra mig. Så i år går jag till skolan trotts att jag helst vill ligga kvar i sängen och dö, men sånt är livet. Jag lär vara ganska deprimerad men, skolan är viktigt. För jag vet, trotts att jag är på botten nu så kommer det bli bättre nån gång. Jag kanske inte riktigt tror på det till 100% att jag kommer må bra igen, men en del av mig säger, blir det bra igen så behöver mitt nuvarande jag inte förstöra för mitt framtida jag. Utbildningen nu är viktig för mig i framtiden, så kämpar trotts jag knappt ser en ljusframtid.

Har ingen aning om vad jag babblar om längre helt ärligt. Men kort sagt, är nu mera 18 år och vuxen, men fortfarande lika deprimerad som vanligt.


Likes

Comments

Där finns en kille, nämner inga namn. Möter honom rätt ofta, utan en vänlig attityd. Han gör påhopp på de flesta, tjejer för det mesta. Han öppnar alltid sin käft och skriker när något är orättvist. Vi är många som inte tycker om honom, men vi är även många som inte säger ifrån överför honom. De flesta vuxna har sagt till honom flera gånger men han bara skriker och har sig ännu mer. Han tror att allt han säger både är politisk korrekt, vetenskapligt korrekt och han tror hans attityd är på plats.

Varje dag kränker han någon. Har till och med sett honom gå fram till andra killarna för att få dem med på hans sida och kränka en viss person, som han har valt ska få äran att få må skit, just idag. Han tror att han styr allt och alla, även de vuxna.

Han kommer antagligen från ett tuff miljö. Han ser inte ut som alla andra. Han är lite överviktig och synen är inte på hans sida, skulle nästan kunna svära på allt folk har kallat honom tjock och nörd för detta. Det syns att han är osäker. Han hoppar på folks svaga punkter så snart de säger nåt och tror han är kung. Han viskar bakom din rygg för att du ska veta att han kollar vart kniven ska sitta. Han är så pass osäker på sig själv, så att få må bättre måste folk omkring honom må sämre.

Detta är en person de flesta människor stöttar på, nån gång i livet. Antingen i förskolan, grundskolan, gymnasiet, högskolan/universitetet, på jobbet eller på gatan. Denna personen finns över allt. I alla åldrar, kön och storlekar. Detta är en av alla de som finns i min omkrets.

Jag vill att just du ska veta, du som blir utsatt för nåt liknande. Det är inte ditt fel. Jag vet att det är en standard replik de flesta använder men det är sant. Det är inte ditt fel. Där är nåt fel på dem, vilket gör att de blir avundsjuka på att du har det bättre än dem psykiskt. Även om de inte vet att du kanske mår skit, så tror de att de har det sämst av alla individer de möter, och för att ha det bäst måste de få alla andra att må skit.

Om du redan mår skit innan personen hoppar på dig, visa dig inte svag. Stå upp för dig själv eller ignorera hen. För personen gör det bara för att se dig lida, och viker du undan och visar att hans ord sårat dig, så låter du personen vinna. Jag säger inte att du ska behandla personen som hen behandlar dig, men låt det inte påverka dig. Ännu bättre, var vänlig mot personen. Tro mig, det krossar dem.

Jag skriver detta till alla tjejer och killar som blir utsatta för mobbning. Om det då bara är en gång eller flera gånger eller dagligen, så är mobbning ALDRIG okej.

Det är mobbarna det är fel på. Inte dig. Kämpa! Jag tror på dig!

Likes

Comments

Den där känslan av att vara en annans persons favorit människa. Att få vara någons ett och allt. Den där känslan av att inte behöva oroa sig, för de vet partnern din endast har ögonen på dig. Den där känslan när du aldrig blir orolig över partnern din träffar en annan, för du vet att det skulle hen aldrig göra. Den känslan, helt ärligt, har jag nog aldrig haft.

Jag har varit i 4 seriösa förhållanden. Vart alla har tagit slut inom ett år av olika anledningar, men en av anledningar till alla 4 förhållanden, har varit att vi inte litat på varandra. Vi har varit rädda för att den andra skulle lämna en för en annan eller liknande. Vi var konstant oroliga över att den andra skulle hitta en annan så snart man hade lämnats hens hus. Den där konstanta rädslan för att inte räcka till, att inte vara bra nog, att inte kunna ge partnern din allt hen ville ha. Den där konstanta rädslan av att det kommer ta slut, vilket, enligt mig, inte är äkta kärlek. (visst där har varit andra anledningar till att mina förhållande har tagit slut, men nånstans har problemen börjat, och det har i princip varit samma grej som har påbörjat alla problem).

Jag är trött på att få höra "förstår inte hur du kan vara singel! Du är ju hur fin och snäll som helst!". Jag är inte singel för att jag är ful eller har en dålig personlighet, är liksom rätt så jävla amazing när du väl lär känna mig, om jag skulle få säga det själv. Men jag är singel för jag blir inte kär i någon jag inte ser en framtid med. Ja jag är 17 år och har den hållningen. Här är varför:

Jag har denna hållningen eftersom att, jag tycker det är onödigt och slöseri på tid att spendera sina dagar och sin energi på någon, som jag redan nu vet att det aldrig kommer att hålla i längden. Jag tänker inte fejka flera månader bara för att slippa vara ensam och få kärlek. Det är ju inte rättvist för partnern min i heller.

Sen efter att ha haft 4 seriösa förhållanden, som ändå varit ganska så oseriösa när man tänker mer över det, med tanke på beteende och liknande, men så har det gjort lite att jag tänker på ett annat sätt. Om jag börja snacka med någon och känner att jag konstant måste veta vad hen gör, och konstant är rädd för hen har hittat en annan, så kommer det inte funka i längden. Visst där är många som har svartsjuka och ändå lyckas ha ett fungerande förhållande, men detta är min åsikt. Jag hade inte klarat av ett förhållande vart jag inte litar på min partner eller konstant är orolig över för att hen ska hitta en ny. Det är ju inte riktigt kärlek om man inte kan lita på varandra.

Med tanke på jag har extrema tillitsproblem, så gör det saken lite svårare, men har mina anledningar till att inte kunna lita på någon, då folk är så grymt bra på att gå bakom ryggen på en hela tiden.

Ett perfekt förhållande för mig är när jag kan lite på någon, utan att vara tveksam. När jag kan vakna upp på morgonen och veta att min partner aldrig kommer lämna mig. När vi inte är oroliga över att den ene eller den andra ska göra något dumt så snart de är bland vänner eller liknande. Ett förhållande vart man slipper känner oro. Ett förhållande vart man slipper ifråga sätta varje grej ens partner gör. Ett förhållande med en framtid.

Dagen jag kan lita på någon, är dagen jag tänker börja kämpa för kärleken.

Likes

Comments

Jag känner lite att det tar jätte mycket tid att skria ett december inlägg varje dag, eftersom jag måste lägga ner tid på att hitta tips och liknande också. Så tänker jag kan göra det till en advents grej istället, så varje söndag kommer jag att ge tips. Flera stycken så man faktiskt får tips ut av det också haha.

Har liksom jätte mycket i skolan och när jag väl har tid över så känner jag inte för att använde det på att leta efter tips tyvärr, vill hellre ligga och ta det lugnt istället. Vilket säger sig själv. Överlag tyckte jag att dagliga tips var en bra idé, om jag hade haft tiden till det.

Likes

Comments

Om du nu har extrem idé torka till vad du ska köpa till dina nära och kära eller bara helt enkelt inte vill råka köpa något de inte kommer att tycka om, så funkar ju presentkort också!

Finns ju i princip presentkort till vilken affär som helst. Till exempel bio, Netflix, Spotify, H&M, GameStop, Nova, Emporia, och många andra! Det är ju bara att välja en affär eller ett köpcentrum.

Presentkort är enkelt, smidigt och går nästan att få till allt! Och går i princip inte att inte gilla ett presentkort, skulle jag i alla fall vilja säga men alla är vi olika. Det är ju precis därför presentkort finns, så alla har en chans att få nåt som inte är så hemskt, plus man bestämmer helt själv hur man ska spendera sitt presentkort, vilket är awesome om man har svårt att veta vad man ska önska sig.

Likes

Comments

Dagens tips passar i princip alla. En upplevelse. På upplevelse.com kan man hitta alla möjliga olika upplevelser som man kan göra eller ge bort. En perfekt gåva till någon som är svår att köpa en sak till, skulle jag i alla fall vilja säga. Där finns allt möjligt från ölprovning, modell för en dag, helikoptertur, chokladmassage och mycket annat spännande!

Länk: upplevelse.com

Likes

Comments

(OBS. Detta inlägg innehåller adlinks. Vill även påpeka att länkarna skrivna, är inte fullskrivna, klicka på länkarna för att få sidan öppnad på en ny flik)

Jag har lite väl bråttom just nu, så idag tänker jag tipsa om 3 hemsidor som säljer bland annat trendiga kläder för tjejer. Så idag tipsar jag endast till tjejer, då jag har just nu är på väg till öppet hus på min skola, och antagligen inte hinner göra detta efter så får den bli kort och enkelt idag.

Första hemsidan: Zalando.se
(som även har kläder till barn och killar!)

Andra hemsidan: na-kd.com

Tredje hemsidan: boozt.com
(som även har kläder till barn och killar!)

Likes

Comments

Varje dag fram till den 24 december kommer jag att ge julklapps tips för både killar, tjejer och unisex! Allt kommer vara under 500 kr, MEN kommer att variera varje dag. Ena dagen kanske jag tipsar om lite dyrare och andra lite billigare. Så alla har en chans att hitta något! Kan hända jag endast väljer att tipsa hemsidor eller affärer, eller bara väljer t.ex. unisex tips ena dagen. Ska försöka att variera.

(OBS. Detta inlägg innehåller adlinks. Vill även påpeka att länkarna skrivna, är inte fullskrivna, klicka på länkarna för att få sidan öppnad på en ny flik)


Okay första tipset..

Julklapp till tjejer:

Vem tycker inte om detta setet? Det är ju ett must have för de flesta! Känner du någon som inte äger denna skönheten än, så har du en perfekt julklapp!

Madlady har även en julkalender som erbjuder speciella erbjudande varje dag fram till den 24 December! Som idag så har madlady 10 - 30 % rabatt på smink, endast idag!

Produkt: Kamouflagemönstrat set - fighter
Pris:
349 kr (tänk på att du också ska betala frakt!)

Madlady länk: madlady.se
Direkt länk till produkten: madlady.se

Julklapp till killar:

Happy Socks är något som går hem hos de flesta, särskilt hos pappa, morbror eller farbror eller någon annan i släkten! Happy Socks är strumpor som är allmänt färgglada och i olika mönster. De har massa olika på deras hemsida och även i deras butiker! (psst.. De har även strumpor till tjejer)

Produkt: Happy Socks
Pris: (exklusive frakt)
159 kr - 299 kr (present boxar)
89 kr (ett par strumpor)

HappySocks länk: happysocks.com
Direkt länk till produkt: happysocks.com

Julklapp till unisex:

Vem gillar inte nallar? Hallååå, de är mysiga, varma och är man ensam och behöver nån att kramas med så finns den där för en! PERFEKT! Det är något för alla! Även killar gillar nallar ibland, även om de flesta inte vill erkänna det men det gör de, hihi. Det bästa med just dessa nallarna är att man kan värma dem, de kan hålla sig varma upp till 2 timmar! En varm nalle är perfekt för ledvärk, spända muskler, magont och mys!

Produkt: Cozy Teddy - vetevärmare
Pris: (exklusive frakt.)
199 kr

CoolStuff länk: coolstuff.se
Direkt länk till produkten: coolstuff.se

Likes

Comments

Idag är den där dagen man ska fira sin pappa för att han är bäst o.s.v. Jag tänker 'fira' denna dagen med en tillbaka blick på min relation till min far.

Jag har alltid varit den där ingen ville vara vän med. Blivit mobbad i princip hela mitt liv. Var det inte mitt ursprung var det min hårfärg och fräknar. (är ju ginger egentligen..). Jag har alltså aldrig riktigt passat in och i princip alltid varit utanför. Ungefär 4 år sen, när jag gick i sjuan eller åttan, i alla fall, hade allt börjat bli bättre. Hade börjat få kompisar, folk började 'tycka om' mig. Visst där var fortfarande dem som hatade mig för något de inte ens själv visste var. Men jag hade börjat få kompisar och var sällan hemma på helgerna längre, för på den tiden umgicks man för det mesta med kompisar på helgerna.

Min dåvarande relation till min far var hyfsat bra, vågade inte berätta allt för honom och kände mig osäker i hans sällskap, men han var fortfarande far och fanns där för mig när jag behövde honom. Minns när jag hade gjort slut med min dåvarande pojkvän som bodde i Danmark, hade gjort det face to face så var liksom i Danmark. Han åkte från Sverige för att hämta mig direkt., utan att tveka. Han var som de flesta pappor skulle va. Eftersom mina föräldrar har varit skilda i princip hela mitt liv så såg jag min far typ varannan helg då han jobbade på vardagarna i Danmark, eftersom vi hade skola och liknande så blev det för sent, därför var det bara på helger vi såg vår far, om han inte hade ledigt på vardagarna.

Men just den helgen när allt började bli bra för mig. Killarna från klassen hade bjudit mig till att joina deras killkväll med datorspel o.s.v. Jag passade äntligen in. Jag fick lov för min far att sticka ditt, men han vägrade att hämta mig. Varför? Jo för att, och jag citerar " Jag skiter fullständigt i dig, jag tänker inte ta hänsyn till dig mer!! ", vart min respons blev " va..? ", vart han följande svarade " Nu vet du hur det är att själv bli skjuten! ". Jag var krossad. Jag var 14 år och min far ville helt plötsligt inte ta hänsyn till mig längre.

Jag var 13 år när jag började må dåligt. 14 år. Efter det gick det neråt för mig. Något måste ju vara fel på mig. Min far brydde sig ju inte om mig. Den helgen stannade jag hemma. Stack inte till mina kompisar, eller min far däremot. Stannade hos min mamma. 14 år och försökte komma fram till vad jag gjort fel. Min mamma sa hela tiden till mig att det inte var mitt fel, men tänk, så var allt mitt fel?

Två veckor efter när vi skulle hem till vår far igen på en torsdag, så åkte jag ändå, även jag kände på mig det inte var löst. Han snackade inte med mig hela kvällen. Jag existerade inte, jag var luft. Dagen efter gick jag gråtandes till skolan, satt för mig själv. Snackade inte med någon alls i skolan. När jag skulle ta bussen hem igen så gick jag inte till far utan hem till mamma. Ingen var hemma hos mamma och jag smsade inte till någon och sa jag var där. Jag låg i soffan och grät i kanske 3 timmar förrän jag hörde av mig till min mamma och berättade. Min far hade inte brytt sig jag inte hade dykt upp med min bror efter skolan som jag egentligen skulle. Min mamma skrev till min far att han sårat mig och jag inte kom tillbaks ikväll men kom senare för att hämta mina grejer (tog mina grejer fram och tillbaks mellan mina föräldrar varje gång, dator, kläder och liknande), min fars svar, och jag citerar " FINT! Då ska hon aldrig komma hit mer igen! ". Jag grät ännu mer. Jag var 14 år, och min far ville aldrig se mig igen. Där måste vara något fel på mig.

På kvällen när min styvpappa kom hem så följde han med mig upp för att hämta mina grejer för min väska var tung och ville inte bära den själv, och vågade verkligen inte gå till min far ensam. (Detta är något jag aldrig kommer glömma.) När vi kom fram och jag låste in oss i huset blev jag stoppad vid dörren av alla mina grejer i hallen. Med alla grejer menar jag verkligen exakt allt. Allt från mitt skräp på mitt rum till min tv, till mina bindor till mitt täcke o.s.v. Jag var i chock. Jag bara stod och stirrade. Jag minns min styvpappa som kom in bakom mig var lika mycket i chock som mig och frågade om jag verkligen skulle ha allt med mig, vart jag svarade ja tydligen. Min far kom ut i hallen, arg, och det ända han sa va " Ge mig min nyckel. ".

Jag var när 14 år och min far hade slängt ut mig ur hans hus, hans liv.

Efter det var jag inte mig själv. Jag grät konstant. Jag var inte samma glada Simone som jag brukade. Jag började umgås mindre och mindre med mina kompisar. Fick problem i skolan, klarade mig oftast inte igenom skolan utan att bryta ihop. Detta utvecklades mer eller mindre till en fobi med en påföljd av panikångest.

(Denna händelsen hände runt november)

Det var först sommaren efter jag valde att bryta kontakten helt med min far. Vad som hände i mellan november och den sommaren är jag inte helt redo för att berätta. Men det kommer väl.

Efter denna händelsen blev jag till luft för min far. Jag existerade inte. Nämndes mitt namn gick han antingen därifrån, byte ämne, ignorerade det eller slängde in en dålig kommentar om mig. På familj event hälsade han inte, såg inte ens på mig. Var jag i närheten vände han och gick åt andra hållet. Blir numera inte ens bjuden till familj event, då de inte vill ha drama. Vilket jag anser aldrig nånsin har hänt, för jag existerar ändå inte i min fars ögon. Skulle han prata med mig skulle jag ändå svara trevligt, han är trots allt min far. Min släkt har numera boycutat mig helt på grund av min pappa.

Jag var 14 år när allt gick åt helvetet. Vet att detta inte är mitt fel, utan min fars val. Jag har inte gjort något. Men hur skulle lilla jag på 14 år förstå det inte var mitt fel när min far inte längre vill vara min pappa längre?

Nu är jag snart 18 år och har ingen kontakt till min biologiska far eller min släkt på min fars sida. Jag gråter inte över mitt val. Jag gråter inte över att inte ha honom i mitt liv. Jag gråter över att jag skulle behövas utsättas för hans beteende. Att jag inte har en far som älskar mig.

Jag kanske inte mår bra nu,
men jag mår mycket bättre
utan dig än om du hade
varit en del av mitt liv.

Denna är till alla andra där ute med en förälder som gav upp på en. Det är inte ditt fel. Du är inte ansvarig för deras dåliga beteende.

Likes

Comments

Jag har fått dessa produkterna från bland annat glossybox och hem skickat när jag har beställt antingen från nelly. Vanliga fall brukar jag ärligt talat inte riktigt använda det jag får skickat i glossybox. Men eftersom jag hade slut på sminkborttagning och alltid använd sån "milk cleaner" som sminkborttagning, så blev det perfekt när jag fick en i glossybox.

Så tänkte varför inte göra en liten serie ut av det på bloggen? Så tänker testa nya grejer ungefär en gång i månaden, inte regelbunden men på ett ungefär. Och om ett av produkterna ska testat i en period förrän jag kan bedöma det så åter kommer jag igen efter en vis period om produkten.

Detta var vad jag testade denna gången:

- UNANI - il-luminate milk cleanser

- PEPSODENT - White now, glossy chic

- L'ORÉAL SKIN EXPERT - pure clay, purity mask

Unani

Har använt det ett par gånger nu och tycker definitivt att det funkar hur bra som helst. Sminket åker av rätt enkelt och jag känner mig ren och mjuk efteråt.

Pepsodent

Har precis börjat använde det så skulle inte vilja säga för mycket om den nu. Åter kommer!

L'oréal skin expert

Första gången jag använde den sortens ansiktes mask, tyckte den var enkelt och smidig att påföra och tvätta bort. Den stelnade rätt fort men tror ändå jag satt längre än rekommenderade tiden, eftersom jag inte tyckte den var helt torr.


Likes

Comments