Header

Nu har jag börjat plocka in sånt från balkongen som förhoppningsvis klarar en vinter inomhus.

Vi har haft nära frost ett antal nätter nu. Än så länge är det ingen större fara men snart får jag klä in krukorna i bubbelplast och se till att växterna överlever vintern.

En planta av "plättar-i-luften" fick en ny plats vid mathörnan. Hoppas bara det inte blir för soligt för den där. Det lär visa sig. Just nu ser den i alla fall ut att trivas så där.

Jag älskar alla växter som är så där spretiga som plättarna är. Likadant med träd, ju spretigare de är desto mer tycker jag de är värda all beundran. Haha

För mig blir det så tydligt symboliskt när en växt sträcker ut armarna så där. Det finns många sätt att tolka det på men jag tänker på "att omfamna livet", att våga leva livet helt ut. Om man är rädd för något så kan man ändå vara trygg i det att man vågar slänga sig ut i det okända.

Apropå balkongen....jordgubbarna fortsätter att växa och ytterligare ett bär håller på att mogna. Osäkert dock om det hinner mogna innan den riktiga frosten tar den. Vi får se.

Nu ska jag snart ner till tvättstugan och sen ut i solen. Tar nog en tur in till Kungälv och kollar priserna för en hårklippning. Mitt hår är lååångt nu men det är ju så förtvivlat dyrt att klippa sig. Varför? Hmm...

Hoppas du får en bra dag.

Over and out.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

I morse gick jag upp tidigt må ni tro. Så tidigt var det länge sen jag steg ur sängen. Kl 6 för att vara exakt öppnade jag ögonen och väckte mig själv med kaffe och frukost.

Anledningen att jag var så tidig i morse var att jag skulle följa med mamma till ögonkliniken i Göteborg. Hon har opererats för grå starr och vi var där för återbesök.

Vi tog färdtjänsten både dit och hem och idag fungerade det suveränt. Det blev färd i bussfilen så vi svischade förbi alla rusningstrafikanter. Ögonkliniken ligger på Avenyn och så tidigt på morgonen är det ganska så sömnigt där. Mest människor som är ute och vallar sina hundar. Roligt att studera de söta hundarna. Haha

Mamma solar och blir samtidigt bländad av solen när vi väntar på färdtjänsten hem. Hon är fin i sin nya kappa tycker jag.

Hemfärden gick också fort och efter en kopp kaffe med pappa och mamma så gick jag ut i solen och var ute flera timmar. Bland annat fick min katt Agnes komma ut en stund. Det gäller att passa på när solen visar sig på den här sidan av året.

En sväng till det lilla biblioteket i Ytterby hann jag med. Kikade efter en bok om stickning men hittade ingen bra. Däremot flera böcker som jag blev sugen på att läsa.

Har ni läst nån av de här?

Jobbade lite på balkongen också. Skönt att vara där när solen skiner. Läget på min balkong är verkligen helt suveränt. Jag har sol från ungefär halv två och till kvällen. Kvällssol är underbart.

En planta jag fick av min dotters svärmor har börjat blomma och sätta frukt igen. En god jordgubbe, säkert den sista, försvann ner i min mage idag. Även några smultron.

Agnes höll sig till gräset.

Over and out. Hoppas ni har det bra!

Likes

Comments

Ja alltså...jag har fullt upp känns det som.

Släktforskning, gymmet, läsa, ta hand om katten, umgås med vänner, försöka röja upp här hemma som verkar vara ett evighetsarbete, går en kurs i känslohantering för att lära mig ännu mer om att hantera min ångest, jobba med gamlingar via kyrkan, försöker lära mig både arabiska och italienska, har börjat handarbeta lite också vilket jag gjorde mer när jag var i 20-års åldern.

Jag är innerligt tacksam för att jag har den läggningen att så mycket intresserar mig. Ibland kan det kännas mycket men då tar jag bara en paus och det kanske är därför som mitt bloggande kommit av sig lite nu. Det är andra intressen som jag just nu tycker är roligare.

Som ni förstår så har jag inga som helst problem med att vara pensionär. Faktum är att det är ett tillstånd jag längtat efter hela mitt liv. Låter kanske inte klokt men så är det. Varför det då kanske ni undrar. Jo, men för mig har arbetslivet betytt en sån enorm känslomässig press att jag dukat under. Jag gick till jobbet med kniven mot strupen och var ångestfylld varje dag i över 20 års tid. Inte konstigt att jag blev trött och inte orkade ta hand om mitt hem som jag skulle önskat. Eller för den delen mina barn. Men de blev bra ändå....så himla skönt!

Visst hade jag önskat att jag kunnat arbeta "som vanligt folk" utan att bli galen...det hade varit enklare ekonomiskt sett. Men nu är det som det är och jag har förlikat mig. Så här blev det och så här är det och det är bra.

Nu är jag nog mest lutad över kyrkoböckerna och letar gamla släktingar. Det är ju inte klokt vad mycket roligt och intressant man hittar!

Det roligaste är när man får fram uppgifter kring själva människan så att man får en bild av hur livet kunde te sig på den tiden. Så spännande! På kuppen får man ju en hel del historia i sig och det gillar jag. Jag anser att det är bra och nyttigt att man kan sin egen historia, sin familjs och sin kulturs och även människans historia. Det blir mycket enklare att förstå saker och ting då.

En annan sak är det här med handskriften. Kommer man ner till 1700-talet så börjar det bli svårt att läsa och då får man studera både skriften och ordens betydelse för språket utvecklas ju hela tiden och många ord stavades annorlunda och ord som fanns då används inte längre.

Titta här vilken snygg namnteckning jag såg från en bouppteckning. Sent 1800-tal.

Så här kan det se ut i kyrkoböckerna. Detta är från en födelsebok i Tanum, norra Bohuslän. Tror det måste vara från början av 1800-talet.

Jag hoppas faktiskt själv att jag börjar blogga mer igen för det är så roligt att ha efteråt. Det blir som en dagbok där man kan gå tillbaka och läsa och se vad man gjorde. Nä, nu får jag skärpa mig....haha

Over and out....

Hoppas ni har det bra allihopa.

Likes

Comments

Så vart jag då färdig med åtminstone en handledsvärmare. Har ju då en kvar att göra. Den första tog mig ett halvår ungefär. Inte så pjåkigt ändå när man betänker att stickningen konkurrerar med alla mina andra intressen.

Det var härligt när den här blev klar så jag vill väldigt gärna få klar den andra också, å det snaraste, för nu upptäckte jag ett fint mönster och ett relativt lättstickat mönster som jag absolut vill göra också.

Så det är bara att sticka på då!

Som ni uppmärksamma märker så har jag flyttat tillbaka till nouw igen och det beror på att jag tycker det blir snyggare här. Bilderna var så krångliga att lägga upp i Blogger. Här kan man redigera bilderna vilket jag gillar.

Får se om den där riktiga blogglusten kommer tillbaka snart. Det skulle faktiskt vara lite roligt om den gjorde det. Praktiskt att kunna titta tillbaka i bloggen och se vad jag gjorde. Nu får jag ju tänka själv och det är banne mig inte lätt när man börjar närma sig den där glömmabortåldern...ja, ni vet.

Men än så länge går det bra om det nu inte är så att det jag skriver är helt åt skogen fel...nej, det är det inte. Jag har tänkt noga igenom detta.

Såja. Nu ska jag kanske ta och lägga upp maskor till den andra halvan så jag kan använda dem snart. Eller vad säger ni? Vore inte det bra?

Stickar ni något förresten?


Likes

Comments

Nu drar jag vidare till en annan bloggportal.

Använder Blogger en tid innan jag är helt klart med min blogg på Wordpress.

Ni hittar mig här.

Likes

Comments

Har jag berättat att jag börjat släktforska? Jag är ju så tröttsamt glömsk...

Nåja, i höstas började jag släktforska och har blivit rejält biten. Det är så otroligt spännande.

Idag hade jag bestämt mig för att hitta en speciell bouppteckning. Jag sökte i arkiven i två timmar ungefär. Först stötte jag på två andra bouppteckningar som jag egentligen inte letade efter men de fick jag på köpet.

Vilken lycka när jag sen stötte på just den uppteckning jag letade efter!

Bouppteckningen är gjord den 20 november 1929 och det är skrivet efter min morfars mors död. Hon var gift och bodde i ett hus på Otterön utanför Grebbestad. De levde där av jordbruk och fiske. Av uppteckningen såg jag också att de ägde ett stenbrott. På Otterön fanns det många såna.

Bouppteckningen är intressant eftersom de har radat upp alla tillgångar och värdet på dessa. Jag kan konstatera att min släkt inte precis varit fattiga. Såg ju en hel del bouppteckningar idag och hann se vad folk ägde och vad det var värt. Ofta hade de 0 kr i behållning men lika ofta bara några hundralappar. Min släkt hade hela 11000 kr. Det ni! Det var ju mycket pengar på den tiden. Visserligen låg det mesta i huset och stenbrottet men ändå.

Julia lämnade också efter sig en del kläder som värderades till 150 kr. Jag googlade fram värdet för idag. Det blev 4000 kronor. Oj, rätt mycket pengar för kläder tycker jag.

Intressant också att se vilka djur de hade då. Tre kor, en kalv och 24 höns. Häst hade de inte då men min mamma som bodde där under en del av sin barndom kommer ihåg att det fanns häst där. Men det var alltså efter 1930 eftersom mamma föddes 1930.

Av inventarierna får man ju en fin bild av hur hemmet kunde se ut....divansoffa, piedestal, separator och kärna (skvallrar om att de gjorde sitt eget smör och ost, vilket mamma varit med om att göra) och en hel massa andra ting.

Som två småbåtar och mängder av hummertinor, 75 st. Harv, plog osv osv.

Ett utdrag från bouppteckningen från 20 november 1929.

För övrigt började zumban idag för säsongen....eller inte. Ledaren var hemma med sjukt barn. Så är det. Har man småbarn så blir man mycket borta. Men det gjorde inget, jag körde på min kära crosstrainer istället och överraskade mig själv med att köra ett pass på 30 minuter i bra fart. Det är banne mig skillnad mot när jag började gå på gym på allvar. Då klarade jag knappt av 5 minuter på crosstrainer...så dålig var min kondition. Bättre nu....och som vanligt så blir jag piggare efter ett pass. Känns som jag orkar hur mycket som helst. Träning är verkligen superbra!!

Likes

Comments

Nu är vi inne en bit på det nya året och kanske du har ett nyårslöfte? Inte jag. Det var längesen jag gav några såna. Istället försöker jag bättra mig hela året....det lät väl präktigt?!

Hur vi än gör så känns det väl oftast rätt att liksom börja om när ett nytt år startar. Försöka lura ut vad jag vill att det nya året ska innebära för mig. Fast jag ska erkänna att jag är inte så bra på sånt. Livet liksom bara fortsätter för mig. Kanske jag borde lära mig att sätta fler mål men jag tycker det är svårt. Målen finns där ändå på nåt sätt i mitt huvud.

Istället tror jag att jag har för många mål så ibland blir det totalstopp och jag får inget gjort...lite frustrerande. Att göra en sak i taget har jag fått höra är väldigt bra. Men det passar inte in på mig. Jag skulle ALDRIG kunna göra bara en sak och sen göra det färdigt innan jag börjar på nästa. Nej nej, då skulle jag bli vansinnig. Att ha flera projekt och mål på gång är det enda sättet för mig.

Så nu till månaden tänkvärda.


Du är inte bara ansvarig för det du säger, utan även för det du inte säger.

Martin Luther King

Enligt mig väldigt tänkvärt idag som världen ser ut och vad som händer runt oss.

Likes

Comments

Mitt i alla helger tänkte jag prata lite om fotboll...haha

Ibland önskar jag att jag var mer intresserad av sport. Men bara ibland. Framför allt då fotboll, kanske också ishockey.

Varför skulle jag önska mig att vara mer intresserad då undrar ni kanske. Ja, men...väldigt många älskar fotboll och följer spelen noga. Klart jag vill kunna vara med i en diskussion eller analys av ett spel men men....

Själv känner jag inget behov av att följa sporten tyvärr. Men om jag skulle nån gång verkligen sätta mig in i alla regler och följa en match från början till slut så kanske....men bara kanske...skulle jag förstå tjusningen med att följa en boll.

Vet inte varför jag inte får upp nån större nyfikenhet för detta spel. Behöver jag ju inte analysera och det gör jag inte heller. Eller det kanske precis är det jag gör nu...haha

När några av mina släktingar träffas så blir det oftast prat om det senaste som har med fotbollsresultat att göra.

Men visst är det så att det är ett samtalsämne mindre jag kan följa eftersom det som sagt är många som älskar fotboll.

Å andra sidan finns det annat som jag älskar så jag behöver inte önska att jag ska intressera mig mer för sport. Jag är så nöjd med mina egna intressen. Men vem vet, en dag kanske jag får upp intresset. Man ska aldrig säga aldrig, eller hur?

Likes

Comments

En stor del av mina nyårsaftnar har jag tillbringat ensam eller "bara" tillsammans med man och barn. Några större utsvävningar har det aldrig varit för min del. Ibland har jag saknat det, speciellt när jag var yngre, men numer ser jag det mer som att det blir en bonus om jag får vara med om nåt roligt. En nyårsafton hemma helt själv får väl gå det också, för allt blir vad man gör det till. Men jo, visst finns det säkert många som känner sig ensamma och ledsna under större helger. Det är baksidan.

Nyår 2016 innebar för min del att jag blev inbjuden av en fin granne på champagne (det ni!) och pepparkakor och diverse godis.

Tyvärr fick jag ju hålla igen på godiset för efter den fina stunden med grannen så gick jag de få stegen hem till min syster och festen som skulle vara där. Vi var ett gammalt tappert gäng som känt varann sen skoltiden.

Min syster och hennes man, M + P, O + L och jag. Min syster, M, O och jag bodde i kollektiv på 1970-talet när det begav sig. Haha... Vi var ytterligare en medlem men honom har vi tyvärr tappat kontakten med.

Det är oerhört värdefullt att fortfarande ha kontakt med dessa människor. Så roligt att få följa hur vi utvecklas och hur vi tänker idag jämfört med igår. Samtidigt är det svårt att ta in att vi alla nu har vuxna barn och att det nu istället är vi som börjar bli gamla....livet är konstigt och underbart och fruktansvärt kort. Tycker jag.

Menyn på nyår brukar vara alldeles speciell och vi delar upp tillagningen på de som är med. Men jag slapp undan....hmm...haha

Förrätten var hur delikat som helst. Grillad getost med tranbärssås. Snyggt upplagd och otroligt god! Tack Paul! Det gjorde du bra! Hade lätt kunnat äta en tallrik till.

Huvudrätten stod min syster för. Den var också kanongod. Bägge rätterna måste jag pröva att göra nån gång.

Min syster bjöd på kyckling (skulle varit kalkon men den var slut) med ugnsgrillade rotfrukter till. Mmmm....så smaskigt!

Tack kära syster för all god mat du gör och denna rätt var sagolik!

Det var en balsamicosås till som förhöjde smakerna och god ädelost och päron. Mumselimums.

Sist ut var efterrätten och den stod O + L för. Nja, det är nog mer rättvist att säga att det var L som stod för den.

Smarriga chokladbakelser med mycket och god chokladsmak. Roliga figurer också. Jag åt två stycken...men det gjorde vi nog alla. Kvällen var ju lång vet ni.

I väntan på tolvslaget spelade vi tjejer två olika spel. Bland annat det här:

När då då? Har ni spelat det nån gång? Det är jätteroligt. Man får ett påstående och så ska man bestämma sig för om vilket årtal det är utifrån de årskort man redan har. Lärorikt också.

Killarna satt hellre och löste världsfrågorna. Det hade jag också gärna gjort men att spela spel är också roligt. Men jag tror inte killarna löste problemen om jag ska vara ärlig...hehe

Så till slut ringde klockorna in år 2017....herregud....jag minns glasklart när vi gick in detta årtusende....är det 17 år sen?!?!?!

Det smällde en stund men det gick ganska fort över. Skönt!

Hoppas ni också haft en fin nyårshelg!

Likes

Comments

Nu säger vi hej då till år 2016. Snabbt gick det som vanligt. Usch...jag vill inte att det ska gå så snabbt, kan jag få bli 200 år tack?!

Jaja...att åren går kan man liksom inte göra något åt. Bara att acceptera. Under tiden får man se till att skapa så många och goda minnen som man bara kan.

Nyårsafton firar jag med min syster och några gemensamma vänner. Vi har känt varann sen tonårstiden. Det blir god mat och mycket diskussioner och skratt misstänker jag. Helt i min smak.

Hoppas ni får en bra nyårsafton vad ni än hittar på. Jag har firat många nyårsaftnar själv och det har gått bra det också. Det blir vad man gör det till...så jag önskar er alla

GOTT NYTT ÅR!

Likes

Comments