Header

Mental training & self development

Har du någon gång svurit på att "NU ska jag följa mina drömmar". Ni vet, när man lovat sig själv dyrt och heligt att man ska satsa helhjärtat på att göra det man vill och man ska banne mig visa alla negativa människor att man minsann kan lyckas. Men.. Så kommer dom där dagarna när självförtroendet sviker, och du ifrågasätter vad sjutton du pysslar med. Hade du velat ge upp då? Visst hade det varit lockande? Gör inte det. Dom dagarna kan vara allra viktigaste i din utveckling, och kan du ta dig igenom dom så är har du redan vunnit. Även om det ibland kan kännas fullkomligt, super, mega, störtomöjligt så ska du påminna dig själv om att det finns ingenting är omöjligt. Det finns ingenting som du inte kan uppnå. Ingenting.

Det finns saker i vår vardag som numera känns så självklart, fastän det för inte så länge sedan inte ens ansågs realistiskt. Här är bevisen på att de bör finnas människor som är envisa, som inte låter motgångar förstöra visionen av en bättre framtid.

1. Vi trodde tidigare att det skulle vara omöjligt att åka till månen. Men se bara hur det gick med den saken. Nu finns det iofs de som påstår att hela månlandningen är en bluff, men då kan vi iallafall trösta oss med att man kan resa till rymden. Att resa till rymden överlag, det har nog inte alltid varit en självklarhet vill jag påstå.

2. Ingen hade tänkt sig att man skulle kunna byta bort sin medfödda hårfärg. Numera kan folk byta hårfärg på en timme.

3. Det var inte en dag för tidigt som kvinnor kunde bli världsledare. Nu finns det både kvinnliga monarker, regeringschefer och presidenter. #grlpwr

It always seems impossible until it's done

4. Samkönat äktenskap. Det har inte funnits på kartan tidigare. Men numera är det tillåtet i Argentina, Belgien, Brasilien, Danmark,, Irland, Island, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Finland, Sydafrika, Uruguay, Frankrike och USA.

5. Vi hade nog inte trott att man nånsin skulle kunna förbättra synen genom ögonoperation. Tänk vilken fantastisk teknik.

6. Att läsa som blind var omöjligt tills punktskrift utvecklades.

7. Vi tar det för givet i dagens läge, men förut var det omöjligt att hålla daglig kontakt med någon på andra sidan jorden. Idag har vi internet och telefoner och kan kontakta personer världen över, nästan helt gratis.

8. Att kunna tända en lampa. Tacka vet jag elektriciteten och glödlampan.

9. Det finns inget botemedel till cancer. Ännu. Jag hoppas innerligt att det finns några riktigt envisa individer där ute som lyckas ta fram ett riskfritt botemedel mot cancer. Än så länge får vi nöja oss med att det faktiskt finns mediciner som kan behandla cancer, det har inte alltid funnits.

Vad känns som en omöjlighet för dig i dagens läge?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Everyday life, Q & A

Veckans blogglista är ett koncept av sevendays.fi Varje vecka kommer en ny lista, med nytt tema. Det här är första gången jag fyller i listan, och just bloggar är ju ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. So here we go!


Jag bloggar för att: När jag började blogga på blogg.se för tio år sedan. (OBS! Tio.) så hade jag hemlig blogg, och skrev endast bloggen som "dagbok" för att komma ihåg och kunna gå tillbaka och läsa vad jag gjorde sommaren efter att jag gick ut nian. Det ni. Numera bloggar jag för att det är ett sätt för mig att få utlopp för min kreativitet. Fota och skriva är det jag är bra på och gillar att göra, och då är ju blogg ett perfekt verktyg. Jag hoppas på att kunna inspirera dig som läsare.

Jag läser andra bloggar för att: Jag blir oerhört inspirerad av att läsa andras bloggar. Det är något fint med att få en inblick i en annans människas liv på det viset. Och variationen bloggar emellan är oerhört charmig.

Den första blogg jag läser på dagen: Det är olika beroende på period i mitt liv. Men just nu är jag i en period när jag först av alla går in på gabriellajoss.me. Jag och hon lever två helt olika typer av liv, men jag tycker hennes blogg är så mysig och den får mig alltid på gott humör. Hon har en förmåga att skriva varierande inlägg trots att hon lever ett helt vanligt svensson-liv. Det kallar jag kreativitet!

Den här typen av blogg saknas: Pass på den. Jag tycker att det finns bloggar om det mesta. Eller kanske fler professionella bloggare här i svenskfinland. Vi väntar snällt på att finska företagen ska snaja koceptet med influencermarketing på en bredare nivå.

Det här skrivs det för mycket av i bloggar: För mycket vet jag inte, men jag undviker gärna neggo-inlägg. Det är för att jag är så himla känslig och kan lätt ta på mig en känsla av negativitet om jag läser något tråkigt, gnälligt och provocerande. Därmed inte sagt att det skrivs för mycket av det. Punkt.

Blogg eller vlogg: Wow. Jag kan inte välja. Jag har verkligen funnit charmen med vloggar. Men skulle aldrig välja bort blogg för det. Men än så länge håller JAG mig till bloggskrivande iallafall. Nu har jag ju iofs en filmediterande pojkvän, så kanske vlogg blir nästa steg. Hehe! Den som lever får se.

Atmosfären i den finlandssvenska bloggvärlden är just nu: Lugn skulle jag vilja påstå. Det blir ju överlag lite lugnare under sommarmånaderna, det märker man i statistiken också. Men vintertid brukar det vara hetsigt med alla världens debattinlägg osv, men än så länge är det på den chilliga sidan.

Det här tycker jag om sponsrat innehåll: FANtastiskt. Det är ju faktiskt delvis det som gör att bloggare kan ha bloggen som yrke. Och ännu mer fantastiskt är att nu för tiden är sponsrat innehåll (oftast) inte köpta åsikter, utan skribentens egna åsikter och något som de verkligen kan stå för. Förr kunde man ju hitta sponsrat innehåll om massa knasiga grejer som inte öht var relevant för bloggen i fråga.

Mitt mål med min blogg är: Det var ju det då. Som sagt så känner jag mig lite spretig i målsättningarna just nu. Men ett mål jag känner jag vill sikta mot är 1000 unika besökare om dagen. Det hade känts rimligt som nästa mål, och lite spännande på samma gång.

En bloggare jag vill byta liv med för en dag: Får man vara klyschig och säga Isabella Löwengrip? Där snackar vi girlpower. Om man inte får vara klyschig så hade jag nog sagt Janni Deler. Hon verkar vara oerhört driven och begåvad. Sen att hon reser runt halva jordklotet var och varannan dag hade jag nog lätt kunnat vänja mig vid. Hehe!

Likes

Comments

Everyday life

- Jag har använt ett omega3-kosttillskott i fyra månader nu. Jag tog blodprover innan jag började, och dom var verkligen chockerande dåliga. Jag har väntat med spänning på domen nu efter det andra blodprovet såhär efter fyra månaders användning. Det är inskickat till labbet förra veckan och kom IDAG. Precis innan jag började skriva det här inlägget. Och resultaten var chockerande bra!! Det finns fortfarande utrymme för lite förbättring, men ändå. Helt otroliga resultat. Och nörd som jag är så diggar jag hårt konceptet med att man genom prover verkligen får bevis på när ett kosttillskott har effekt. WOW! Jag är helt golvad.

- Jag funderar mycket på bloggen nu för tiden. Jag har dock inte varit så aktiv här på senaste tiden. Det har inte varit prio ett under sommaren, men jag vill verkligen satsa. Men här känner jag mig också lite splittrad. Ska jag stanna på nouw? Ska jag köra på eget? Svårt det där. Jag är inte nöjd med min design, men vet heller inte exakt hur jag vill ha den. Haha, så förvirrande.

- Jag ska snart åka till Menorca med ett härligt gäng. Om mindre än en månad. PIRRET ALLTSÅ! Jag är så asigt taggad och jag tror verkligen att jag kommer kunna leva länge på minnen från den resan. Det kan nog vara en av de få gånger man reser med ett så stort gäng vänner. Vi är totalt 8 personer. Det lär bli succé. Jag googlar en hel del på restaurangtips, sevärdheter, stränder osv men tar gärna ta emot tips ifall någon av er har besökt Menorca.

- Jag känner en slags ovisshet inför framtiden. Ena dagen vill jag en sak, och en annan vill jag något annat. Jag har förut alltid uppfattat mig själv som väldigt målmedveten och envis, men nu vet jag inte ens vart jag är på väg. Jag är inte så "traditionell" av mig, utan tänker gärna utanför boxen. Så möjligheterna känns oändliga, och jag tvivlar inte på min egen förmåga. Det svåra är bara att veta riktigt vad man VILL. Vad vill JAG liksom?

När jag nu ändå funderar på bloggcontent, design osv så kan ni ju vara gulliga och svara på en lilla omröstningen här nedan! Det här är ju ingen jätte seriös undersökning, och man kan ju bara välja ett alternativ. Men kommentera gärna också ifall ni har åsikter :) Tack.

Likes

Comments

Everyday life

Sent på fredagkväll, efter att jag slutat jobbet så hämtade Jyri upp mig och Niklas och så for vi iväg till Jakobstad. Efter en tekopp i mörkret på villan så gick vi och la oss för att vakna utvilade på lördag. Lördag innebar loppdag för gossarna, 15km i terräng för att vara exakt. Fäbodaloppet.

Man kan säga att vädret var näst intill perfekt. 15 grader, vindstilla och sooool. Man kan inte riktigt begära bättre än så nu när vi gått in i september månad.

Strax efter 10 anlände Niina och Sandra som också skulle springa loppet. Vi fixade ihop en brunch och satt ute på terassen och njöt innan det drog ihop sig till lopp. Herre min hatt vilket pangväder det var ändå. Nästan som att sommaren hade återvänt. Eller återvänt och återvänt, som om sommaren hade kommit rättare sagt. Den kanske bara var lite sen i år.

Här var det typ 30 sekunder till start. Jag var måttligt nervös, även fast jag bara skulle heja på.

Under tiden dom sprang genom skog och mark satt jag i bilen och redigerade bilder. Jag har så oändligt mycket bilder från i sommar, och det känns som att jag ligger konstant efter. Så det var skönt att få undan lite. Ca 2 timmar senare skymtade jag rlyss genom tallskogen. Jag stod givetvis med kameran i högsta hugg för att dokumentera målgången. Så himla duktiga var dom!

På kvällen ställde vi till med middag i form av grillat, samt skumpa till. Efter maten badade vi i badtunnan tills det blev alldeles mörkt ute. Kvällen avslutades med kortspel och rätt tidigt i säng. Eller tidigt var väl att ta i, men kl 00 tror jag nog vi låg under täcket.

På söndag hade tydligen Jyri stigit upp med tuppen och hunnit elda bastu och badtunnan färdigt. Så det var bara att hoppa i direkt efter frukosten. Alltså. Så ljuvligt.

(Bilden är tagen med gopro och är snodd från Niklas.)

Vi kunde suga det riktigt sista, sista ur "sommaren" 2017 denna dagen. Så vi passade på att suppa lite. Stand up paddling är sjukt kul. Det hade man minsann kunnat göra oftare. I den här lilla viken utanför villan är det perfekt att glida runt på brädan eftersom det är väldigt grunt vatten.

Vi avslutade det hela med kvällsmiddag på friends&brgr. Det har mer eller minder blivit som en liten tradition efter våra Jakobstadshelger i sommar. Haha! Men f&b levererar som vanligt. Summa summarum; så ljuvlig helg. En sån där som man säkerligen kommer minnas när man sitter och huttrar i minusgraderna sedan i vinter.

Likes

Comments

Travel & adventure

Mitt i allt annat så kan ni ta er tid att kika på den här videon. Niklas har knåpat ihop ett litet mästerverk av det han filmade med sin gopro och jag med min systemkamera när vi var i Åland. Han gör minsann framsteg varje dag inom filmeditering och det gläder mig att se hur roligt han tycker det är. Och jag vet att han hade blivit superglad om ni ville spana in hans senaste verk och ge honom tummen upp. Nu har han dessutom precis införskaffat sig en drönare för att ytterligare spicea upp videona framöver. Vi ska ju till Menorca om en månad och jag ser redan fram emot videon därifrån. Haha!


Vad tycker ni?

Likes

Comments

Travel & adventure

Okej hörni. Jag kom hem från en fyra dagars vistelse i Tyskland för ca en vecka sedan. Jag har så sjutusans mycket bilder att lightroom nästan ger upp och min dator eventuellt exploderar i luften. OBS! Skämt. Men jag har verkligen mycket bilder Grejen är den att jag vill verkligen visa er resan, för den var helt fantastiskt. Men jag är också medveten om att ingen orkar scrolla genom ett inlägg med 250 bilder. Så jag har enligt bästa förmåga försökt välja ut de vackraste och mest beskrivande bilderna från resan. Vi var ett rätt stort gäng på denna resa, sammanlagt 16 st, och jag har i åtanke att alla inte kanske vill synas på bloggen, så därav bilder främst på mig själv och Niklas och eventuellt inslag med några andra. Resten av bilderna delas privat med de andra medresenärerna. Och ja, detta blir ändå uppdelat på två inlägg, för trots att jag ganska kraftigt försökt skala bort mycket ur mängden bilder så är de fortfarande väldigt många. Men hoppas ni gillar, för Cochem är verkligen sagolikt vackert.

Anledningen till resan var att Michi (Niklas' pappa) och Paula ska gifta sig i september. Niklas är halvtysk, which makes his father tysk. Vilket i sin tur betyder att övervägande del av släkten finns i Tyskland. Och även om vigseln och allt det här är i Finland i september, så finns det ingen orsak att inte fira kärleken i Tyskland på förhand. Och firar kärlek, det gör man men släkt och vänner. Och som ni kanske ser så är Cochem den perfekta destinationen för något så romantiskt som att fira kärlek. Man tror knappt sina ögon när man hade det här som utsikt från hotellets altan.

Att resa med den här typen på bilden ovanför är by far det bästa jag vet. Något jag uppskattar väldigt mycket. Denna gång var det ju inte vi som valt destination, ej heller hotell och ej heller sysselsättningar på orten. Därför blev det extra spännande. Vi bodde på ett sprajlans nytt hotell som Michi och Paula abonnerat för samtliga gäster. Hotellet var som sagt helt nytt, det var inte ens helt färdigrenoverat eller officiellt öppnat, SÅ nytt var det. Det var en speciell känsla att bo i ett hotellrum som ingen bott i, sova i en säng som ingen sovit i i tidigare. Hotellet heter iallafall Villa vie och är ett hett tips om ni någon gång turistar till Cochem och vill bo på ett hotell som är den perfekta kombinationen av nytt och gammalt. Ägaren är för övrigt tysk, men har bott i Finland och kan därmed finska.

Cochem ligger precis vid floden Mosel. Här passerar dagligen tiotals båtar i alla dess storlekar. Cochem är en vin-region vilket chockade mig en aning. Som flickvän till en halvtysk pöjk så är man ju van att associera Tyskland med öl, men icke här icke. Det var vin som gällde och åt vilket håll man än kollade så var det vinodlingar som täckte bergssluttningarna. "Riesling till folket!"

Vi anlände till Cochem på torsdag eftermiddag, och var ganska så trötta efter att ha stigit upp fyra på natten och rest hela dagen, så det blev en liten tupplur och sen på kvällen gick vi in till centrum.

Hela gänget var givetvis med och vi hade bord ute på en terrass på en italiensk restaurang. Utsikten, SER NI! På många bilder figurerar borgen, eller slottet ni ser i bakgrunden. Cochem Castle, eller Reichsburg! Så otroligt vackert och overkligt.

My man and my pizza. Vi vet ju redan att tyskarna kan det här med öl, och tydligen är de rätt duktiga på pizza också, för den pizzan var inte illa kan jag säga. -

Efter en timme eller två på restaurangens terrass när man hunnit vänja sig lite med utsikten över stan och man trodde att det nog inte kan bli vackrare än såhär så började himlen få en vackert rosa färg när solen var på väg att gå ner. Jag vet att jag tjatar, men..

Kl 08:30 på fredagmorgon var det dags för frulle i hotellets gemensamma utrymmen. Den här frukostubuffén tre dagar i rad var ren lyx.

Direkt efter frullen var det dags att hoppa i tåssorna och spatsera iväg och upptäcka Cochem. Borgen var ett givet ställe att besöka så vi gick raka vägen dit. Det var massor av folk, och de hade även guidade rundturer inne i slottet, jag deltog inte i det utan vi satte oss på en panoramaterrass med bubbelvatten medans resten av gänget gick på guidad rundtur. Jag har läst lite om slottet på nätet nu såhär i efterhand, och jag blev föga förvånad över mitt eget beteende. Jag är annars inte särskilt duktig eller intresserad av historia, men nu har jag mittiallt hittat någon slags fascination i det. Åldern tar mig.

Ett slott omringat av vinodlingar. Mer idyllskt än så kan det väl inte bli.

I den här trappan hade man ju kunnat köra intervaller. Eller ha photoshoot. Perfekt ju. Jag behöver en sånhär trappa i Vasa också. Var jag kan hitta den?

Efter slottsbesöket gick vi till Cochemer Sesselbahn. Dvs en 360 meter lång linbana, eller sittlift, som går upp till en utkiksplats, Pinner-Kreuz. Där uppe, 255 meter över havsnivå, finner man även ett café med utsikt över hela Cochem och lite till. Jag, som drabbas av lätt yrsel på "halvhöga" höjder tänkte "äsch" när jag såg linbanan. Det såg inte så farligt ut. Mycket riktigt, upp gick hur bra som helst, det var ju som vilken skidlift som helst. Nästan. Dock kan jag inte låta bli att tänka på vad som sker om vajern brakar av, men sen lugnar jag ner mig själv med "vad är oddsen för att det skulle hända JUST NU?".

Efter att vi spanat in utsikten, fotat lite och ätit potatissallad och spiegelei (tror det heter så), dvs stekt ägg så var det dags att åka ner igen. Kände hur svettigt det blev. Sju tusan så brant det blev på nervägen. Det tänkte jag inte på när vi åkte uppför. Men halooo, vem får inte dödsångest på denna höjden?

Kl 15 på eftermiddagen var det dags för vinprovning, eller vinvandring rättare sagt. Vi började med ett glas på en plats i närheten av vårat hotell där ägaren av vinodlingen berättade lite bakgrundsfakta.

Efter ett glas och jag redan kände mig lite tipsy så fick vi skjuts upp i bergen och skulle gå en liten promenix genom vinodlingarna. Det var löjligt varmt och solen gassade. Jag förstod inte riktigt allt som sades, eftersom det var på tyska. Men lite fick jag översatt till mig, och några få ord kunde jag urskilja på tyska om jag riktigt ansträngde mina öron. Men mig gick det ingen nöd på. Utsikten felade minsann ingenting.

Vi pausade på ett ställe för en gruppbild. Och här har vi brudparet i all sin prakt

Efter några (någon?) kilometers vandring stannade vi vid en liten stuga, där det bjöds på några olika viner. Väldigt goda allihopa, jag är dock ingen vinexpert, men dricka vin - det kan jag ändå! Haha. Förresten. HUR mycket kan en likna sin far? Nu har visserligen Niklas brillorna på sig. Men ni ser ju, lika som bär.

Den sista sträckan av vinvandringen var väldigt terrängig. Det i kombination med kissnödighet, lite salongsberusning och värmen var liksom - woah! Men slutdestinationen på vinvandringen var denna måltid som de dukat upp mitt i ingenstans. Det kändes väldigt tyskt. Bröd, korv, ost. Och så givetvis vin. Så himla mysigt var det.

Kolla kolla, LENS FLARES! Efter vinvandringen och maten var det inte mycket på agendan resten av dagen. Så det blev det en promenad hem till hotellet. Det var inte svårt att samla ihop steg i Cochem. Men man upptäcker ju verkligen ett ställe allra bäst till fots. Efter så intensiv dag var alla väldigt trötta, så resten av kvällen satt vi i hotellets gemensamma utrymmen och umgicks, och gick sedan tidigt i säng för att orka de resterande två dagarna.

To be continued..

Likes

Comments

Travel & adventure

Eftersom Ålandsvisiten var så himla lyckad ifjol (kolla in bilderna här) så körde vi en favorit i repris i år. Denna gång ett ännu större gäng. Förutom mammas och pappas husbil hade vi dessutom en husvagn och ett tält med i cirkusen. Med betoning på cirkus då. Man kan säga att våra campinggrannar inte verkade jätte imponerade när vi smällde upp markiser, tält, campingstolar och kubb omkring oss. Men tolv pers (som vi var) tar ju en del plats, kan jag lova. Men vi är inte odrägliga, vi är väluppfostrade människor allihopa och är garanterat lugnare än vilken trebarnsfamilj man än jämför med. Hehe!

Vi körde ner till Åbo redan på tisdagkväll (25.7) och sov i kön till siljas bilincheckning. Man kan säga att det blev lite bråttom på morgonen när kön började röras redan kl 07:00.. Heh! Det hade nog ingen räknat med.

Alla var på strålande humör, förutom Joko. Skoja bara, han var nog glad han också även om han ger ett intryck av något annat.

Vi hade vädret på vår sida. Ibland. Jag var tvungen att sova bort 1,5h mitt i dagen när vi anlänt till campingen för jag var så trött. Fyra timmar sömn och ett och annat skumpaglas är som bäddat för en eftermiddagsvila.

På kvällen, efter ca 13h svält var alla så hangry, så att få hugga in mat på Arken var en riktig hit. Jag var så hungrig innan vi fått in maten att jag var tvungen att ta en bit av Niklas.

Den här hamburgerportionen är inget skämt. Inte heller skålen med aioli som ni skymtar i bakgrunden. Två i sällskapet hade beställt in varsin aiolidipp i tron om att man skulle få en sån där liten kopp i barbie-storlek med en klick aioli i. Föga förvånade var vi när det dundrade in två stora skålar aioli som nog hade räckt till en hel pluton. Arken snålar liksom inte in på dippen om man säger så.

Torsdag var beachdag.

Och kubbdag. Fasen vad skoj det är med kubb. Så underskattat. Hoppas på fler kubbmatcher innan snön kommer.

På kvällen bokade vi bord på dinos, eftersom vi var så nöjda när vi var där ifjol. Både maten och servicen är topp! Jag var inte jätte hungrig så jag beställde från menyn "Lättare rätter", det blev en bakad potatis med skagenröra. Jag känner ej till standardstorleken på magsäcken hos en vanlig ålänning, men det var ingen "lätt" rätt om man säger så. Det hade mättat min mage två gånger om.

På fredag var vi bjudna till en villa ute i Eckerö. Vi var där förra året också och den var verkligen en superdag, så i år kunde väl inte bli sämre. Värdparet, som för övrigt är himla ljuvliga människor, hade numera en liten tösabit på ett halvår, och hon var bara för söt.

Vi grillade och åt en middag i världsklass verkligen, det var allt från potatisgratäng till lyxig sallad och sen dessutom kladdkaka med glass till efterrätt. Matkoman var ett faktum.

Killarna badade bastu och doppade sig i havet. Vi tjejer var nöjda med att beskåda spektaklen på håll från bryggan. Men alltså solnedgången. Eckerö. Utsikten. Oh my.

Ni ser ju. Drömställe. Så idylliskt på alla sätt och vis.

På lördag var det tyvärr dags för hemfärd för oss som tillhörde husbils- och tältgänget. Men en 20 minuter på stranden hann vi med, för att riktigt suga ut det sista ur ålandsatmosfären. Pangväder var det också. Inte allt för nöjd över att åka hem just där och då.

"Den sista måltiden" blev röding på Happy lobster ombord på Baltic princess. Ett bra avslut där.

Kl 00:34 rullade jag, Niklas och husbilen över Replot bron för att återlämna bilen till dess rätta ägare, dvs mamma och pappa. Åland är ju fint, men det är minsann Replot också. Se bara!

Tack Åland och alla medresenärer för en finfin sommarhelg!

Likes

Comments

Everyday life

Hej på er! Hoppas sommarn rullar på fint. Jag kan inte förstå att halva juli redan passerat. Och därmed halva sommaren. Hjälp mig, det gör ont i magen när man tänker på det. Men hey. Jag räknar ner till semestern som bäst. Niklas har redan inlett sin semester, och jag är lite avundsjuk. Men på torsdag jobbar jag mitt sista skift innan jag tackar för mig och går på semester i tre veckor. Jag ser så himla mycket fram emot det att jag håller på att gå av. Jag har sparat en vecka till oktober. Vi tänkte då åka iväg söderut ett gäng på ca 10 pers. Jag är övertygad om att det kommer bli en episk resa. Men de tre veckorna jag har här nu under sommaren kommer bli minst lika härliga tror jag. Jag inleder själva semestern med en helg på jakobsdagarna, det brukar vara en av sommarens ljuvligaste helger, så jag har rätt höga förväntningar i år. Vi får se hur det blir, men så länge vädret visar sig från sin bästa sida brukar det vara hur bra som helst. Sen har vi planer på att dra till Åland och köra en repris på fjolårets rockoffhelg. Och efter det blir det bröllop i Tyskland, hur härligt?

Det här var en sådan där kväll som man kommer titta tillbaka på i vinter när man saknar sommaren. Ser ni himlen liksom? Det är svårt att verkligen ta in i stunden, men efteråt så känner man en sån djup tacksamhet att man nästan vill släppa en tår. Haha!

Lensflares, AAAH!!

Önskar er allt gott, och kom ihåg att njuta av sommaren!

Likes

Comments

Everyday life

Sommaren 2017, som ägde rum i helgen (den kom inte för att stanna obviously), hade jag lyckats pricka in ledig helg. Fredag, lördag och söndag var alltså en liten försmak på semestern som kommer om några veckor. Jag och Niklas hade planerat in ett dygn på deras villa i Jakobstad för att chilla lite och inviga den nya badtunnan.

Vi steg upp tidigt på lördag för att hinna packa och sen kunna gå och hänga på dörren, som ett äkta pensionärspar ni vet, när Kaffehuset august öppnade kl 11. LUNCH! Vi satt ute i det vackra vädret. Solen gassade på för fulla muggar och jag lyckades bränna min högerarm. Igen. För andra gången i år. Nu har jag en fager och intensiv bondbränna på ena armen. Hur löser man det? Bränna andra armen också, jag vet inte?

Prick klockan 12 körde vi ut ur Vasa och styrde mot Jakobstad. Niklas, han är så fin.

Vilket projekt att få fart på tunnan. Först skulle den fyllas med mååånga liter vatten, sen fick vi inte fyr på den i första taget heller. Det tog (vad som känns som) en halv evighet innan vattnet ens hade blivit pyttelite varmt. Men man lär sig, ska ni veta. Skam den som ger sig. Det hela slutade med att det var kokande hett när vi väl skulle bada, då får man fylla upp med kallvatten. Det gäller att vara lösningsorienterad. (Bilden ovan är fotad av Niklas med Gopro)

Stina (niklas' mamma) kom på en snabbvisit och även Jannike, Anders och Jyri dök upp under kvällen. Så himla trevligt! Vi grillade gott, för vad är egentligen en villahelg utan grillat?

This view tho.

Jag önskar att jag kom ihåg vad som var så roligt här.

(Bilden ovan är fotad av Niklas med Gopro)

Som sagt, vi badade. Det var så vansinnigt varmt att blodtrycket sjönk i botten och samtliga badare nästan svimmade på kuppen. Nästan. Nejmen det var så skönt. Tacka vet jag badtunna, vilken stämmningshöjare ändå. Rätt som det var så hade flera timmar flygit förbi och man var i russinstadiet. (Bilden ovan är fotad av Niklas med Gopro)

På söndagen så tog vi det lugnt, käkade en vattenmelon till frulle och solade på terrassen de få stunderna som solen passade på att kika fram mellan molnen.

Vi avslutade det hela med ett besök på friends & brgrs innan det var dags för hemfärd.

Tack Jeppis för en fin sommarhelg. Vi ses på senast på jakobsdagarna igen. FÖR DÅ FÅR JAG SEMESTER! Gud, vad jag längtar.

Likes

Comments