View tracker
926554_201347145555866x352

Plötsligt faller inte alla bitar i livet på plats, Det är något som fallit snett och får dig att tänka lite extra, Alla dessa funderingar som denna bit som inte föll på plats skapar, Du försöker tänka bort det på många sätt men i själva verket måste du sitta där och FACE IT det gick fel, det blev fel, gör om gör rätt. 

Jag frågar ofta mig själv varför hittar jag inte kärleken?ibland har jag trott att jag har på tok för höga krav, och det är lätt att gå runt och tro det MEN här om dagen slog det mig har jag ens några krav över huvud taget? - Jag tror faktiskt inte det mer än att personen i fråga ska tilltala mig. 

Och vad är en kvinna utan krav? ingenting, Jag känner mig som ingenting i denna skrivande stund, En naiv tjej som inte har några krav, vad är detta för trams? Jag måste ju ställa krav för att få det jag vill ha och inte bara ge andra det dem vill ha. 

Det blev som en liten uppenbarelse när jag upptäckte att jag inte ställer så höga krav, jag bara är och låtsas att jag är nöjd med det, kanske tror jag att saker är  bättre än vad det ser ut som, men egentligen så ljuger jag mig själv rakt upp i ansiktet men Å andra sidan så är det ju detta jag är van med.

Hur ändrar man då ett mönster? 

Jag tänker sätta upp regler åt mig själv och dem tänker jag hålla stenhårt för min egna skull och tycker någon att det är värt att hålla mina regler för att få mig så kan det mycket väl vara värt att slösa energi på den killen, Enkelt egentligen?! Så från och med idag börjar mina regler.



Jag är en ganska öppen person som ler och skrattar mycket, jag kan ses som väldigt flörtig och det ser många som en fördel då jag kan verka LÄTT min i själva verket är jag inte det. 


SLUT PÅ SKITEN


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

jag är så jäkla glad och jag märker de på många sätt, jag ler, jag är inte arg, jag ser klart, jag minns, jag känner inge behov, jag vill gärna skratta åt allt, bara lysa och få andra att känna likadant.
jag var jätte rädd för hösten, den är vacker men mörk och dyster, jag är sommarbarn och de är på sommaren jag mår bäst helt enkelt!
Man kan inte rå för det men höstdepp finns och smyger sig gärna på.
jag är helt säker på att jag tyvärr får de, i slutet av juli blev jag rädd över mörkret, jag kände nästan panik, vad ska jag göra ensam i mörkret, kan man vara ensam? kommer jag gråta? paniken fanns där, tyvärr!
jag accepterar detta och döljer det inte, jag är rädd på hösten, ensamheten äter upp mig!
men jag lugnande mig lite, jag är inte ensam även fast jag är det och jag får helt enkelt hålla mig sysselsatt.
jag ska flytta till ny lya och det tar upp hela mitt tankerum och fyller mitt tomrum, så jag är glad! för de gäller att hålla sig själv glad, nu tänker jag inte flytta varenda höst men jag kommer nog se till att något händer på hösten för att undvika deppen.

så mitt tips till dig som är deppig, se till att något roligt sker som du kan se fram emot, fokusera på det positiva, och berätta om att du är deppig för dina nära!
tror att dem allra flesta drömmer sig bort "härlig höstkväll under en filt med någon som bryr sig" och i panik tar första bästa, men stopp stopp! de hjälper dig för stunden men förvärar i längden.

speciell ät choklad och drick varm choklad! haha

/sep


Likes

Comments

View tracker

Hej o hå!
tyvärr kommer bloggen i kläm, är väl kanske inte min grej att blogga även om något inom mig vill berätta mina sjuka tankar funderingar och om livet!
jag som har svårt att öppna mig öppnar mig lättare när jag skriver vilket inte är så bra, eftersom att de kan bli väldigt privat och denna blogg är offentlig, så jag tänkte skippa de privata och bara skriva om mina roliga funderingar,trots allt får jag folk att garva åt mina tankar och saker jag gör o säger!

det bästa som finns är att se mina vänner och personer omkring skratta så skratta för fan.

läste lite gamla inlägg, vilken karusell det varit för mig, jag mår bättre och är gladare nu, orkar mer och snart frisk förklarad! livet leker och jag skrattar!

så som det ska vara, får snart en ny start i livet och ska shoppa loss på både Ikea och i klädaffärer, med en ny start ska väll allt va nytt? jag har hittat en ny lya också, är helt besatt av att tänka på den och hur mysigt det kommer att bli i den.

så jag har massa saker att se fram emot, kanske ska lägga upp som alla andra bloggare, vad jag vill inreda med trots allt är de riktigt kul ju, tjej som man är liksom, har till o med börja älska skor, jag som aldrig varit en sko tjej, kvinnan i mig sticker verkligen ut nu! skor,kläder o inredning! - men jag gillar spel och de gillar killar, spelbrud, dock gillar jag bara spänningen och atg!

hoppas ni inte är eller blir höstdeppiga för de blir jag, men just nu är jag bara glad pga flytt o annat flyt jag har, är ni deppiga så ska jag vägleda er!

kanske ett inlägg om hur man botar höstdepp ala fia?!



Likes

Comments

har du någonsin tänkt så många tankar att du glömmer bort vad du ska fokusera på? har du varit så rädd för att vara ledsen att du blir helt uppspelt istället? har du känt att allt du hade koll på snurrar omkring dig?

ibland blir de för mycket i livet så de är svårt att leva det bra.

man letar ständigt efter kickar som ska kicka igång de glada känslorna i en för att man egentligen bara vill däva den inre hemska känslan man har.

jag tror att när en människa mår dåligt och tänker negativa tankar så gäller de att fort komma på fötter igen att minnas vad som betyder,att minnas sitt egna värde och rätt till att vara glad och må bra, allt för många sveps ned i negativa tankar, jag talar av egen erfarenhet när jag säger detta! allt för många låter sig brytas ned istället för att skrika på hjälp, tro de eller ej människan har ofta en ta hand om sida, vi vill visa oss bra och de finns många som säkerligen vill lyssna på just dig, de gäller att våga.

jag minns så väl den dagen jag sa till mig själv att nu måste jag sluta gråta och finna vägar till att må bättre, jag är den glada tjejen som för ett tag var den ledsna, när de sker för mycket saker i livet och man har tagit in fel person i livet, när man är för snäll så blir man oftast skadad, men jag skrek på hjälp till mina nära och vändningen blev att öppna mig för andra tala om hur livet va och vad som drog ned mig. våga visa hur du känner låt andra få räcka ut sina händer åt dig!

varenda människa är mer eller mindre skadad av saker som hänt och händer, vårat psyke klarar mycket men inte allt, vi bygger upp murar vi inte ens vet om själva.

jag vill gärna lita på människor jag träffar o ser de bästa i dem oavsett vad dem gått igenom, vi ska inte döma varandra för alla bär vi på vår historia, jag tror man måste hitta vänner som vill än mer än väl! en kärlek som vet och förstår!

sluta inte hoppas och sluta inte tänka, jaga de positiva och gör de som gynnar dig, var inte elak men tänk lite extra på dig själv: vad mår du bra av? och vad får dig ledsen?

kram!



Likes

Comments

 

Så jag har nu listat ut hur jag vill att de kommande åren i mitt liv blir, Men jag kan inte bestämma mig eftersom man inte vet vad som kommer att dyka upp och inte dyka upp under tiden man väntar på att fullfölja sin dröm? Samtidigt kan jag inte skilja på om jag bara vill fly från allt i sveriget eller om drömmarna jag har är på riktigt?

Och jag ifrågasätter mig själv med frågorna Kommer jag att klara av det? Och om jag inte gör det? Detta är ju något jag tänkt på ett tag, eftersom att jag mått så himla dåligt dem senaste månaderna eller det senaste året med sjukdome och deppighet och yes you name it och det ända som verkligen hjälpte mig var en veckas vistelse i puerto rico gran canaria.

Då kanske jag automtiskt bara vill fly tillbaka för det är ju ändå där jag mår som bäst? Det var ändå där jag glömde bort att jag var sjuk och det var där jag förstod att jag hör hemma där solen bor där man hör vågorna brus och träffar en massa glada människor dagligen.

Men hur lätt är det att bara lämna allting man har i sveriget, Egentligen är det ju bara att göra det eller hur? men vad tar emot för mig? all denna planering som krävs och dessa tusenlappar jag inte hinner spara ihop? Mitt jobb mina vänner min familj?

Jag kommer på mig själv med att tänka för mycket nu när jag skriver, tänk om tänk om, egentligen borde man bara göra.. och jag tror att det ända jag väntar på är att bli friskförklarad.. jag har en dröm och varför kan jag inte få göra verklighet av den? jag vet att jag kan.. =)

 

Jag vet att  jag hör hemma i vid havet och solen, det är en sån människa jag är, söker efter lugnet samtdigt som jag söker efter upplevelser.

När jag tänker på Gran canaria blir jag glad, fylls av värme i hela kroppen, klimatet där är underbart, att få bo i en liten lägenhet och ha stranden och havet runt hörnet.. se solen varenda dag, känna glädjen från spanjorerna och bara ha det så jävla bra

 

VILL VILL VILL

 

Likes

Comments

. http://www.icakuriren.se/Kropp-Sjal/Halsa/Hypertyreos-/ återigen blir jag förbannad över hur sjukvården behandlar oss spec unga med graves sjukdom, jag har länge funderat på att anmäla hela jäkla sjukhuset för de brister dem har och okunskap! Jag insjukna som 22 år gammal i en sjukdom som kan liknas med utbrändhet. Jag åkte in akut med hjärtat i fullfart bara det var en drastisk händelse, 22 År och hjärtat flippar ur! Några timmar senare är jag hemma med hjärtmedicin som drar ner hjärtats takt,en sjukskrivning på två veckor och en sjukdomsdiagnos hypertyreos graves !
Jag tog den minsta sjukskrivningen eftersom jag är envis och" nytt jobb" läkaren sa att jag fick bestämma själv. Jag märkte snabbt att en längre sjukskrivning hade behövts eftersom jag mådde Piss på mediciner. Sen kom alla biverkningar och sjukdagar, ng var totalt uppe i 14 tabletter om dagen över alla komplilationer av biverkmingar, jag var stammis på akuten och satt där ensam om morgonen gråtandes på hjälp. Efter att ha tagit mig igenom tre helvetes månader kändes det bättre, jag ändrade mitt liv totalt och snart visste jag inte vad glädje var, sommaren kom och jag orkade bara jobba, allt roligt försvann pga trötthet, baksidan av sjukdomen som har en behandlingstid på 18 mån med medicin kom, jag fick trött attacker orkade ingenting, blev sur och arg, allt blev svart inte ens solen gjorde mig glad, hösten kom och jag började gråta varenda dag för ingenting, min läkare var på semester men en annan satte in högre medicin levaxin, men dem glömde nämna hur man mår vid en höjning av dosen, piss! Jag började skämmas på jobbet för hur min kropp var, nervositeten kom utan förvarning, jag skaka och hade tårar i ögonen hela tiden, jag skakade och fick gå hem i frossa, tack sjukvården. Fick ta prover på vc för tröttheten som inte försvann och en doktor skrattade mig rakt i ansiktet och sa du har inge fel på något tror jag eller jag vet, när du får provsvaren kommer du må bättre du har bara panik ångest, hemskickad ännu mer arg o ? Vad fan är panik ångest? Jag den glada? Nej nej! Helvetet fortsatte och jag mådde inte bättre.. jag kände mig så ensam missförstådd och vilsen, jag började tvinga mig själv till roliga saker att jag var deppig det visste jag ju, mådde lite bättre o bättre...

återbesöket som skulle varit i höstas eller iaf december blev i januari en läkare som var så dryg att jag ville spy, jag sa att jag gått ner mig totalt pga sjukdomen hon svarade mig vilken sjukdom? tror knappast att de är graves.typ!

orkar inte skriva mer nu!

Likes

Comments

Hej på er.

(inläggets innehåll raderat) to stupid to be seen

tar ni tag i era störda beteenden? lyssnar ni på kritik från andra?
all kritik är inte riktat som dålig ta de som något du kan fundera på ände på så länge du själv mår bra.

 

 

Likes

Comments

jag är så oerhört arg förbannad på mig själv eller på livet, min sista lina till att må bra och framför allt PIGG igen är att börja träna, jag rör redan på mig så mycket jag kan men kroppen vägrar vakna.
förra veckan några dagar kändes det som att kroppen skrek spring av dig allt träna som fan osv! men samtidigt känner jag ständigt den här käcka trötta känslan, hjärnan är som bomull och jag får aldrig vara pigg o känna Wow lets go, en dag förra veckan vakna jag så trött o de höll i sig hela dagen? ! igår bara av att gå lite på stan (inget ansträngande) så blev jag så trött o seg så de nästan förstörde mim ute kväll eller det gjorde de för att känna hur hjärnan sover o kroppen är inget kul, jag drack lite mer ön vanligt för att hålla igång, hur kul är de?

så ledsen på detta det ända folk omkring får höra är" jag är trött" av mig, men om ni bara förstod fan!


så nu ska jag börja träna för att se någon eventuell effekt på kroppen.



Likes

Comments

bit ihop eller bryt ihop, Det är så tankarna går för det mesta nu..
alla som känner mig vet att jag aalltid var glad alltid positiv alltid livlig o full av energi, jag ville alltid va med och jag orkade allting för de fanns inga hinder för mig!

jag antar att det började år 2011 jag hade flyttat hemifrån och jobbade mycket som extra arbetare, livet var toppen och jag roade mig en massa om helger o dagar! livet var bra tills jag ofta kände pulsen dunka hårt när jag skulle sova och jag gick ner fort i vikt efter ett litet viktök när jag slutade röka, jag har alltid varit smal men de kändes bra ändå, men plötsligt drabbades jag av förkylning efter förkylning med ökande hals o feber, det blev många doktor besök den sommaren - prover togs men doktorerna sa virus vila bort det hela tiden, jag minns de så väl in på hösten nämnde jag för min mamma att jag tror de är något mer fel på mig men jag kunde omöjligt veta vad eftersom doktoreran tagit prover! vintern kom och jag skulle bli "befodrad" lära mig något helt nytt och få mer fasta tider- en helt ny värld öppnades för mig som älskar mitt jobb! jag började träna för att jobba i förbutiken med spel osv samtidigt som jag tränade för kassaledare (leda kassan) de var en awsome jul med nya dörrar i karriären kan man säga och jag var glad o klarade detta bra även fast jag vid denna tid var mycket trött och åt som en gris, jag åt som att jag åt för två ständigt hungrig, så hade de varit länge men de blev mer o mer intensivt för den hungern jag kände och hur snabbt man fick gå på toa osv, 2012 kom och nya schemat kicka igång helt underbart men hungern framför allt o förkylningen som låg o grodde var inge kul, jag proppade i mig mackor o Matt varenda rast för jag visste att de går en halvtimma så är jag hungrig igen, tillslut började jag fråga mina kollegor hur mycket dem äter o berättade för dem, dem åt ju ingenting typ? dem bara skratta åt mig o sa- och inte går du upp du har de bra du! haha de kanske jag hade men de va inge kul med intensiv hungerkänsla ständigt. jag hade Askul på jobbet med nya schemat o nya kollegor tills februari kom och jag vaknade efter en utekväll och mådde helt ok tills de bara slog till och jag kände hur hjärtat rusande iväg, jag kunde få så ibland men de vila man ju bort lätt tänkte jag) men det blev mer o mer intensivt pulsen sprang iväg och hjärtat slog så hårt att jag inte kunde gå eller äta något, hela sängen skakade nästan och då anade jag oro, jag ringde 1177 för rådgivning och jag förklarade men blev mer o mer borta, dem sa att ambulansen skulle ringa upp mig, de gjorde dem direkt, kan du ta din puls? jag kunde inte osv jag visste inte va jag sa för jag var rädd, tror dem fråga va jag drack på krogen o så, tillslut sa dem vi kommer och hämtar dig Sofia, när dem kom låg jag ned på rygg och dem satte på ekg osv, mamma kom inspringandes jätterädd o klappa mig minns jag, hon var så rädd att hon låst in nycklarna i bilen och avbrutit sin handling på öob för att komma med mig, ambulans personalen konstatera att jag hade hög puls och hjärtat slog konstigt så jag fick följa med dem in till akuten..

där låg jag sedan 22 år och sjuk!

orkar inte skriva mer än så nu så fortsättning följer: )



Likes

Comments

Jag blir så arg när jag läser om andra som även dem drabbats av en sköldkörtel sjukdom, hur man kan känna igen sig i deras historier och hur lätt man vänjer sig med alla symptom som är i likhet med utbrändhet och hur skrämmande lite läkarna och spec doktorerna vet om detta. Att de ska behöva gå så långt att vissa av oss åker in akut med tex som jag med hjärtklappning o hög puls, att de ska gå så långt förän man får test på sköldkörteln, men de slutar ju inte där man blir hemskickad och medveten om att en av de vikrigaste sakerna i kroppen inte fungerar och att ens viktigaste organ hjärtat tagit stryk, samtidigt som pusselbitar fallit på plats så är de så psykiskt påfrestande att vara sjuk och att man måste dras med läkare doktorer som inte fattar, dem säger att vi kan bli deppiga få lite många tankar osv och när vi väl kommer in i den fasen så får vi kriga för hjälp. Jag hatar att jag blev sjuk men jag blev det och fick många svar på varför jag inte var som alla andra. Men jag blir så arg över att sjukvården inte tar och lär sig mer om hypotyreos graves, att dem inte har mer förståelse för oss istället för att säga vadå är du sjuk, jag har mött så elaka doktorer o läkare att jag kräks på sjukvården. Men vet ni vad- jag kan leva med att hjärtat rusar lätt iväg och pulsen är lite högre än normalt, jag lever med att mitt superminne försvann och att folk får säga saker flera gånger, jag lever med att jag tar en extra napp för att orka,jag lever med att kroppen är sjukt seg i perioder, jag lever med att äta vad jag vill utan att gå upp, jag lever med enkel dolda symptom än, men är snart klarbehandlad. Det bästa är dem som finns där,lyssnar förstår och respekterar mig att jag gör så gott jag kan, jag jobbar som en tok o de går bra de är huvudsaken i mitt liv! Ni som vill veta mer läsa mer kan hojta, är inte ute efter sympti, mer att nå ut till någon där ute kanske.. och att bara ge ett bevis på att de finns en grupp människor som blir så missförstodda av sjuk vården framförallt.

många har sagt till mig du har ba de o de går över du får levaxin o så må du bättre, ja om man har hypotyreos kan de va lättare men hyper tyreos ä svårare.


är arg o ledsen för hur de varit.


Likes

Comments