6. The Ark - The Worrying Kind (Sverige, 2007)

Jag har alltid älskat The Ark och haft Ola Salo som en av mina absolut största förebilder när det kommer till musikaliteten. När det stod klart att The Ark skulle representera Sverige i Eurovision Song Contest år 2007 kunde jag inte ha blivit mer lyckligare. Äntligen skickade vi ett riktigt rockband till tävlingen, YEEEES!

''The Worrying Kind'' är faktiskt en av de faktorer till att jag blev såpass intresserad av dylika tävling. Hur det kunde gå så illa som det gjorde för en sådan här genialisk låt. Endast 51 poäng inkasserade The Ark in denna afton, och det blev inte mer än en artondeplats. 42 av dessa poäng kom dessutom från våra Nordiska grannar - de nio återstående var 2 poäng från Andorra och 7 poäng från Storbritannien. En annan anledning till att det kanske gick så dåligt, var att scenframträdandet väl i finalen kunde ha gått tämligen bättre i mitt tycke.

Som jag nämnt 150 gånger tidigare så berodde detta på att öststaterna fullständigt dominerade detta år, och det fick ju oss i Sverige att gå upp i taget inte minst. Året därpå infördes därför två semifinaler istället för en, vilket tidigare planerades först för år 2009. Läget blev såpass kritiskt så att det bästa sättet var att göra på detta vis. Det gick sådär, men när väl en kombination av jury och tittarröster infördes till finalen år 2009, vann Norge och bröt till slut denna totala Östdominans. Slutet gott, allting gott!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

7. Loreen - Euphoria (Sverige, 2012)

Efter den första deltävlingen i Växjö, den 4 februari 2012 så var det svenska folket redan då övertygade: Loreen kommer ta hem det här. En lika stark låt med en minst lika häftig koreografi får man leta länge efter i arkiven. Det var en fullträff hos både unga och gamla, och jag kan inte komma på en enda person som har sågat ''Euphoria''; åtminstone inte sedan den spelades upp för första gången.

Mycket väntat nog vann ju Loreen till slut Melodifestivalen med buller och bång. Danny som slutade tvåa för andra året i rad, tjurade efteråt som ni kanske minns. Men med facit på hand så hade absolut inga belägg till att göra det. Med en minst lika bred marginal, vann ju Loreen även Eurovision-finalen i Baku. Hon slog även ett rekord som grädde på moset, inte i poäng dock: utan i antalet flest tolvpoängare. Hela arton stycken skrapades ihop! Håll i hatten nu, för nu tänker jag här rabbla upp alla de länder som belönade Sverige med tolv poäng den här aftonen: Norge, Finland, Danmark, Island, Estland, Lettland, Ryssland, Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike, Storbritannien, Irland... *andningspaus*... Spanien, Österrike, Ungern, Slovakien och Israel.

En enorm andel länder såg till att Sverige till slut vann en ohotad seger. Såklart var ''Euphoria'' en personlig favorit då, men efter att ha spelat sönder den något, så har den sjunkit ett par placeringar tills idag då,

Likes

Comments

​8. Johnny Logan - What's Another Year? (Irland, 1980)

​Johnny Logans allra första vinst, måste ändå få klassas som den mest klassiska och tidlösa låt som Mr. Eurovision har ställt upp med. Vi ser här en mycket stark inlevelse, och en melodi som är klockren på alla de vis.

Logan hade i mitt tycke den överlägset bästa låten 1980 förstås, i ett startfält som var rätt så unik. Pingviner, clowner, ett danskt band i snickarkläder, samiska jojkare samt en oerhört banal synthpop-låt om Eurovision Song Contest i sig, var främst de udda inslag publiken i Haag fick bevittna den här lördagskvällen i april för 35 år sedan.

Segermarginalen blev dock inte så övertygande som man kanske skulle kunna tro dock. Katja Ebstein från Tyskland slutade endast 15 poäng efter Logan, som gick till slut segrande med 143 poäng. Tolvorna däremot regnade in till Logan, som på detta vis tillslut kunde ta hem detta, efter en gastkramande omröstning. Värt att notera är att det var samma Ebstein som hade med sig clownerna på scen, i sin faktiskt rätt charmiga låt ''Theater'', Den kan jag skriva om en annan gång,

Likes

Comments

9. Magdi Rúzsa - Unsubstantial Blues (Ungern, 2007)

Ungern brukar klassas som den blåbärsnation, som inte är rädda att skicka låtar som sticker ut på sitt lilla vis. Till ESC i Helsingfors blev dock denna, rätt så ovanliga beta, en succé. Det är med all rätt måste jag ju få medge. En sådan passion och inlevelse som Magdi levererar här är oerhört svår att toppa. Jag får fortfarande gåshud, både av henne och av själva melodin. Låten förstås är liksom ''Calm After The Storm'' också väl genomtänkt och profisinonell, och kanske inte något som ska delta i en sådana här forum egentligen. 

Efter att ha slutat tvåa i semifinalen så dalade placeringen något till finalen. En acceptabel niondeplats fick Ungern nöja sig med till slut. Samtliga länder i Norden gav landet höga poäng: bland annat Sverige som belönade Magdi med en åtta. Serbien var duktiga och slängde ut tolv poäng till ungrarna. Magdi är född i Serbien, så det är väl främst därför hon fick den tolvpoängaren inkasserad. Men låten måtte ju förstås också ha varit en faktor till detta.

Detta var ju från år 2007: ett år som blev kontroversiellt då samtliga länder i toppen, med undantag Grekland: var öststater. Jag är därför glad att den här melodin kom från just Ungern, annars hade den säkert hamnat i bottenskiktet eller inte ens ha gått till finalen tyvärr. Det är jag övertygad om.


Likes

Comments

Idag var jag en av de 150 fans som deltog som åskådare till Melodifestivalens presskonferens, vilket förstås var en mycket stor ära. Jag träffade både ny och gammal bekantskap under denna härliga förmiddag som var, och stämningen var så god den absolut kunde bli!

Nu när vi vet vilka 28 akter det är som ska delta i nästa års Melodifestival, så börjar redan nu en del spekulationer kring vilka som är favoriter till att vinna: och sin ska försöka Sveriges titel i Globen senare i vår. Mina egna är förstås inget undantag! De namn som presenterades var rätt så väntade, och så här på förhand så har jag inte så värst stora förhoppningar (då kan det oftast bara bli bättre sen när man får höra låtarna). Allra roligast ska det bli att få se After Dark igen i mitt tycke.

Även trion Patrik, Tommy & Uno, hårdrocksgruppen Eclipse, Swingfly feat. Helena Gutarra, Pernilla Andersson & Krista Siegfrids är namn som jag tycker verkar intressanta, och det är väl de jag främst kommer att hålla tummarna på. Jag tror dock säkerligen på att framför allt Molly Sandén och Ace Wilder kommer att bli absolut farligast, och ha låtar som kommer att nå ut till den breda massan. Om så är fallet, får vi först se i februari: då cirkusen drar igång igen. Äntligen!

Likes

Comments

10. The Common Linnets - Calm After The Storm (Nederländerna, 2014)

Wow! Nu är det endast tio låtar kvar som jag ska lyfta fram och hylla. Herrejisses vad det har gått undan! Å andra sidan så började jag med detta i maj redan: så detta har ju varit ett tämligen långt projekt ändå.

Tvåan från fjol tyckte jag i början faktiskt inte var så märkvärdig. De var en holländsk superduo som skulle representera landet med en countrydoftande ballad om olycklig kärlek. Mer komplicerat än så var det inte. Men det var någonting i låten som växte allt mer och mer för varje gång med lyssnade på den. Man upptäckte plötsligt hur genuint och klockrent detta var. En sådan musikalitet dessa behärskar, det är otroligt egentligen att dessa skulle vara med i detta forum och lyckas så bra egentligen. Det gjorde mig så fruktansvärt glad i efterhand.

Hela 238 poäng skrapade Nederländerna ihop, och den bästa placeringen sedan senaste vinsten 1975 var ett faktum. Åtta tolvpoängare delades ut, bland annat från Tyskland och Norge: medan Sverige belönade mästerverket med en tiopoängare (tolvan från oss gick ju förstås till Conchita).

Jag blev inbjuden att få gå på Melodifestivalens presskonferens imorgon. I vilken presenteras vilka 28 artister som ska delta i nästa års tävling. Jag ska försöka ta lite bilder och skriva om hur det var, och inte minst om vad jag tycker om de 28 akterna som ska delta här i bloggen. Håll till godo kära vänner: så synes vi imorgon igen! :)

Likes

Comments

11. Jan Johansen - Se På Mig (Sverige, 1995)

Ingela ''Pling'' Forsmans, Bobby Ljunggrens och Håkan Almqvists fantastiska ballad ''Se på mig'', är en av de solklara favoriter som jag har i tävlingens 60-åriga historia. Jan Johansens hesa whiskyröst passar verkligen till den här typen av låt, och de tyckte jurygrupperna ute i Europa också. Det fanns förstås också andra tendenser till att låten lyckades så väl, enkelheten i strukturen exempelvis. Han slutade nämligen på en mycket smickrande tredjeplats, i ett oerhört balladtätt startfält som detta år bjöd på. 100 poäng inkasserade Sverige in för 20 år sedan då, med tolvpoängare från Irland, Tyskland och Danmark.

I övrigt så är den här dagen en tämligen stor dag för Eurovision-entausiaster. Dels så har antalet länder som ska delta i nästa års Eurovision avslöjats, och det är ett tangerat rekord vi bevittnar här: hela 43 länder kommer att slåss om segerpokalen i Globen den 10, 12 & 14 maj. Australien är med ett år till, samt Bulgarien, Bosnien & Hercegovina, Kroatien och Ukraina är tillbaka igen efter ett år/några års uppehåll. Portugal som var med i Wien, står däremot över sitt deltagande i Stockholm.

Dels så har dessutom biljetterna till Eurovision Song Contest släppts, och det har varit som väntat hårt tryck på dessa biljetter. Det märkte även jag, när jag skulle försöka fixa plåtar till detta spektakel tidigare idag. De billigaste biljetterna hittar man just nu i runda slängar för värdet 800-900 spänn styck. Kan vara värt mödan, då man inte vet när Eurovision Song Contest kommer hem till Sverige igen ;)

Likes

Comments

12. Celine Dion - Ne partez pas sans moi (Schweiz, 1988)

Eurovision Song Contest 1988 är en av de tävlingar som går till historien. Inte minst själva omröstningen, där till slut den då rätt okända kanadensiska sångarskan Celine Dion segrade: med en ynka poängs marginal!

Själva låten som Celine Dion framförde har också betraktas till en av de riktigt stora klassikerna. ''Ne partez pas sans moi'' är en oerhört unik låt. Den börjar som ballad för att sedan byggas upp till en glad upptempo-låt. I popmusiken så är detta ett ganska ovanligt sätt att bygga upp en låt på, och det var nog det som fick jurygrupperna ute i Europa att imponeras, och även mig som är snudd på fanatiker kring detta ämne. Detta är dessutom också starten på Celine Dions internationella karriär som artist, och alla i princip kan ju nynna på soundtracket till Titanic: ''My heart will go on'' än idag.

Det är värt att i detalj beskriva hur Schweiz till slut vann Eurovision år 1988. Jugoslavien, som var de sista landet att rösta, gav sex poäng till Schweiz, medan Scott Fitzgerald från Storbritannien, som ledde innan sista omgången med fem poäng: blev nollade. På så vis kunde Celine Dion gå om och till slut segra denna 33:e upplaga av tävlingen: 137 poäng mot Storbritanniens 136. Ett klassiskt citat levererades i samband med denna olidliga spänning ifrån programledaren Pat Kenny var: ''We employed Agatha Christie to write the scripts for tonight", vilket man nästan kunde tro var fallet.

Likes

Comments

13. Jalisse - Fiumi Di Parole (Italien, 1997)

Okej, så efter dagens inlägg kommer det faktiskt inga fler låtar från det fantistiska året 1997. Det här är summa summarum min absoluta favorit det året. Ja, Katrina & The Waves var snuskigt bra och välförtjända vinnare, men hade denna duo vunnit, så hade det varit tämligen bättre förstås. Det tyckte nog italienarna själva också. Efer att ha kommit på en fjärdeplats, som kanske ändå inte är en så värst dum placering, så tycks det vara en av de främsta orsakerna till att Italien hoppade av Eurovision-tåget året därpå. De skulle inte återvända igen förrän i Düsseldorf år 2011...

Varför ger denna låt mig gåshud då, och är min solklara favorit anno 1997? Tja, det är svårt att sätta ord på det. Dels är det ju språket: italienska är ju ett sånt vackert språk så! Det förvånar mig verkligen att Italien inte har vunnit fler än två gånger faktiskt. Dels är det också texten. Ett exempel på detta är det här utdraget från första versen: ''Sei un fiume di parole dove anneghi anche me'', som betyder ''du är en flod av ord, i vilken jag drunknar i''. Poetiskt och metaforiskt indeed! Givetvis spelar ju musiken och melodin roll också. Det är en oerhört välarbetad och genomtänkt låt detta.

''Fiumi di parole'' är kort och gott en fantastisk låt, helt klart en potentiell vinnare. Den hade otur att vara med just det här året. Oerhört tråkigt och dystert att fjärdeplatsen detta år, skrämde iväg Italien från dessa sammanhang i femton års tid. Vi får vara glada att landet är tillbaka igen, och årligen skickar riktigt starka bidrag, som i sin tur har lett till topp tio-placering varenda gång, med undantag i fjol. Viva Italia!

Likes

Comments

14. Natasha Saint Pier - Je Na'i Que Mon Âme (Frankrike, 2001)

Jag tycks ha fastnat i ett slags balladträsk nu, det är jag fullt medveten om. Men den här fantastiska låten var klart den bästa i startfältet år 2001 när tävlingen hölls på Parken i Köpenhamn. 38,000 åskådare i publiken(!) såg Estland, som första forna Sovjetstat någonsin, vinna en tämligen klar seger med slagdängan ''Everybody''. En mycket medioker låt om ni frågar mig, men deras energi och glädje live räckte alltså för att ta hem denna ljuva seger.

Min favorit dock detta år kom då från Frankrike. En snygg ballad levererad på ett mycket bra sätt, räckte till en fjärdeplats. En mycket hedersam fjärdeplats får man då säga, för Frankrike har inte kommit bättre placeringsmässigt än så sedan dess. Ryssland, Portugal & Bosnien-Hercegovina var duktiga, och belönade låten med tolv poäng. Sverige var skapligt generösa, och gav Natasha sex poäng, helt okej utdelning ändå.

Värt att notera också är att året därpå skickade Frankrike en liknande ballad, som slutade femma. Sedan dess har resultaten blivit sämre. Närmast en topp 5-placering var Patricia Kaas år 2009, då hon slutade på en åttondeplats. Frankrike har varit giganter tidigare, främst under Eurovisionens början. Jag hoppas verkligen de kommer tillbaka, och skickar sådana här vackra ballader igen. Då blir de farliga, det kan jag lova er!

Likes

Comments