Header

Söndagspromenad i solen.
En söndagspromenad runt staden. En glass i solen och fräknar över näsan. Nu börjar sommaren komma ikapp.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Som tidigare nämnt har jag mag och tarmbesvär. Jag har haft det sedan jag varit liten och aldrig fått en ordentlig utredning. Det har påverkat mig starkt, bland annat för mina fysiska prestationer, energimässigt och framför allt i det sociala. I 16 år har jag uppsökt både planerad och akut vård för detta. En gång gick de vidare med en tarmröntgen och vi fick aldrig ett återkopplat samtal. Någonstans vägrade jag tala med läkare pågrund av alla missar och onödig medicinering.
Med hopp kommer du långt och med ignorans kommer du inte lika långt.

Det ger en totalt förvriden bild av min personlighet.
Det ligger alltid över mitt bröst och tryckt till rätt ordentligt. Det är inget jag gärna pratar om av anledningen att det är tuffare än vad många tror. Jag har i alla år gått in med inställningen att det inte är så farligt. Och därför periodvis ignorerar signalerna från min kropp. Jag kan inte värka ur mig känslomässigt till vänner, för att det får mig att låta som en drama queen. Gymnasietiden var värst. Jag framstod som ständigt sur, bitter och blev upprörd över minsta petitess. Och jag visste vad folk tyckte och tänkte. Vilket var synd, för jag är verkligen raka motsatsen. Jag valde att bita ihop och lägga i högsta växeln istället för att ligga hemma och isolera mig. Jag var noggrann med att inte falla in i någon typ av självömkan, för i min värld var ju detta normalt. Jag har alltid varit en fysiskt aktiv människa. Jag älskar att vara ute i skogen, älskar att simma och jag älskar verkligen att rida och hålla på med hästar. Jag var jätte duktig på friidrott när jag var liten och jag tyckte det var skitkul. Och idag orkar jag knappt hålla mig vaken efter en arbetsdag. För alla hurtbullar är det lathet, det är skitsnack och det är bortförklaringar. Jag kan inte annat än att skaka på huvudet. Periodvis säger min mage totalstopp åt mat. Jag är svin hungrig och det sista på jorden skulle vara att jag har ätstörningar. Jag får bara inte i mig mat. Det ända jag kan tvinga i mig då är soppor, frukt och grönsaker samt fil. Det gör mig i sin tur förbannad för att jag älskar mat.


Varför skriver jag detta? Jo för att jag förmodligen har nått en gräns. Det finns många som delar samma situation som mig. Människor som väljer att vara tysta  för att bespara energin av försvar mot onödiga kommentarer och uttalanden som leder till mer stress.

Nu är en utredning förmodligen på gång. Jag hoppas verkligen det. 

Det värsta är inte hur jag mår, det är att jag inte vet och inte kan förklara mig. Ibland kommer dagar som äter upp mig. 75% av tiden tar jag ofta med ro, analyserar och försöker hantera kroppen efter dess behov. Men asså, ibland är jag bara jävligt förbannad... Det här är första gången jag delar med mig av min minst sagt irriterande mage. Men jag får väl tacka och buga för att jag är mer förbannade än ledsen. 

Likes

Comments

En gammal bild som säger mycket.

Typ, hej jag heter Saga och jag älskar mat. Speciellt frukost. Speciellt på en ledig dag då det är extra gott.


Idag är det torsdag och jag tvingade i mig en yoghurtburk för att inte dö inne på lab. 

Likes

Comments

Hej hopp! Vad livet inte är på min sida just nu. Idag ska jag på en dagskurs som handlar om inventering av kemiskt avfall och hantering. Förenklat sagt. Och självklart blir jag bli invaderad av baciller, Vilken ära! Roligt va? 🙃
Nog talat, jag är här och kommer stendäcka ikväll. Jag är en äter-inte-tabletter-om-jag-inte-håller-på-att-dö tjej. Så jag får väl stå ut och härda helt enkelt.

Likes

Comments

Idag blev det en kort dag på jobbet. Och det kändes fantastiskt för att jag hann vara ute i solen!

Idag ute på terassen med utsikt över Stockholms stad i stekande sol, fick jag inte bara en riktig inspo-bild, jag fick ordentligt med D-vitamin och färg. Kvalitetstid pch lite läsning. Läser nu tredje boken av serien om Mia Erikssons liv, som är skriven av Mia själv.  
För övrigt är jag kräftröd i ansiktet och har blekt mina babyhår i pannan🙃🙃
Rena skönheten Saga själv.

Likes

Comments

Detta är en bil på min mamma.

Hon är min styrka i livet.
Det spelar inte så stor roll vad det handlar om, hon är alltid beredd. Det finns hundra saker som skrämmer henne. Men inget skrämmer henne lika mycket som att inte kunna finnas till för sina tjejer.

Det är vansinnigt hur vuxna människor tar sig friheten till att vräker ur sig skit och ingenting över allt från föräldraskap till barnuppfostran och jämställdhet- så verkar de inte själva ha reflekterat över deras egna beteende och uttalanden som oftast saknar förståelse och grund.

"Neeej men sluta nu, det är bara sånt jäkla mas och osämja på internet idag. Alla verkar ju tro sig leva alla andras liv. Jag har fullt upp med mitt eget och er."


Som sagt, hon har fullt upp att finnas till för sina egna barn- kanske fler borde fundera på.
Missförstå mig inte, inget har hänt nu! Men tanken slog mig efter att jag talat med henne idag och insåg vilken grym morsa jag har.

Jag är så oerhört lycklig över att jag vågar, vill och kan vända mig till min mamma OAVSETT VAD. För att jag vet att hon alltid finns där för mig. Hon finns där för att älska mig, skydda mig och fortsätta lära mig om det hon kan.

Hon bemöter mina fel och brister med ett rättvist agerande. Hon stöttar och tror på mina ambitioner och älskar mig för vem jag väljer att vara. Och jag vet att det inte alltid är så lätt att vara förälder. Men den här kvinnan har gjort ett jävligt bra jobb. Hon är klok, modig och god.

Min mamma äger.

Likes

Comments

Igår kom vi fram till syrran i Göteborg. Vi åt pumpasoppa som för övrigt var otroligt gott! Dock höll ej magen med om det.
Vi drack vin och spelade Risk med vänner, där jag och Michael vann såklart😏

Här är lilla Diego som flyttat från mamma till Ronja och Cornelia. Han är officiellt en stadshund nu😉

Likes

Comments

Den som tror sig veta allt, vet ingenting.

Jag är så sugen på att börja skolan igen. Vet dock inte riktigt vad jag ska välja så att ha bråttom  hjälper ju inte. Jag har så mycket ambitioner att jag dränker mig själv, skämt o sido. Jag vill verkligen ALLT på en och samma gång.. och det går ju inte.

Däremot har jag hittat en mellanlandning. Jag har kikat runt på diverse kurser som rör ämnen av intresse för mig. Skolan i sig var något som jag älskade som barn. Konsten och möjligheterna till att få lära mig saker var lika spännande varje dag. Det roligaste jag visste var att framföra mina slutresultat i form av skrift eller tal. Det tyckte jag var skitkul. Jämt.

Likes

Comments