25. Nicole - Ein Bisschen Frieden (Västtyskland, 1982)

Den här klassikern är Eurovisionoraklet Ralph Siegels hittills enda vinnarlåt. Denne Siegel, som på senare år skrivit mindre bra låtar för San Marino: var under denna epok en ofantlig hitmakare. Förutom den här oförglömliga pärlan som jag tänkte skriva om idag, så bidrog han även med Eurovision-framgångarna ''Dschingis Khan'' och och ''Papa Pingouin''.

''Ein bisschen frieden'' är dock i en klass för sig. Nicole Seibert från Saarbrücken var blott 18 år gammal när hon vann med den här vackra balladen om fred i Harrogate 1982. Det blev dessutom en riktig jordskredsseger: med 61 poängs mariginal vann Nicole till slut före Avi Toledano från Israel. Dessutom så lyckades låten kassera in hela 78,9 % av den totala maxpoängen en låt kunde få det här året, vilket såklart är en gigantisk andel. Bara Brotherhood of Men med ''Save your kisses for me'' från 1976 har lyckats få mer poäng procentuellt i förhållande till antal länder som deltog. Den summan landade på 80,4 %.

Vad gör då detta ''Ein Bisschen Frieden'' till en sådan oslagbar låt då? Jo jag ska fatta mig rätt kort i varför det är så. Dels så är det budskapet som går in rakt i hjärtat hos folk, och dels så är det ju förstås också melodin som verkligen sätter sig som ett tuggummi i håret. Åtminstone refrängen på låten, vare sig man kan tyska eller ej, kan nästan alla sjunga med till. Att inte hylla denna klassiska vinnare på min topp 50-lista skulle vara helt obegripligt, så därför tog jag tillfället i akt och gjorde det. Där var jag halvvägs! Nu återstår det endast 24 låtar till, sedan så vet ni vilka låtar som är mina absolut mina favoriter under årens gång. Håll till godo nu :)

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

26. Roger Cicero - Frauen regier'n die Welt (Tyskland, 2007)

Eurovision Song Contest 2007 i Helsingfors var en riktigt usel tävling rent ut sagt. Östländerna var totalt överlägsna, och med undantag från Grekland, så var de sexton bästa i finalen enbart öststater: främst från forna Jugoslavien och Sovjetunionen. Detta fick många Eurovision-fans att protestera, så året efter införde EBU två semifinaler istället för en för att försöka minska ner på svågerpolitiken inom omröstningen. Det gick sisådär med den saken just år 2008, men sedan man lät en jury stå för 50 procent av rösterna så har dominasen bland öststaterna minskat markant.

Ett av bidragen som blev totalrånad på en topplacering detta år var denna härliga jazzlåt från Tyskland. En fjuttig nittondeplats lyckades tyskarna kamma hem det här året, skandal! Det finns ingenting att klaga på i detta nummer vad jag kan komma på. Jazz är en väldigt äkta genre, men kanske allt för subtil för den mångmiljonpubliken som följer denna tävling. Jag skulle därför tro att floppen i Eurovision inte enbart beror på östdominansen, utan att låten kanske då kan anses vara lite väl prententiös för en annan som uppskattar mer enklare musik. Man kan dock inte ta ifrån att Roger Cicero är en mycket bra sångare. Det skulle vara ett enormt förtal att kunna påstå det tycker jag. Sverige gav i alla fall detta bidrag en tröstpoäng av de 49 som Tyskland lyckades skrapa ihop till slut: bra bra!

Likes

Comments

27. Animata - Love Injtected (Lettland, 2015)

Äntligen så tänkte jag slå ett slag för ett rykande färskt bidrag från årets Eurovision Song Contest: den som gick av staplen i Wien och den som Måns Zelmerlöv kammade hem som bekant. Jag kan avslöja att ''Heroes'' kommer jag att självklart skriva om vid ett senare tillfälle, men idag blir det den låt jag fastnade för med dunder och brak på en gång, när jag hörde den för första gången. Det är ''Love Injected'' från Lettland.

Letterna hade blivit trötta på att ständigt missa finalen från 2009 fram tills i fjol, så i år tog de fram det tunga artilleriet och skickade den här otroligt originella, elektroniska balladen. Det blev en dundersuccé i förhållande till tidigare resultat: en välförtjänd sjätteplats kammade Animata hem i finalen, med tolvpoängare från Irland, Litauen och San Marino.

Det som gjorde att jag föll som fura när jag hörde ''Love Injected'' för första gången är dels soundet. Jag är vanligtvis inte så mycket för elektronisk musik men detta var annorlunda, och dels så är Animata inte bara en snuskigt bra sångerska utan också en konstnär. Det är i alla fall det intryck jag erfar när jag tittar på detta framförande.

I över lag så är jag riktigt nöjd över resultatet i år. Med undantag för Österrike (som hamnade sist utan några poäng), så hamnade de starkaste låtarna enligt min mening i toppen i år. Extra glad är jag ju förstås för Sverige och även Lettland som äntligen lyckades få till en toplacering för en gångs skulle. Jag hoppas nu på att de fortsätter leverera med sådana här bidrag en bra tid framöver. Då kanske vi snart beger oss till Riga igen på Eurovision-party!

Likes

Comments

28. Omar Naber - Stop (Slovenien, 2005)

Vi far tillbaka till festivalen som hölls i den stökiga staden Kiev för tio år sedan. Svenska Helena Paparizou vann, fast för Grekland och Martin Stenmarck hamnade i bottensskrapet. Det fanns dock låtar som jag personligen tycker är helt makalösa som inte ens kvalificerade sig till final.

Slovenien skickade 24-årige Omar Naber till Ukraina, och denna smått mystiska powerballad ''Stop'' slutade på en tolfteplats i semifinalen; det krävdes att bli sämst tia för att ta sig till den stora finalen. Jag har väldigt svårt att begripa att detta inte kvalificerade sig till final. Det är en låt på sitt hemspråk: slovenska. Den levereras av en bra sångare. Den är originell och har dessutom en väldigt intressant koreografi.

Istället för ''Stop'' går den mediokra låten ''Make My Day'' från Makedonien till final: främst på grund av höga poäng ifrån sina grannländer. Jag gissar på att detta är en ganska bra anledning varför man egentligen inte alls kan tävla i musik. Politik har styrt Eurovision i många herrans år, vilket jag såklart tycker är tråkigt. Jag får glädja Omar Naber-fans därute att jag hyllar honom här på min lista i alla fall. :)

Likes

Comments

Morsning korsning! Jag har ju vanligtvis publicerat blogginlägg varje måndag och torsdag tidigare, men har bestämt mig nu att släppa den regelbundenheten helt. Istället så skriver jag numera mer när jag känner för det helt enkelt: det blir roligast så. Nu när jag har fått det sagt så kastar vi oss in på plats 29 på min lista, vilken är:

29. Katrina & The Waves - Love shine a light (Storbritannien, 1997)

Anno 1997 tycker jag är ett av de absolut bästa tävlingarna genom tiderna. Låtarna moderniserades markant från och med detta år, inte minst Islands bidrag som jag redan har observerat vid ett tidigare tillfälle. Ronan Keating var programledare, och som mellanakt så uppträdde han och Boyzone tillsammans: i syftet att locka främst yngre tittare. Man kan säga att detta knep var lyckat, då tävlingen idag följs av många många miljoner: stora som små.

Vinnaren detta år vann med förkrossande 227 poäng, 70 poäng före tvåan som var Marc Roberts med balladen ''Mysterious Woman'' från Irland (också en fruktansvärt bra låt, värt att notera). Katrina & The Waves var snäppet vassare detta år dock, och ''Love Shine A Light'' klassas idag som en av de tidlösa klassikerna. Inte mig emot, jag tycker också den här dängan är snuskigt bra.

Det här var senast Storbritannien vann Eurovision, och frågan är om de lyckas med den bedriften igen. Årets bidrag var ju ett riktigt bottenskrap, liksom många av de låtar som engelsmännen har skickat de senaste åren. Kanske Sverige kan visa hur slipsten ska dras månne?

Likes

Comments

30. Mocedades - Eres Tú (Spanien, 1973)

År 1973 hölls Eurovision Song Contest i det lilla landet Luxemburg. Luxemburg har trots sin storlek vunnit festivalen hela fem gånger, senast år 1983 i München. Även det här året skulle detta lilla land vinna denna tävling. Anne-Marie David framförde den passionerade balladen ''Tu te reconnaîtras'' med pompa och ståt, vilket som sagt räckte till seger. Det är dock en annan klassiker jag bestämt kommer att hylla i detta inlägg, och gissa vilken placering denna låt fick. Ja, just det, en andraplats!

Vad är det med mig och vara svag för låtar som kommer tvåa? Tja, vissa frågor har verkligen inget svar, men det här är definitivt en av Spaniens bästa låtar i den här tävlingen. Denna låt är så bra att den röstades fram att vara en av de 14 låtar som var med och tävlade att bli den bästa Eurovision-låten genom tiderna i 50-årsshowen Congratulations: 50 Years of the Eurovision Song Contest år 2005! Då förstår ni att det här inte vilken skitlåt som helst, och jag instämmer i att den förtjänade att vara med i den ligan.

Sverige skickade för övrigt år 1973 duon Malta, bestående av Claes ''Clabbe'' af Geijerstam och Göran Fristorp. På grund av eventuell förväxling med det lilla öriket i Medelhavet, så fick duon byta namn väl i det internationella sammanhanget till Nova. ''You're the summer'' eller ''Sommaren som aldrig säger nej'' som den heter på svenska, slutade till slut på en femteplats. Värt att poängtera så är kanske strofen ''Dina bröst är som svalar som häckar'' den mest kontroversiella strof som har sjungits i Melodifestivalen.

Likes

Comments

31. Cliff Richard - Congratulations (Storbritannien, 1968)

När Eurovisionen kom till Royal Albert Hall i London, så rådde det inget tvivel om vem som var den stora publikfavoriten. Sir Cliff Richard framförde här en av de absolut mest kända låtarna som har medverkat i denna tävling. och blev därefter listetta i många länder ute i Europa.

Den här melodin tillhör också kategorin över tokkända låtar som faktiskt inte vann. ''Congratulations'' kom först på andra plats efter en otroligt dramatisk omröstning. Spanien segrade, med endast EN poäng före. Congratulations platsar på min lista, främst för den kultstatus den har fått såhär på efterhand. Det är en låt som de flesta känner till, och som väldigt många kan nynna till. Cliff Richard skulle medverka i tävlingen igen år 1973: med glada dängan ''Power to all our friends''. Han kom då trea istället.

Claes-Göran Hederström bar den svenska fanan till London. Även den låt han framförde måste påstås vara en riktiga klassiker. ''Det börjar verka kärlek, banne mej'' slutade på en femteplats: en av de bättre placeringar Sverige lyckades kamma hem på den här tiden.

Likes

Comments

32. Domenico Modugno - Nel blu dipinto di blu (Volare) (Italien, 1958)

Här snackar vi minsann om riktiga klassiker ifrån Eurovisionen! Denna oförglömliga pärla kan helt klart betraktas som den första riktiga monsterhiten ifrån det här sammanhangen. Den låg etta på amerikanska Billboard-listan, och har tolkats på nytt av inga mindre än Frank Sinatra, Ella Fitzgerald och Dean Martin. Självklart så ska den här lyftas fram på min lista. Titta vilken inlevelse Modugno har när han framför den här melodin! 

Trots att ''Volare'' gjorde dundersuccé på andra sidan Atlanten, vann faktiskt inte den här låten. Den slutade först på tredje plats i den Holländska staden Hilversum. Vann gjorde istället André Claveau från Frankrike med balladen ''Dors, mon amour'', 14 poäng före Italien. Sverige gjorde faktiskt debut detta år, och slutade inte långt efter Modugno: en fjärdeplats landade till slut Alice Babs på med ''Lilla Stjärna''.

Likes

Comments

33. Carola - Fångad av en stormvind (Sverige, 1991)

Nu kommer vi tillbaka till låtar som majoriteten av ni läsare definitivt känner igen. Nu tänker ni säkert ''men varför placerar du en av Sveriges bästa Eurovision-låtar genom alla tider på en blygsam trettiotredje-plats?'' Tja, den är egentligen inte så blygsam, då över 1400 låtar har deltagit sedan starten 1956. Dessutom så är det ju en smaksak, och det finns 32 andra låtar jag tycker är bättre. Svårare än så är det inte!

Men jag håller med er om att ''Fångad av en stormvind'' är en riktig klassiker. Det är en schlager som i stort sett alla kan texten på, levererad av en av de absolut största ikonerna av de alla i sådana här sammanhang: Carola. Klart att hon platsar på den här listan! År 1991 var för övrigt en tävling som har ansetts som tidernas allra sämsta. Mycket på grund av programledarna Tuto Cutogno & Gioletta Cinquetti, som ledde tävlingen nästan helt på italienska. Detta gjorde att det såklart blev svårt för folket hemma i TV-sofforna att hänga med på vad som sades. Detta par ville också vara de som syntes mest, så därför hände de flera gånger att de pratade i mun på varandra.

Omröstningen 1991 blev annars en rysare, och när Italien hade avlägsnat sina röster som sista land, stod Sverige och Frankrike på samma poängsumma: 146 poäng. Carola drog som bekant här de längsta strået, då hon vann på att ha inkasserat fler tiopoängare än Amina från Frankrike. Det är som mest spännande att vinna på sådana här små marginaler, eller hur?

Likes

Comments

34. Helena Paparizou - My Number One (Grekland, 2005)

Den femtionde upplagan av Eurovision Song Contest hölls år 2005 i den Ukrainska huvudstaden Kiev. En festival som präglades mycket av den orangea revolutionen, som hade pågått fram till januari samma år. Det var också under den här festivalen som en politisk ledare stod på Eurovision-scenen: i det här fallet var den dåvarande presidenten Viktor Jusjtjenko. 40 länder skulle ha deltagit detta år. Det blev tillslut 39, då Libanon drog sig tillbaka efter att TV-bolaget var tvungna att visa det Israeliska bidraget, vilket de vägrade.

Sverige slutade ju på en halvdann nittondeplats, men vad gjorde det egentligen? När en grekisk seger blev alltmer självklar, och representanten var en 23-årig popsångerska och fotomodell från Göteborg, så höll vi istället tummarna för Grekland. Efter en otroligt lång och seg omröstning, så vann till slut Helena Paparizou med ''My Number One'' med 230 poäng. Det som gör att att jag vill hylla den här lite extra är främst just att kombinationen pop och etno blir oerhört giftig. Det är så fräscht, plus så är ju Helena oerhört läcker i detta framträdande! #dontjudgeme


Likes

Comments