Header

Jag, midsommar 2014, och helt ovetandes om att mitt liv skulle förvandlas till en mardröm veckan efter.

Måndagen efter midsommar åkte jag in till dagoperation på CSK för att operera bort en muskelknuta vid livmodern.

Jag hade vid två tillfällen under våren sökt hjälp för stora blödningar utanför mensen. Vid första tillfället blev jag undersökt med gynundersökning och ultraljud. Läkaren hittade inget fel och trodde att det bara var hormonella blödningar. Inget cellprov togs för läkaren sa att det inte hade visat något resultat pga allt blod. Jag litade på läkaren och efter ett tag slutade blödningarna.
3 månader senare så kom blödningarna tillbaka. Jag fick ny tid på Gyn för undersökning. Träffade en ny läkare och hon hittade en muskelknuta när hon undersökte mig med ultraljud. Jag fick en tid för att operera bort knutan.

Jag låg på sjukhussängen och redo för narkos när läkaren som ska genomföra operationen kommer fram till mig. Han säger till mig att han vet inte hur stor knutan är och att han kanske behöver göra ett snitt på magen för att få ut den. Jag tänkte " Gör vad du vill, bara du får ut den".

Vaknade upp efter narkosen och det första jag gjorde var att kolla under täcket. Inget snitt, perfekt! Då har det gått bra, tänkte jag! Dock visade det sig motsatsen.. Knutan var större än vad läkaren trodde och han hade tagit vävnadsprover på den.
Efter två dagar ringer min telefon. Det är en sjuksköterska som ringer och vill att jag kommer in till sjukhuset dagen efter. Hon säger till mig att ta med mig mina föräldrar för att det kan bli jobbigt..

Där kom beskedet.. Livmoderhalscancer! Livet förvandlades till en mardröm. Jag minns så väl när jag, mamma och pappa satt i cafeterian på sjukhuset efter samtalet, och jag frågade -"Kommer jag att dö nu?"

Efter flera undersökningar så konstaterades det att jag var i stadie 3b med spridning i 4 st lymfkörtlar. En behandling påbörjades med 6 st cellgiftsbehandlingar och 36 st strålbehandlingar.

Likes

Comments