Hej! Det var ett tag sedan senast. Jag har inte känt för att blogga, tappade suget helt efter allt som hände med QC och så. Men nu är jag tillbaks. Och jag drar igång direkt med att berätta att jag nu är påväg till Karlstad för att sedan åka till Frankrike på söndag!! Detta ska bli så galet rolig, som på ett bananskal fick jag chansen att åka med till Frankrike som hästskötare tillsammans med min kompis Linnea på en körtävling.

Och ni ska så klart få följa med på min resa. Jag räknar med dagliga uppdateringar och mycket bilder💁🏼 kan de bli bättre?

Familjen utökades även i tisdags, här har vi 8 åriga chihuahuan Yoda ("korven" pga lite övervikt😉). Super mysig liten krabat! 

Det var allt tillsvidare.

Puss & kram! 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Över en vecka har det tagit mig att orka, att orka skriva ut och förklarar vad det var som hände med QC. En vecka är inte ens en lång tid. Och det tar emot och gråten sitter hela tiden i halsen. Men någon gång måste man gå vidare, och jag känner att jag vill göra det nu.

Lördagen 1 april ringer de från stallet och förklarar att QC verkar ha kolikkänningar. Jag och mamma var satte oss direkt i bilen och åkte till stallet, fortfarande ganska lugna, vi hade en känsla av att vi bara behövde komma dit, gå lite med honom och sedan skulle allt vara bra. Det var nästan lite skratt retande... Hur stor är ens chansen att man kan ha så mycket otur som vi har haft de senaste månaderna, åren...men vi åkte till stallet och insåg direkt att det var något som inte stod rätt till. QC hade riktigt ont.

Jag tror jag ringde ut distriktsveterinären efter bara 15 minuter. QC ville hela tiden ligga ner, han kunde inte stå stilla mer än några sekunder innan han stod och skrapade med benen. Andningen var tung och den lugna magkänslan vi hade haft innan blev till en stor klump i magen. Distriktsveterinären hade massor att göra och han hade inte chansen att komma ut till oss fören 1,5 timme senare. När han väl kom ut hade QC fortfarande riktigt ont. Men han fixade med sprutor och allt som man gör när det är ett troligt kolikfall. Men det bet inte, och veterinären började se bekymrad ut. Han började prata om alternativen och vad det kunde vara. Men det ända jag kunde fokusera på var när han nämnde tarmvred och bukoperationen. Men vi var inte riktigt där än. QC fick den starkaste bedövningen veterinären kunde ge och berättade för oss om att med denna smärtlindring skulle han inte känna något om det var ett vanligt kolikfall, och om han fortfarande skulle känns något så måste vi åka in till klinik för att sedan gå vidare där.

Smärtstillande fungerade inte, så vi åkte in. När vi kom fram tyckte vi att QC hade piggnat till och oron släppte lite. För när man är framme vid klinik är ju allt lugnt, eller hur? Så tänkte jag iallafall. När veterinärerna kom så gjorde dem samma procedur som distriktsveterinären hade gjort. Men den här gången kände dem att tunntarmen hade blivit svullen. Även de började prata om tarmvred och bukoperation. 100 000kr och uppåt går en bukoperation på, plus konvalescent tid på minst 4 månader, detta är då om allt går som det ska. QC var 17år och var under igångsättning från ett år tillbaka med en skada där det inte ens var en fast ställd prognos, något som kommit tillbaka ett flertal gånger. Med andra ord så fanns operationen aldrig på kartan. Det ända som fanns kvar att göra var då att vänta. Tydligen så kan tunntarmen lägga sig fel och om man har tur kan det lösas sig av sig själv. Så QC fick dem starkaste smärtstillandena som dem kunde ge och ställdes sedan in i en Box med dropp. Veterinären förklarade för oss att smärtstillandet skulle sluta verka om 2-3 timmar och dem kunde då kunna avgöra om han verkar piggare eller om läget har försämrats.

02.09 ringde veterinären och berättade att läget hade förvärrats. Vi kunde inte göra annat än att låta honom somna in. 2017-04-02 fick QC, våran familjemedlem, min allra bästavän somna in. I hela 8 år har han förgyllt våra dagar med glädje och kärlek. Tillsammans har vi upplevt saker jag aldrig ens hade kunnat drömma om. Redan som 14 åringar hade vi ridit vårat första JSM, och 2016 blev vi 13:e bästa junior ekipaget i Sverige. Men bäst av allt fick vi uppleva alla uteritter som du älskade så mycket. Och alla kli stunder vi hade, där du inte brydde dig om ifall vi kliade dig med en borste eller om de var en grep, så länge vi bara kliade på dig så njöt du i fullo. 8år av ren lycka helt enkelt!

Vi syns på andra sidan, världens finaste buse!❤️

Alltid älskad & aldrig glömd❣️

Likes

Comments

Som rubriken lyder, äntligen är Comtes hemma igen. Ihop sydd och omplåstrad. Jag har ännu inte sätt det då mamma hämtade henne utan mig. Men det hade tydligen varit så fint ihopsytt att mamma hade fällt en liten glädjetår. Så då förväntar jag mig inget annat än att de ser riktigt bra ut. Vilket känns jätte skönt både för Comtes och oss!

Älskade lilla häst❣️

Likes

Comments

Ibland går verkligen livet emot en. Saker som skulle kunna skötas enkelt blir komplicerade. Igår ringde veterinären och sa att operationen hade gått bra och att vi kunde komma och hämta henne. Påväg dit ringer dem upp och säger att Comtes har lyckats rycka upp stygnen till såret som är ny sytt. Vilket resulterade att vi fick vända och Comtes får stå kvar ytligare en natt och sys om idag. Förhoppningsvis då kan vi komma och hämta henne idag, om inte samma sak händer igen.

Likes

Comments

Dagarna har rullat på och Comtes är nu inne på operation. Jag hoppas nu att det är sista gången vi har problematik med hennes sår, och att det äntligen kan läka som det ska!

Under helgen har hästarna njutit i det härliga sommarvädret och vi med för den delen! Jag bara älskar att ljuset och värmen äntligen börjar kliva fram mer. Inget slår ju en solig vår dag i stallet.

Hästarna bara älskar att vara nakna i hagen igen!

Likes

Comments

Igår var det ingen vanlig dag...det var nämligen förstå gången på drygt 10 år som jag satte mig upp på en ridskolehäst. Detta är för att jag ska kunna vara med på Niu träningarna fast jag inte kan rida min egna häst.

Jag möttes i stallet av en av dem fulaste hästarna jag någonsin sätt. Extremt omusklad och en väldigt benig häst i allmänheten. Dem berättade att dem hade svårt att få upp musklerna på henne, fast extra mat. Vilket syntes, men jag sadlade och tränsade. Satte mig upp och började rida runt i ridhuset. Jag och Gunilla pratade lite och la upp en "plan" inför passet. Och planen vart då att hon skulle bjuda fram till bettet. Alltså att jag skulle få ett fint sug i bettet och att hon skulle ha en frisk framåtbjudning. Och efter ett tag fick jag faktiskt det. Jag blev förvånad hur trevlig hon var att rida, och jag tyckte faktiskt att det gick riktigt bra. Det tyckte Gunilla också vilket var väldigt roligt.

Eftersom jag inte ridit sådär jätte många hästar var det en väldigt nyttig lektion. Ett stort plus att rida på ridskola är helt klart att du får rida många olika hästar och lära dig hur du ska rida varje olik individ.

Likes

Comments

Under gårdagen fick vi reda på att QC har fått en hovböld. Han hade riktigt ont häromdagen när han kom in från hagen. Som tur var så var det planerat att hovslagare skulle komma ut igår, tur i oturen visade det sig då vara en hovböld. Så nu är han omplåstrad och får stå och vila i boxen ett tag framåt.

Comtes fick igår ha på sig sitt älskade kandar som hon absolut hatar, men jag tänkte bara strosa runt i ridhuset så för att hon ska vänja sig vid det så tänkte jag börja ha på det lite då och då framöver. Hon blir tyvärr väldigt osäker med kandaret, jag får känslan av att hon blir lite rädd att jag ska rycka henne i munnen eller något liknande då hon backar av väldigt mycket. Så igår försökte jag bara ha ett lätt stöd och rida på framåt så hon ska vänja sig helt enkelt! Det kommer bli super när hon väl har vant sig!

Alla i stallet uppskattar när godiset kommer fram!😂

Likes

Comments

Det absolut svåraste för tillfället med Comtes är att hon ska jobba genom hela kroppen. Hon strävar hela tiden upp i formen och vill släppa i ryggen. Så just nu försöker vi fokusera henne på att vara rund i överlinjen och jobba genom hela kroppen. Det tycker hon är jätte svårt. Men oj så bra hon jobbar på ändå, Comtes är en riktig arbetsmyra. Desto mer man jobbat desto mer vill hon!

Så gårdagens pass var då målet att ha henne rund och genomsläpplig. Så jag jobbade mycket med att ställa igenom henne i hörnorna och göra mycket volter så jag verkligen känner att hon spårar och är lösgjord i formen. Därpå jobbade vi med mycket tempo växlingar just för att få en kvick reaktion, men också för att stärka henne så att hon inte bara skjuter ifrån med bakbenen utan att hon verkligen jobbar dem under sig. Jag jobbade kanske i 30 minuter tills jag kände att jag hade fått igenom det jag kunde i dagsläget.

Finaste Comtes!❤️

Likes

Comments

Mycket ursäkter på sistone för dålig uppdatering, men jag ber om ursäkt ännu en gång och lovar att bättra mig!

Jag kan iallafall glatt uppdatera er om att Comtes sår har läkt jätte fint, och den 27/3 är det dags för operationen. Så längre rider vi på och idag hade vi världens mysigaste ute ritt med båda hästarna. Vi har ett grustag bara några minuter ifrån stallet, så där var vi och klättrade och byggde lite muskler! Jobbigt tyckte dem båda men dem skötte sig så bra. Sen rid vi på grusvägarna och på lite stigar. Helt underbart! Det är jätte kul att träna, men att slå en mysig ute ritt, det är verkligen svårslaget!

Dessutom med sjöutsikt vid grustaget, hur bra kan man egentligen ha det?

Likes

Comments

Dagarna rullar på i samma mönster om och om igen. Det händer inte så mycket nytt hos oss just nu. QC sätts igång och Comtes joggas. Comtes sår ser iallafall jättebra ut! Det läker ihop riktigt fint vilket är så skönt!

Likes

Comments