Header

Egentid är viktigt, ja så länge man vill ha den det vill säga. Så idag tog jag en paus i pluggandet och gick på en långpromenad. Det var så härligt o rensa sina tankar o va själv en stund. Jag frös dock ihjäl varje gång jag tog en bild, men var liksom tvungen när himlen var så fin!
Det är något speciellt med att inte veta var man är nånstans och dessutom vara helt själv. Man kan nästan känna att man är helt ensam i världen, vilken frihet!

Eller ja tills man inser att det mörknar galet snabbt och man är vilse i skogen...
många scenarion spolade förbi mig när jag letade efter en väg ut ut skogen igen haha, farligt det här med livlig fantasi. Detta är dock beviset på hur dåligt lokalsinne jag har. Jag hittar ingenstans.

Aja här har ni några oredigerade bilder jag knäppte innan det blev kolsvart. Thank god att det börjar bli ljusare igen.

Puss o kram, skumbanan🍌

Likes

Comments

Okej, kan man ens ha en produktiv dag på jullovet? Neh.
Asså det finns sååå mycket dötid att slå och det gör mig galen. Men igår gjorde jag i alla fall någorlunda vettiga saker.

Efter frukost åkte vi hem till min moster för jag behövde hjälp med att få en klänning uppsydd, den är nämligen i en helt awkward längd och ja inte fint. (Struggle som kort)
Lykke var där med så vi fikade och myste. (Mitt gudbarn och kolla hur söt hon är?!)

Sen åkte jag och mamma för att hämta mina nya skor(:D)
*Wihooo, btw har börjat läsa Harry Potter and the cursed child och ommm den är bra. Lite konstigt att läsa ett manuskript för det är man ju inte van med, men den är väldigt lättläst så det funkar bra. Speciellt eftersom att det antas att man redan vet ganska mycket om världen innan. Men jag återkommer med en review!

Sen så var jag, Alva och Linnéa hela kvällen, mycket trevligt! Vi såg filmen Lovely bones och den var så obehaglig, fy men värd att se.. blir så rädd och arg av att se sånt där, aa du får kolla själv☺

Sen drömde jag alltså en mardröm om att jag blev jagad av ett spöke, som var Henrik Schyffert? Hahah så läskig dröm i alla fall😂

Syntolk bild 1: En bild på Lykke när hon är glad och har Hundfiltret från snapchat.

Syntolk bild 2: En bild på Harry Potter and the cursed child + mina nya basic skor

Puss o kram, skumbanan🍌

Likes

Comments

Igår hade vi tjejer först middag hos Alva vilket var sjukt mys❤. Sen så gick vi ut i regnet(?!) vid tolvslaget och hann precis upp till det stället när man ser ut över hela staden, så fiiint🙈.
Sen drog vi till Ludvig och Zaches fest
Men summan av kardemumman var nyåret bra, så här får ni ta del utav mitt nyår i bilder, typ😚

Orkar inte skriva så mycket för jag har sovit 3 h typ hehe, men jag hoppas att 2017 blir precis lika bra, om inte bättre än vad 2016 var för mig💕👏🏼

Puss o kram, skumbanan🍌

Likes

Comments

Låt mig tipsa om världens finaste blogg. Ni hittar den HÄR och den drivs utav Poppy Deyes. Hennes blogg innehåller allt från mat,bilder och livsstilsinlägg. Hur som helst är den så fin och verkligen en plats där man kan hitta inspiration. Poppy tänker verkligen på kvalité före kvantitet och man märker vilken ansträngning och tid hon lägger ned på sina inlägg, både bilder och text. Om man vill ha lite mysig bloggläsning eller titta på bilder i perfekt färgskala är detta stället för dig!

Likes

Comments

Igår sov jag över hos Maria och det var sjukt mysigt! (Vi åt godaste schnitzeln hihi). Det va så längesen vi va så mkt trevligt☺️

Hur som helst ville jag bara berätta att jag (ÄNTLIGEN) har tagit tag i mitt läsande! Nu blir alla lärare glada haha. Nä men jag har alltid sen jag varit liten suttit i ett hörn för mig själv med en bok i handen. Bästa känslan är verkligen att drunkna i en bok och på riktigt glömma omvärlden och var man är. När jag var liten kunde folk ropa på mig men jag hörde verkligen inte för jag var så inne i boken, såna saker händer verkligen inte när man ser en film. Och nu när jag har jullov har jag verkligen kunnat ta tag i läsandet igen! Underbart!!

Hittills har jag läst i "Not that kind of girl" av Lena Dunham, "Ibland mår jag inte så bra" utav Therese Lindgren och "Glöm mig" som är skriven utav Alex Schulman. Känner att alla böckerna givit mig något, mer kunskap och framför allt förståelse för andras situationer, mycket nyttigt. Och jag rekommenderar VERKLIGEN Alex bok för den är så sjukt välskriven och bra formulerad! Den handlar om små avsnitt ut hans liv och hur det har varit för honom att växa upp med en alkoholiserad mamma. Han har ju också skrivit en bok som heter "Tid" tillsammans med Sigge Eklund och den är något som alla borde läsa någon gång för den är galet bra.

Syntolkning bild 1- En bild när jag flashar upp min klocka(för jag har bytt band) helt "naturligt".

Syntolkning bild 2- En bild på Therese bok, min nya anteckningsbok, Yves Rocher produkter och min nya kopp jag fick i julklapp👌🏼

Syntolkning bild 3- En bild när jag helt Casual sitter och läser en bok som inte är min, i en säng som inte är min.

Puss o kram, skumbanan🍌

Likes

Comments

Ungefär vid ca halv 2 på natten (ganska exakt) kommer det alltid en massa tankar till Sara Johansson huvud. Och om den är nåt att ha måste jag liksom skriva med den direkt annars riskerar den att flyga iväg haha. Så välkommen att ta del utav en av dessa tankar😄

Hur kommer det sig att vi har det så djupt inpräntat i våra hjärnor att det alltid är något fel på OSS? Vi kan inte ta emot komplimanger, man måste se ut på ett visst sätt och du kan ju verkligen inte ha så där bra självförtroende?!

Vi har så sjukt lätt att ge människor i våran omgivning komplimanger och påpeka att dem visst duger när dem känner att det är precis det dem inte gör. Jag har inte några som helst problem att peppa mina vänner och hjälpa deras uppskattning till dem själva.
Men när det kommer till en själv är det som att det verkligen inte går. Man hittar konstant små fel som egentligen är helt obetydliga. Typ som när man har komplex över kroppsdelar som verkligen ingen annan tänker på, jag har liksom haft komplex över mina öron tex(?!). Men hur sjukt är inte det?
För när andra säger att dem är missnöjda med något tycker man dem är löjliga, eftersom alla är ju precis så fina som dem är!
Likaså känner jag när man ska komma på bra egenskaper hos sig själv, jag kan typ komma på en, samtidigt som jag kommer på väldigt många fler dåliga. Allt detta är väldigt konstigt eftersom jag skulle kunna rabbla upp någon annans bra egenskaper jättelänge.

Hur kommer det sig då att det är så svårt att tycka om sig själv och vara stolt över vem man är?

Jag tror det handlar om att hela samhället från början tycker att man konstigt nog ska klanka ner på sig själv. Man får liksom inte vara helt nöjd med hur man ser ut eller vem man är. Detta är ju egentligen helt orimligt. Precis lika viktigt som det är att ge andra komplimanger och visa uppskattning måste man ju även göra det till sig själv!

Att klanka ner på sin egna kropp kommer liksom inte hjälpa, det är ju fantastiskt att jag har en fullt fungerande kropp? Den förtjänar ju jättemycket uppskattning. Detsamma gäller min självkänsla. Antagligen kommer jag må mycket bättre av att vara stolt över mig själv och vem jag är. Vad tjänar det till att skämmas över det?
Du duger precis som du är, och fastän det är det mest klyschiga i världshistorien måste vi ju också leva efter det, de räcker ju inte bara att påminna andra om det. Vi har ju alla hört om att vi ska behandla andra som vi själva vill bli behandlade, men glöm heller inte att behandla dig själv som du behandlar andra, för du är minst lika viktig!

Ja, allt detta är ju lättare sagt än gjort men det är just därför detta ska bli mitt andra (och förhoppningsvis även ditt) nyårslöfte för 2017! Att uppskatta och älska oss själva mycket mer! Jag känner att livet hade blivit rätt mycket härligare i så fall!
Vi får liksom inte glömma att ge lite av den där kärleken som vi ger till andra till oss själva också. Vi får helt enkelt sluta se ned på oss själva. Jag menar, vi har bara en kropp och självkänsla, det är nog ganska rimligt att ta väl hand om den då. Själv e jag rätt dålig på det här men förhoppningsvis kommer 2017 bli året när det förändras☺️

Syntolk: Bild 1-En bild på mig när jag garanterat inte brydde mig om vad andra tyckte o jag var fett cool.
Bild 2-En bild där jag tycker jag själv ser mkt bra ut på.

Bild 3- En fin bild jag tog.

Puss o kram, skumbanan🍌

Likes

Comments

Bloggen är ju rätt död, men ja här kommer ett inlägg för den som vill läsa hehe.
Sociala medier-både en blessing och en curse i mitt fall. Och tyvärr på senare tid snarare något som tar läskigt mycket energi och tid ifrån mig. Det är som ett beroende. På riktigt alltså.

Självklart älskar jag internet men den anledning att precis allt finns att tillgå,24 h om dygnet och precis vad som helst. Men baksidan av alla medier som vuxit fram är den sjuka ångesten och tvångstankarna medierna ger med sig.
Jag vet att vi har hört det tusen gånger hur ungdomar påverkas negativt men det är verkligen sant tyvärr. Själv kan jag må dåligt av att bra skrolla genom instagram. Jag vet att allt där är för att få den perfekta bilden o så, men framför allt kändisar bidrar till ganska mycket kroppshets. Och även om många bilder är redigerade och det mesta handlar om bra vinklar, kanske det inte är det man vill se en mindre glad dag. (Och ja,jag kan också vara oglad för dem som inte tror det lol).

På samma sätt får jag verkligen ångest utav att kolla på folks stories. det får mig att känns mig ensam om jag e själv och jag blir typ ledsen när jag ser vad folk gör och jag själv sitter hemma. Och ärligt talar kan ju det förstöra en hel kväll. Aldrig har väl folk varit mer lättillgängliga än nu, men aldrig har väl folk kännt sig lika ensamma som nu också?

Jag älskar instagram eftersom man kan utrycka sig där, speciellt med alla fina bilder som jag älskar. Men instagram har också lett till att jag konstant måste uppdatera om jag fått fler likes sen sist jag kollade, eller om någon slutat följa mig. Och hur sjukt är det inte att jag typ känner behovet av att lägga upp saker på min mystory så alla ska kunna veta exakt vad jag gör just nu? Eller hålla igång en snapstreak som ändå ingen annan kan se? Eller att jag planerar mitt instagramande utifrån när på dygnet jag kommer få flest likes? Jag har till och med appar som ska påminna mig om att lägga upp saker på rätt tider och som visar min instagramstatistik.

Det är det här jag menar, fattar nu hur mycket tid,energi och tänkande det tar för mig att fundera över det här konstant. Och allt det här bidrar till att det är det enda jag kan tänka på ibland.Jag mår ju inte bra över att bekymra mig över såna fåniga problem egentligen, men det är verkligen på riktigt svårt att ens undvika att kolla mina snappoäng varje timme, som jag vet att avsolut ingen annan bryr sig ett skvatt om. Precis därför känner jag att ett perfekt nyårslöfte för Sara Johansson kanske bör vara att skära ner lite på hetsen,ångesten och tvångstankarna kring sociala medier? För ärligt talat har medierna börjat ta tid ifrån saker som jag egentligen gillar att göra, så som att fotografera, skriva och läsa böcker. Kanske borde börja me det igen nu under lovet hihi.

Och ja, känner lite dubbelmoral eftersom detta uppenbarligen skrivs på en blogg som jag också förut brydde mig extremt mycket om antalet läsare på. Men jag kanske helt enkelt får se det som en plats att bara skriva av mina tankar ibland. Och om någon mot förmodan är intresserad kan denne ta del av dem as well ju.

Första steget har jag tagit nu: raderade appen som har statistik på mina följare och ska sluta hetsa över min mystory. Det känns redan jättejobbigt hahahha. Jag är verkligen levande beviset på hur sjukt sociala medier har blivit.

Kommer aldrig sluta bry mig helt om sociala medier(Hallu jag har liksom ett feed att tänka på) men jag borde chilla liiite grann hehe. Så låt 2017 bli året med inte direkt mindre sociala medier, men mindre konstant hets över sociala medier. Wish me luck😚

Puss o kram,skumbanan🍌

Likes

Comments

Åhhh vilken myshelg detta har varit!
Jag har bara varit med kompisar och typ haft det hur myyyyyyysigt som helst! (Insett att jag älskar order mys)
Hur som helst var jag med mina pinglor i fredags, vi åt på pinchos och innan det var vi hos Tove och åt frukt och drack drinkar🙈💕
Och från i lördags till söndag åkte jag och kören ut till vårdnäs på sångläger. Och jag har varit orolig i en hel vecka för man måste gå in själv till en sångcoach själv och sjunga. Men det gick hur bra som helst för hon var väldigt stöttande och fokuserade på det bra så det var hur kul som helst☺️
Jag är ganska ledsen för att jag missade pirdeparaden, men det får bli nästa år!
Hur som helst hade vi det mycket roligare nu på lägret än vad det brukade va när jag var mindre, men hade också sämre tålamod då så hehe...
Aja nu ska jag tillbaka till mitt plugg (har slutit på allt så all skit har samlats nu hehe) smart där..,

Puss o kram, skumbanan

Likes

Comments

Bloggis! Jag har saknat dig faktiskt hehe🙈
Så what have I been up 2? Ehh ja du jag tror faktiskt inte att jag kan berätta allt för det var såååå längesen haha.
Men ja jag har ju börjat tvåan och de e kul för vi har börjat ha fler medieinriktade ämnen. Hoppas på mycket foto, radio och film vilket vi redan har börjat på så de e kul☺️
Men ja annars har jag fyllt 17, sett William spets( han gillade min bild på instagram hahah Omg)
Hehe men snart ska jag och David till Luddes nya lägenhet o kolla till den, jag ska plugga lite matte innan diagnosen inorgon, och så lämge får ni avnjuta några bilder ifrån vi senast hördes!
Och ja nu är inte bloggen död längre, så in o kika ibland för då skulle jag bli glad😽

Puss o kram, skumbanan🍌

Likes

Comments