Header

Jag och Albin åkte in till Falun vid 11 tiden igår för min operation som skulle göras. Jag var sjukt nervös men inställd på att allt skulle gå bra när Albin skulle följa med in och vara med när jag skulle sövas och vakna upp.
Så blev inte fallet och jag fick lite halvt panik när dom berättade att jag inte fick ha med mig någon anhörig in pågrund av att jag är över 18år.

Trots allt så gick det bra och efter någon timmes väntan och förberedning och ritande på knäet så var det dags för operationen.
När narkosmedlet började komma in i armen så somnade jag in direkt och det kändes som det tog 1 sekund tills jag vaknade upp vid uppvaket, helt borta och trött.
Benbiten ni ser på bilden var den som skulle tas bort ur mitt knä och den var förvånansvärt stor. Jag förstår nu varför jag har haft så jäkla ont i knäet under året när jag försökt åkt cross och allt annat som belastat knäet..

Kom hem och la mitt bandagerade benet i högläge. Var heeelt slut efter narkosen så blev sååå trött. Albin köpte pizza medans jag låg hemma för jag hade inte fått äta på hela dagen😩

Som jag har väntat på att få göra denna operationen så är det fruktansvärt skönt att den äntligen är gjord och nu kan det bara bli bättre.

Likes

Comments

Idag har jag inte gjort mycket förutom att åka ner till salongen där mamma fick sitt långa hår färgat. Självklart av Eloise och det blev såå snyggt!!

Imorgon ska jag jobba hela dagen och ladda upp inför fredag då Moa fyller 19år. Eloise och jag åker dit och vi fixar oss tillsammans med Moa (vilket måste va det roligaste, att fixa sig tillsammans!) och sedan ska alla inbjudna på krogen! Det kommer bli såå kul!

Likes

Comments

Julen var mysig och på själva julafton var vi hos svärmor hela eftermiddagen och kvällen.
På juldagen begav vi oss till min mamma för att fira och där var även min bror och hans tjej.

Kort därefter vände min förkylning och jag har varit riktigt dålig nu i 3 dagar med feber och allt man kan tänka sig vid förkylning..

På nyår ska jag och Albin (bara vi vad jag vet än) laga god mat och åka ut någonstans och kolla på tolvslaget.
Hoppas ni också haft en bra jul och får ett bra nyår! Puss

Likes

Comments

I torsdags tog vi med oss lussebullar och glögg, åkte och köpte varma vantar och satte oss i bilen. Det var suuuperfint väder, solen framme men väldigt kallt.
Det slutade med att vi hamnade långt hemifrån vid någon sjö vi inte ens vet vart. Hur mysigt som helst.
Vi åkte på massa småvägar och bara åkte, vi kom inte hem förens det var kolsvart ute.
En såndär riktigt mysig vinterdag som man får massa energi utav.

Lördag idag och vårt kök är fullt av julmat. Albin gör olika siller, julskinka och olika sorters senap.
En vecka kvar till julafton och 5 dagar kvar till jullov!

Likes

Comments

Godmorgon!
Lördag idag och snön ligger som ett vitt täcke över marken och bilarna när jag kollar ut genom fönstret.
Tycker det är lite mysigt med snö nu när det snart är julafton men snö betyder också att Albin åker och jobbar natt/när det behövs plogas. Det är däremot inte alls kul. Han åkte imorse strax före 8 och blir säkert ute hela dagen.

Jag har inga planer idag, förutom att jag ska försöka skriva klart en uppsats som jag skulle varit klar med redan.
Ha en fin dag!!

Likes

Comments

View tracker

Ny hårfärg, ny lykta och ny bok.

Idag är jag sjuk. Albin har varit förkyld i över en vecka snart och iförrgår bröt det ut på mig. Jag var som tur var ledig igår så det var skönt. Vaknade imorse och mycket värre, så idag har jag stannat hemma från skolan.
Har bara legat i sängen hela dagen förutom några snabba vändor upp för att diska lite och hänga upp tvätt från tvättmaskinen. Det är väl typ det vettigaste jag har gjort idag.

Likes

Comments

Hej igen!
Idag har jag varit hos läkaren för en koll hur min "nya" medicin känns. Jag äter alltså litium.
Litiumhalten, alltså nivån i min kropp, har hamnat på en perfekt siffra och jag kommer att stanna på den dosen.
Fick även ta bort en utav mina andra mediciner som jag haft lääänge, helt i onödan. Känns bra. Från 11 tabletter om dagen till 10st, woho. Haha nej men det är som att äta en hel frukost när man tagit dom. Men det är det värt.
Litiumet har verkligen gjort så att jag mår bättre, jag känner mig mer stabil och jag hamnar inte i depressiva perioder lika ofta.

Nog om det. Imorgon har jag prov i räddning vid 12, sedan slutar jag. Tanken var att jag skulle köpa lite julklappar då men jag har nästan köpt alla redan.
Sätter mig nog och skriver på gymnasiearbetet istället som jagar en...

Likes

Comments

I helgen fick jag en spontan idé att åka uppåt i landet. Jag åkte redan på tisdagen och jag har sedan jag sålt min häst, vela hälsa på henne. Så jag gjorde det.
53 mil bakom ratten, upp i Norrland och jag hamna till sist i Östersund.

Min far jobbar där denna veckan så jag fick bo med honom på världens mysigaste hotell när jag kom upp. Best Western Gamla Teatern.
Ni ser lite från hotellet på bilderna. Alla rum och salar såg ut som en teater med massor av ljus överallt.

Att träffa min gamla häst som jag sålde för snart 4år sedan var såå kul. Jag trodde jag skulle bli ledsen eftersom jag brukar drömma om henne på nätterna och har länge velat åka upp till henne, men det var en obeskrivlig lycka att få pussa på hennes mule igen.
Att se att hon hade det bra och se att allt fungerar var en lättnad. Ni vet när man känner att man bara måste göra någonting, så kände jag med Nelly. En sten har släppt från mina axlar och det var värt varenda mil.

Avslutade min lilla trip innan jag åkte hem mot Dalarna igen med att åka ut på Frösön och jääävlar vad vackert det är där. Min dröm är ju lätt att flytta till Östersund!! (Får tjata på Albin lite hehe)

Likes

Comments

Det var ett bra tag sen. Senaste inlägget som lästes av 2500 personer, handlade om mamma och hon har sedan någon vecka tillbaka fått komma hem. Hon har haft en sån fruktansvärd tur, inga komplikationer eller men har uppstått sedan hjärnblödningen och det är vi evigt tacksamma för. Tack även för alla fina meddelanden och samtal, det stärkte och stärker en i en sådan situation. ❤️


Just nu ligger jag i sängen och börjar inte förrens 12.00, och dagen består av ett 3 timmars räddningsprov.
Laddar upp med lite ananaspaj (haha ja, jag bakade för typ andra gången i mitt 18åriga liv igår). Och den blev god!!!!👏🏼

Likes

Comments

Okej, nu är det såhär. Jag orkar inte berätta för en endaste människa till angående det som har hänt med min mamma, för allt gör så jävla ont just nu.
Detta vill jag egentligen inte ska publiceras offentligt, men det är skönt att skriva av sig och slippa skriva samma sak varje gång någon frågar. Människor som känner min mor kanske även vill veta vart hon befinner sig och varför det inte går att kontakta henne.
Så nu skriver jag här. Och jag ska försöka göra en lång historia "kort".

I tisdags förra veckan fick jag ett samtal av min brors flickvän att mamma precis kommit in med ambulans till Falu lasarett. Jag, min bror och hans flickvän åkte genast dit och när vi stod ute på sjukhusparkeringen så ringer en läkare upp oss. "Ni kan åka direkt till Uppsala, er mamma har fått en hjärnblödning och nu är det bråttom."

Mamma fick 30min senare lyfta med helikopter från Falun för att så snabbt som möjligt landa på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Jag, min Albin, Oskar och hans Sandra var snabbt i bilarna påväg ner till Uppsala och där blev det en lång väntan på alla röntgenbilder och prover, för att äntligen få besöka henne. En blek, trött och förvirrad mor med smärta. Sladdar överallt, flera läkare och sjuksköterskor.

Resultatet av röntgen var att det är för mycket blod för att kunna se vart blödningen utvecklats. Så just nu är allting bara en lång väntan.

Vi har under veckan som gått varit och hälsat på mamma flera gånger i Uppsala. Vi har haft hopp om att hon ska få komma hem denna veckan, men efter idag är det till min stora sorg vi fick beskedet att min mor kommer att vara kvar i Uppsala i minst 1 månad till om läget inte ändrar sig.
Det enda som känns bra är att hon är under uppsikt utav Sveriges bästa läkare, men vilket bakslag att få vara kvar ytterligare så lång tid.

Och hur är det med mig, min bror? Ni kan ju själva tänka er svaret på den frågan. Ingen av oss har orkat med vardagen med skola för mig och jobb under denna tiden, det är en oerhört jobbig tid för oss.

Ett stort tack till alla som har visat sitt stöd och främst min Albin som går igenom detta med mig, vet inte vad jag skulle gjort utan dig
.

Likes

Comments