Jag vet att denna blogg uppdateras ungefär lika ofta som jultomtens garderob (alltså inte så ofta), vilket jag ber om ursäkt för, speciellt till dig mamma, som så troget kollar bloggen många gånger oftare än vad jag skriver inlägg. Har insett att bloggerska inte är någon karriär som kommer göra mig rik, så får väl satsa på min civilingenjörsexamen i teknisk fysik istället. Nu, tillbaka till ämnet, anledningen till att jag inte bloggat är att det verkligen är fullt upp för det mesta här borta, och de senaste veckorna har det varit resor och skolarbete som stått på agendan. Har besökt både Jeju och Seoul, men det får bli separata inlägg, och haft min första koreanska tentaperiod, eller som vi säger i Uppsala, Tenta-P. För den som inte känner till begreppet och inte vill lägga någon sekund på att tänka ut vad det skulle kunna betyda, så är Tenta-P den tiden då tentorna ska skrivas. Denna tid brukar vara extra stressig eftersom många veckors undervisning ska tryckas in i huvudet på några dagar, eftersom man, som varje termin, prokrastinerat och i princip inte lärt sig någonting innan det är dags för tenta. Denna termin var, som alla andra, en termin av att skjuta på att insupa kunskap in i sista stund, vilket resulterade i en absurd mängd kunskap som skulle fastna på minimal tid. Detta är sen gammalt, att jag lär mig allt inför tentorna de sista dagarna innan tentorna, som vanligtvis brukar vara tre stycken och ha några dagars mellanrum, vilket funkar relativt bra med min studieteknik eftersom det ger tillräckligt med tid mellan tentorna för att lära sig innehållet till kommande tenta. Att denna välbeprövade teknik skulle funka här i Korea var dock som att hoppas på snö i juli, på Rhodos - lönlöst, eftersom mina fyra tentor alla låg inom spannet av 46 timmar och 45 minuter, detta är alltså tiden från starten av den första tentan till slutet av den sista. Detta resulterade i att jag veckan innan första tentan i princip flyttade i på biblioteket. Finns inte så mycket kul att berätta om denna period eftersom den mest bestod av att plugga, hata livet och alla som inte hade lika många tentor eller tentor lika tätt inpå varandra, äta i kafeterian, sova och tycka synd om mig själv. Däremot observerade jag några intressanta saker under mina fältstudier i biblioteket. Bland annat fick jag lära mig att det här på KAIST är helt accepterat att både bära pyjamas, borsta tänderna samt sova i biblioteket (jag själv gjorde inget av detta, det är bara observationer). Jag märkte också att de flesta koreaner plötsligt bestämde sig för att byta till svensk tidszon, alternativt att i princip sluta sova (vet inte vilken av dem som är korrekt eftersom jag själv inte stannade i biblioteket 24 timmar per dygn), eftersom biblioteket snarare fylldes på än tömdes kring midnatt. Jag själv stannade aldrig längre än till strax före tre på natten, men till och med då var biblioteket fortfarande fullt och folk fortsatte att anlända. Sedan kom tillslut tentorna, som avklarades med blandad framgång, men som iallafall blev gjorda och som var extremt sköna att få ur världen. Så tillslut, vid lunchtid en vacker torsdag var den sista tentan klar och jag fick äntligen slappna av och återgå till att vara en normal (eller ja, det kommer jag väl aldrig riktigt att vara, men så nära som jag kan komma) människa igen. Skönt att denna tenta-P är över och jag ser inte alls fram emot nästa. Tur dock att det är någon månad kvar till nästa tenta-P, och att jag denna halva av terminen kommer lära mig kursinnehållet under alla veckorna. Haha nejdå, det vet vi alla att det inte kommer hända, så ni ska nog se att i december sitter jag där igen, precis lika ångestfylld och stressad och ska lära mig alldeles för mycket på alldeles för lite tid, precis som varje tenta-P.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Helgen efter jag var i Pusan var det dags för en ny utflykt, nämligen en vistelse på ett Buddhistiskt tempel uppe i bergen, en bit utanför Daejeon. Templet var ett internationellt tempel med både manliga och kvinnliga munkar från hela världen. Tanken var att vi skulle få spendera lite mer en ett dygn i templet tillsammans med munkarna och ta del av deras vardag, med meditation, mässor och bugningar etc. Schemat för vistelsen såg ut såhär

Vi fick alltså lära oss om munkarnas ritualer och leva som de gör, vilket var jättekul, även om man kanske inte var jättepigg när man blev väckt vid 03.30 för morgonmässan. Alla ritualerna var väldigt fina och mysiga och jag skulle gärna göra om vistelsen, även om jag inte tror att munk är något för mig, inte just nu iaf, men man vet ju aldrig om framtiden.


Templet låg jättefint uppe bland bergen och vädret var perfekt, som riktigt fina och varma svenska sommardagar. Förutom mycket meditation, bugningar och god mat fick vi också vandra i bergen med otroligt fina utsikter, hjälpa till med disk och lite lättare arbete, samt chans att umgås mycket med munkarna, som alla var helt fantastiska, roliga, snälla, och jag har fortfarande kontakt med några av dem på facebook.


Jag vet att detta inlägg inte alls är tydligt eller sammanhängande, men vet inte riktigt vad jag ska berätta för att beskriva vistelsen, annat än att det var jätteroligt och häftigt att få besöka ett riktigt buddhistisk tempel och leva som munk, och att jag verkligen skulle rekommendera det till andra, det var inte alls som jag förväntade mig, utan betydligt mycket bättre. Här kommer även några bilder från besöket

Likes

Comments

Nu var det helt plötsligt längesedan jag skrev något igen, förstår inte hur tiden kan gå så fort. Det händer så mycket hela tiden, så har inte riktigt haft tid att blogga, och sen händer det ännu mer saker och plötsligt har man alldeles för mycket att skria om, så då känns det som ett jätteprojekt som jag bara skjuter upp istället, men nu är jag mitt uppe i att prokrastinera från att plugga till quizet i koreanska, så då passar det ju bra att skriva lite. För tre veckor sedan var jag med några andra utbytesstudenter till Pusan (Busan) från torsdag till söndag. Pusan är sydkoreas nästa största stad med ca 3,6 miljoner invånare, och ligger belägen vid Sydkoreas sydkust. I Pusan hann vi med många saker, bodde på hostel, turistade och gjorde massa utflykter. Åkte direkt efter skolan på torsdagen, tog snabbtåget och var framme på lite drygt en timme. Tog det lugnt första kvällen, gick ut och åt middag och hängde sedan på den mysiga takterrassen på hostelet tills vi gick och lade oss.


Dagen efter åkte vi på utflykt, gick en kort hajk, blev bjudna på picknick av några koreaner som åt lunch, hängde på denna jättefina strand,

baddade någon timme, klättrade på klippor och tittade på utsikten. Sedan åkte vi till en otroligt fin färgglad by som heter Busan Gamcheon Culture Village

och gick runt och tittade i solnedgången. Därefter besökte vi Sydkoreas största fiskmarknad och fick se massa spännande fisk- och skaldjur. Senare på kvällen åkte vi hem och duschade bort fisklukten ur håret och åkte till centrum där vi hängde på stranden och en bar med de andra utbytesstudenterna. Det var alltså en väldigt lång men än mer fin dag!


På lördagen gick vi upp ganska tidigt för att hinna åka iväg för att göra en lite längre hajk. Vi åkte en "cable car" upp på ett berg och vandrade därifrån i några timmar med fantastiskt fina vyer, innan vi slutligen virrat bort oss och hamnat i en religiös by med öronbedövande timlånga bönerop. Här är några bilder (vilka såklart, med mina fotograferingskunskaper och mobilkamera såklart inte alls kan visa hur det egentligen såg ut) från vandringen:

Vi åt sedan middag i någons hem/restaurang i en så kallad food villade innan vi lyckades hitta tillbaka till staden igen. Här är en bild från den byn, på en extremt fräsch tjej som svettats sönder under vandringen i det varma och fuktiga klimatet
Väl tillbaka i staden åkte vi till ett av alla koreanska span, jjimlilbang, där man fick bada naken i massa olika pooler och basta i någon pyjamasliknande klädsel:

i flera typer av bastur, från -11 till ungefär 60 grader, fyllda med antingen, is, varma stenar, mattor, kuddar etc. Det fanns även andra saker att göra, såsom att titta på film, äta mat, ligga och mysa, samt sova över på golvet (de har öppet dygnet runt), vilket många koreanska familjer gjorde. Svårt att förklara hur allt var, men ett jättehärligt ställe som man verkligen borde besöka om man åker till Sydkorea. Var helt slut när vi kom hem från spat (även om jag somnade en stund i den 37-gradiga bastun där man låg på mattor på golvet) vid ungefär 2 på natten och sov väldigt gott.


Den sista dagen gick vi upp och åt frukost, packade ihop och checkade ut. Sedan åkte vi till en annan strand, där vi badade och njöt av stranden en stund, innan vi åt lunch på en koreansk (otippat haha) restaurang och sedan tog tåget tillbaka till Daejeon, nöjda och trötta efter en lång och superhärlig helg. Så sammanfattningsvis hade jag en himla fin helg med fantastiska människor och mycket kul, och det tog ca en vecka innan jag återhämtade mig från dunderförkylningen som kom på söndag kväll, men en lugn vecka rådde som tur var bot på den lagom till helgvistelsen på buddhisttemplet helgen efter, men det får jag berätta om i nästa inlägg, för nu är klockan mycket och inlägget har redan blivit alldeles för långt. Ha det så bra, så ska jag försöka skriva så snart som möjligt igen!

Likes

Comments

Nu var det helt plötsligt längesedan jag skrev något igen, förstår inte hur tiden kan gå så fort. Det händer så mycket hela tiden, så har inte riktigt haft tid att blogga, och sen händer det ännu mer saker och plötsligt har man alldeles för mycket att skria om, så då känns det som ett jätteprojekt som jag bara skjuter upp istället, men nu är jag mitt uppe i att prokrastinera från att plugga till quizet i koreanska, så då passar det ju bra att skriva lite. För tre veckor sedan var jag med några andra utbytesstudenter till Pusan (Busan) från torsdag till söndag. Pusan är sydkoreas nästa största stad med ca 3,6 miljoner invånare, och ligger belägen vid Sydkoreas sydkust. I Pusan hann vi med många saker, bodde på hostel, turistade och gjorde massa utflykter. Åkte direkt efter skolan på torsdagen, tog snabbtåget och var framme på lite drygt en timme. Tog det lugnt första kvällen, gick ut och åt middag och hängde sedan på den mysiga takterrassen på hostelet tills vi gick och lade oss.


Dagen efter åkte vi på utflykt, gick en kort hajk, blev bjudna på picknick av några koreaner som åt lunch, hängde på denna jättefina strand,

baddade någon timme, klättrade på klippor och tittade på utsikten. Sedan åkte vi till en otroligt fin färgglad by som heter Busan Gamcheon Culture Village

och gick runt och tittade i solnedgången. Därefter besökte vi Sydkoreas största fiskmarknad och fick se massa spännande fisk- och skaldjur. Senare på kvällen åkte vi hem och duschade bort fisklukten ur håret och åkte till centrum där vi hängde på stranden och en bar med de andra utbytesstudenterna. Det var alltså en väldigt lång men än mer fin dag!


På lördagen gick vi upp ganska tidigt för att hinna åka iväg för att göra en lite längre hajk. Vi åkte en "cable car" upp på ett berg och vandrade därifrån i några timmar med fantastiskt fina vyer, innan vi slutligen virrat bort oss och hamnat i en religiös by med öronbedövande timlånga bönerop. Här är några bilder (vilka såklart, med mina fotograferingskunskaper och mobilkamera såklart inte alls kan visa hur det egentligen såg ut) från vandringen:

Vi åt sedan middag i någons hem/restaurang i en så kallad food villade innan vi lyckades hitta tillbaka till staden igen. Här är en bild från den byn, på en extremt fräsch tjej som svettats sönder under vandringen i det varma och fuktiga klimatet

Väl tillbaka i staden åkte vi till ett av alla koreanska span, jjimlilbang, där man fick bada naken i massa olika pooler och basta i någon pyjamasliknande klädsel:

i flera typer av bastur, från -11 till ungefär 60 grader, fyllda med antingen, is, varma stenar, mattor, kuddar etc. Det fanns även andra saker att göra, såsom att titta på film, äta mat, ligga och mysa, samt sova över på golvet (de har öppet dygnet runt), vilket många koreanska familjer gjorde. Svårt att förklara hur allt var, men ett jättehärligt ställe som man verkligen borde besöka om man åker till Sydkorea. Var helt slut när vi kom hem från spat (även om jag somnade en stund i den 37-gradiga bastun där man låg på mattor på golvet) vid ungefär 2 på natten och sov väldigt gott.


Den sista dagen gick vi upp och åt frukost, packade ihop och checkade ut. Sedan åkte vi till en annan strand, där vi badade och njöt av stranden en stund, innan vi åt lunch på en koreansk (otippat haha) restaurang och sedan tog tåget tillbaka till Daejeon, nöjda och trötta efter en lång och superhärlig helg. Så sammanfattningsvis hade jag en himla fin helg med fantastiska människor och mycket kul, och det tog ca en vecka innan jag återhämtade mig från dunderförkylningen som kom på söndag kväll, men en lugn vecka rådde som tur var bot på den lagom till helgvistelsen på buddhisttemplet helgen efter, men det får jag berätta om i nästa inlägg, för nu är klockan mycket och inlägget har redan blivit alldeles för långt. Ha det så bra, så ska jag försöka skriva så snart som möjligt igen!

Likes

Comments

Hej allihopa! "Vad är det som händer" tänker ni, men jo ni ser rätt, det är ett inlägg från Korea, äntligen!


Idag är det två veckor sedan jag landade i Korea och kom fram till mitt hem för det kommande året. Jag vet att jag borde uppdaterat alla där hemma bättre på vad som har hänt här borta (för det är en himla massa saker) men iom att det har hänt så himla mycket hela tiden har det inte riktigt funnits tid till att skriva ett genomtänkt inlägg. Men så idag tänkte jag att nu finns det tid, så nu ska jag ta tag i det, men vänta er dock inte ett genomtänkt inlägg, för det blir det garanterat inte haha.


Om man ska ta det någorlunda från början så åkte jag hemifrån Lustebo med mamma och pappa klockan 07 på tisdag morgon (25 timmar efter sista nattskiftet, så var gott om tid att packa). Tog tåget från Falun till Uppsala och sa hejdå till Max och Emil på Uppsala centralstation. Sedan var det pendeln till Arlanda, där jag mötte upp Simon och Johanna, som också pluggar på Uppsala universitet och skulle till KAIST. Planen var att åka Stockholm-London, London-Hong Kong och Hong Kong-Seoul, men på grund av en tyfon i Hong Kong var plan nummer två inställt. Detta var ju lite jobbigt att höra (och såklart hemskt att de i Hong Kong drabbats av den), men vi fick hjälp på Arlanda och de bokade om oss att åka Stockholm-Helsingfors och sedan Helsingfors-Seoul. Vi fick åka ungefär en timme efter att planet till London skulle gått, men kom från till Seoul ca elva timmar innan vårt ordinarie plan skulle landat. Fick alltså åka en mycket bättre väg (som vi tidigare valde bort eftersom den kostade ca fyra gånger så mycket som våra biljetter, men vem tackar nej när flygbolaget betalar?), och hela resan gick superbra och smidigt. När vi landat och hämtat våra väskor kom vi precis i tid för en direktbuss som körde oss till Daejeon, och därifrån tog vi taxi ca 10 minuter till KAIST. Så då var vi framme efter en resa som överträffade alla förhoppningar. Väl framme på campus gick allt också jättesmidigt och jag fick flytta in på mitt rum direkt när vi kom fram. En stund senare anlände min rumskompis, som är awesome, och vi spenderade resten av dagen med att fixa lite småsaker, som man ju brukar, efter att ha flyttat till andra sidan jorden.


Dagen efter började den första av de två introduktionsdagarna. Det var lite föreläsningar och genomgångar, tur runt campus och välkomstkonsert. Vi fick även uppleva det sjukaste regnvädret jag varit med om, vet inte hur många centimeter regn det kom på kort tid, men tillräckligt för att göra alla dyngsura, ovasett om man hade paraply eller ej, samt förvandla alla vägar och gräsmattor till ändlösa vattenrutschkanor, så det var en ny upplevelse.


Under den första helgen umgicks jag mycket med de andra svenskarna som är här, kollade runt i stan och på campus, och hade ett par kul dagar ihop.


På måndagen började kurserna och jag var skitnervös. Kommer till första lektionen, där det är jag och tio koreanska killar, inte lätt att passa in där inte haha. Men kurserna verkade okej och lärarna likaså, så skolan har varit över förväntan. Jag hade kurser måndag-torsdag med två lektioner om dagen, vilket kommer vara mitt schema för resten av terminen, och det känns bra.


Under det tre dagar långa helgen (gillar verkligen att vi alltid har tre dagars helg!) umgicks jag massor med de andra utbytesstudenterna, var på barer, restauranger, stan och många andra ställen och hade en fullspäckad och kul helg.


Idag är det onsdag och snart har jag en lektion i koreanska och ikväll ska jag på ett middagsevent där vi ska få lära oss att laga, och äta koreansk mat. Imorgon åker jag bort på en weekend med en liten grupp andra utbytesstudenter till staden Busan vid den södra kusten, och blir kvar där till söndag. Får se vad vi hittar på där borta, men ska bli jättekul!


Emellan allt detta har det givetvis hänt andra saker också, bland annat har jag träffat otroligt många nya fantastiska kompisar (både utbytesstudeter och koreaner), köpt ny mobil eftersom min gick sönder i kaosregnet, varit på massa olika koreanska restauranger och nästan lärt mig äta med pinnar, skrattat massor, svettats, frysit (men bara inomhus eftersom det inte finns någon rimlig gräns för hur mycket AC man kan använda, köpt massa skor och fått skavsår av i princip alla, nästan lärt mig hitta på campus, vandrat runt i stan, i både stora och små mysiga kvarter och längs ån, bara njutit och fascinerats av allt som finns här.


Nej, nu måste jag ta och gå till lektionen så att min koreansklärare inte skäller ut mig på koreanska (hade ändå inte förstått som tur är eftersom jag bara haft två lektioner än så länge), nej då hon är jättesnäll, men dags att gå, och ta med ett mjölkpaket, som vi fick i läxa att köpa och ta med till denna lektion, även om jag inte alls förstår varför, men det visar sig säkert haha.


Men sammanfattningsvis är allt just nu fantastiskt här borta och jag ser fram emot alla nya intryck och upplevelser som väntar! Ha det så bra alla där hemma eller var ni nu befinner er! Vi hörs, kram!

Likes

Comments

Oj! Nu är det bara 17 timmar kvar innan tåget går, 24 till första flyget lyfter och kring 52 till jag kommer fram till Daejeon och KAIST, där jag ska bo och gå i skolan det närmsta året.


Förstår inte riktigt hur tiden kunde gå så fort och att det faktiskt är imorgon jag åker, känns väldigt overkligt och otroligt nervöst, kommer jag klara av detta? Jag kan ju inte ett ord koreanska och kan inte ens hålla ett par ätpinnar korrekt. Kommer jag lyckas packa med allt jag behöver (ja, jag har inte börjat packa än, det var ju så långt kvar innan jag skulle åka tyckte jag)? Hur skaffar man vänner som en normal person? Jag har ju haft världens bästa och sjukaste vänner de senaste tre åren så det finns risk att jag glömt hur man faktiskt beter sig med vanliga människor. Men men, allt ska väl lösa sig 😊


Hade mest tänkt skriva denna blogg för att komma ihåg mitt år i Sydkorea bättre och för att mina närmaste ska kunna hålla koll på vad jag gör, men om någon annan också vill läsa så får ni såklart göra det! Ska kanske berätta lite mer om själva resan för dem som jag inte pratat med om det. Jag läser civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik på Uppsala universitet och ska nu börja på mitt fjärde år. Universitet erbjuder möjligheter att åka på utbytesstudier, vilket det alltså är som jag ska göra. Den 22 november, alltså 9 månader innan avfärd, skickade jag in min ansökan till Uppsala universitet, med ansökningsbrev, betyg, önskemål av universitet, kursförslag och så vidare. I december kom antagningsbeskedet och jag hade antagits till det universitet jag ville till. Sedan dess har det varit accepterande av plats, ansökan till värduniversitet, hälsoundersökning, visum som ska fixas och massa andra dokument som ska ordnas, men jag tror att allt ska vara löst nu. Universitet jag ska till heter KAIST, som står för Korea Advanced Institute of Science and Technology, och är ett framstående universitet inom vetenskap och teknik (ganska rimligt ändå). KAIST ligger i staden Daejeon och har cirka 10.000 studenter. På KAIST ska jag läsa mitt fjärde år på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik, och på så vis slippa ta ett extra år av studier, samt koreanska. Jag tänker att jag går in mer på allt sånt senare, när jag har lite mer tid.


Blev ett lite rörigt inlägg, märks att jag aldrig bloggat förut haha! Berättar mer om allting senare när jag har lite mer tid, ska även ta och fixa så bloggen ser lite roligare ut än vad den gör nu 😊 Men nej, kanske dags att börja packa nu, är ju tydligen ganska snart jag åker ändå! Vi hörs väl igen, fast från den andra sidan av världen den gången!

Likes

Comments