Och då har man Battlefield 1 på min dator. Men för att jag kunde skaffa det behövde jag en SSD-disk, för jag hade inte plats med spelet i min dator annars. Men för att få SSD-disken att fungera som den skulle, så behövde Danny bli frustrerade på det, för det ville inte fungera som det skulle. Men när han fick det att fungera, så fick vi avinstallera Origin, Steam och Uplay, för att kunna installera det inge och denna gång lagra dem i SSD-disken, så att jag kan ha mer plats för fler spel.
Så nu har Battelfield installerats på min dator, så nu har jag bara The Division och Sims 4 kvar, jag är osäker på om jag vill ha ARK på datorn eller inte. League of legends valde jag att inte ominstallera på datorn, för det orkade jag inte med, men jag kanske gör den sen. För vi ominstallerade allt igår och om vi skulle göra samma sak med LoL så hade det tagit onödig tid. Men jag vill ha allt som har med spel att göra på SSD-disken.
Jag tänker inte spela Battlefield fören jag kan spela det med Danny, för jag har inte spelat det förr och är då lite osäker på spelet i sig, så jag vill spela det då med Danny, som kan spelet.
Jag förstår du kanske inte fattar något av det jag pratar om just nu, men så kan det vara och jag tänker inte klandra dig. Jag är inte bäst på att prata om sånt här heller.

Och jag har gjort en ny kategori, om du inte redan hade sett den. Den heter Spel och allt som har med spel att göra kommer hamna där. I och med att jag är en gamer och kanske du som läser är en, så ville jag göra det enkelt för dig och mig att kunna titta på dem inlägg jag gör som bara har med spel att göra. Visst verkar det som en smart tanke?

Likes

Comments

Lite söndagstankar här då. Vart ska vi börja?

På jobbet får man säga hejdå till allt fler och fler barn. Visa föräldrar verkar vara helt coola med att deras barn ska sluta helt på förskolan, medans andra föräldrar har mycket blandade känslor. Vi som personal har också mycket blandade känslor. Jag tycker att det är jobbigt att behöva säga hejdå till barnen för sista gången, men jag vet även att skolan är något som dessa barn har sett fram emot. Och om dem barnen inte slutade så kan vi inta få in nya barn, som man får lära känna.
Och när man ändå pratar om jobbet. Jag har en kollega som har ett kontrollbehov, som inte accepterar visa beslut som hon inte har fått vara med om, har du någon i din omgivning som är så? För denna kollega är så otroligt jobbig ibland. Här kommer jag, ung, omtyckt av barnen, försöker vara kreativ och påhittig, men jag känner att den där kollegan kväver min kreativitet och min påhittighet. Jag får liksom inte hitta på något nytt som man kan göra, typ vid mellanmålet till exempel. Jag tycker att det ska bli så skönt när hon går på semester, för då är inte hon där. Är det fel av mig att känna så?
Och på onsdag har jag min första öppning, jag är lite nervös inför det faktiskt. Det handlar mycket om att jag är osäker på det, för jag har aldrig varit med på en öppning förr, för jag har aldrig haft möjligheten att göra det. Men nu har jag det och det är min första egna riktiga öppning. Gud, är så nervös att jag ska göra bort mig. Men det kommer att gå bra va?
Och imorgon har jag en stängning och på torsdag har jag också en stängning. Men det kommer att gå bra ändå, det är jag övertygad om.

Likes

Comments

Måndag morgon, en 4 dagars jobb vecka. Och hör sitter jag, med min kaffe kopp, Netflix och ett glas fil. Just nu är jag bara så trött, man blir det när man har sömnsvårigheter som mig. Men det ska bli skönt att åka och jobba idag, säga hejdå till fler barn som lämnar förskolan för att börja i förskoleklass i höst. I fredags fick jag säga hejdå till 3 barn som hade sin sista dag. Vi fick "presenter" av dem, som tack. Det är härligt när man känner att barnen och föräldrarna har uppskattat en.

Nej, Netflix, kaffe och fil nu!

Likes

Comments

Det bästa med att spela är när man vinner såklart. Men det bästa är också när man spelar med snälla människor som inte spottar galla på varandra (tänker inte förneka att dem inte finns. Men det finns väl inget bättre när dessa 2 saker kombineras? När man vinner en match med snälla människor, som inte spottar galla på en bara för att man dog.

Likes

Comments

Var och besökte min pappa idag på sjukhuset. Han var varit inlagd där 1 vecka och han behövde ha lite sällskap. Jag var där i 6 timmar.

Min pappa fick sina 2 njurar bort opererade förra veckan. Han blir bättre och bättre varje dag som går. Men man är självklart orolig för att dialysen han går på ska en dag ge ett negativt svar.

Det är faktiskt ganska jobbigt att se sin far ligga på en sjukhussäng. Se hur trött han är, se hur pass mycket muskler han har tappat och mer. Även om jag vet att pappa kommer att må bra igen, så är det ändå svårt att se pappa vara så dålig igen. (han var inlagd på sjukhuset för några år sedan)

Och så började tjatet på mig om att jag måste börja kolla mitt blodtryck, för om jag har samma sjukdom som pappa så kommer man se första tecknet i blodtrycket. Om jag har högt blodtryck under en längre tid, så ska man omedelbart kolla upp det och kolla om det kan vara så att jag har samma sjukdom som pappa.

Det positiva med att pappa fick sina njurar bort opererade är att dem tog bort sjukdomen. Den sjukdomen sitter liksom i njurarna. så när man tar bort dem så försvinner det typ. Och om han får en ny njure så kommer den njuren inte att få samma sjukdom, för den är liksom borta. Hänger du med?

När jag var där hos pappa då försökte han förklara hur en dialys går till, hur häftig den maskinen är och hur tråkigt det är att vara på dialysen. Man ligger liksom där i 4 timmar och kan inte göra något. Om man behöver gå på toa så måste man stänga av maskinen och ta ut alla slangarna, det kan ta 5 minuter att göra det sa han.

Jag är i alla fall glad över att min pappa har börjat fått sin hudfärg tillbaka och att han kan äta mat igen. Han äter inte mycket, men han äter i alla fall.

Jag är så rädd för att förlora min pappa, han är min hjälte!


Likes

Comments

Jag undrar hur mina kollegor känner inför att 6:åringarna ska sluta hos oss och börja på skolan, för jag tycker att det är oerhört tråkigt och en smula jobbigt om jag ska vara ärlig. Att behöva säga hejdå till 21 stycken 6:åringar, som man inte kan vara med i flera timmar 5 dar i veckan. Det har varit en ära att få lära dessa barn och få vara en del av deras liv, att veta vad de vill jobba som när de blir vuxna, att se dem växa mer och mer till individer varje dag. Att få lära sig av varandra har nog varit det bästa av allt.

Jag tycker att det är smått jobbigt att säga hejdå och nu måste jag göra det till 21 personer, hur sjutton ska jag klara det?


Likes

Comments

Om jag får en dålig start på dagen då inget är som de ska, inget fungerar, jag hittar inte mina kläder och så vidare, så kan det definiera hur hela min dag kommer att se ut. Så var det i fredags. Ingenting fungerade för mig på morgonen, vilket gjorde mig väldigt arg och frustrerad, vilket jag agerar ut på allt. För andra som inte är som mig, kan det vara svårt att förstå hur det känns för mig. För när jag är i det där "tillståndet" så får ofta den som jag är med (i detta fall Danny) ta mycket skit från mig, inget är då riktat mot honom, men han får ändå ta en del av att inget fungerar för mig. Och detta kan göra att Danny då inte mår så bra. Och när jag väl har lugnat ner mig och faktiskt inser vad jag gjorde fel, så börjar jag må dåligt och "trycka ner" mig själv psykiskt.

Är det någon som känner igen sig med detta? För jag vet inte hur jag ska kunna hantera mig själv och allt annat när jag blir sån. Varken jag eller Danny orkar med när det blir så, vi båda finner det jobbigt, men jag tror ändå att det är värst för mig själv. För agerar ut mot allt och alla är något som jag inte ska behöva göra bara för att min morgon gick åt helvete.

Jag behöver hjälp med det här, men vart kan man söka hjälp mot detta? För jag har tidigare försökt få hjälp med mitt humör och det där, men har får ingen hjälp, för tydligen är det inget fel på mig säger dem....


Likes

Comments