Header

Godmorgon vänner!

Här sitter jag i soffan med mina underbara älsklingar medan pappa ligger uppe och vilar lite. Han kände sig inge pigg idag och det sista jag vill nu är att han ska bli sjuk. Vi har precis startat en film här nere och Saga sitter under filten och dricker sin lella medan jag har lillen på bröstet. Älskar att få gosa med mina små, de absolut bästa som finns!

Idag har vi tid hos BVC både för lilleman som ska skrivas in och för Saga som ska ha sin 1,5 års kontroll. Vi valde att göra så här istället för att ha hembesök från dem, när vi ändå är där kände vi att vi kunde ta allt på samma gång. Så eftermiddagens första timmar kommer spenderas där. Prinsessan ska få vaccin och lilleman ska kollas upp ordentligt. Hoppas bara att S klarar sig från feber efter vaccinationen, det har hon gjort alla andra gånger. Så håller tummarna! ✊🏻

Kram, Angelica

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Nu har det gått en vecka sedan jag låg där på förlossningen med min lilla prins på bröstet och var (och är) upp över öronen förälskad i den lilla prick som precis landat i mina armar. Man glömmer så fort, allt som man gått igenom och hur jobbigt det har varit. Det blir som ett minne blott samma sekund den där brännande smärtan är över. Alla krämpor, alla värkar, man känner en extrem lättnad och känner att man äntligen kan andas ut igen, för nu är det över. Äntligen. Men sen går det några dagar och man börjar avundas alla som precis fått reda på att de väntar barn. Alla bilder på gravida och man börjar genast sakna magen som försvann lika snabbt som bebis hamnade på bröstet. Längtan och spänningen om allt som väntar. Visst är det fantastiskt hur kroppen och hjärnan funkar? Än har jag dock inte börjat sakna magen, utan känner mig ganska lättad och nöjd med livet. Jag har en fantastisk liten prinsessa och en bedårande liten prins här hemma, bättre än så blir det inte! Jag känner mig lyckligast i hela världen, känns som jag vunnit den högsta vinsten på lotto! ♡

Det jag är mest fascinerad över, fastän jag redan gått igenom det här en gång tidigare, är hur fantastisk kroppen är. Hur snabbt den återhämtar sig efter att man har fött barn. Den här gången tycker jag att kroppen har återhämtat sig dubbelt så snabbt som med saga. Med Saga envisades de med att sy fast de inte behövdes vilket medförde komplikationer. Jag fick ont, när jag satt, stod eller gick. Så fick åka upp och be dem ta bort stygn. Jag hade ont en väldigt lång tid efteråt och fick problem med att sköta magen för att det gjorde ont. Den här gången har jag inte ont alls! Direkt efter förlossningen var jag uppe och gick, duschade och uträttade mina behov på toaletten. Det enda jag märkt av mer den här gången är eftervärkarna och haft extremt ont vid vissa tillfällen. Jag tror dock att de beror på att min moderkaka satt i framvägg (bakvägg med saga) samt att jag bär runt på lillan mer än jag egentligen borde. Jag har verkligen inga problem och både graviditet och förlossning är ett minne blott. På ett sätt känns det lite sorgligt att de hela är över och att jag inte kommer få uppleva det igen. Huden och magen har dragit ihop sig fantastiskt bra och kroppen är verkligen helt otrolig! Själv tycker jag inte att det ser ut som att min kropp burit och fått två barn inom loppet av 1,5 år. Jag älskar verkligen min kropp och vad den gjort för mig. Att den givit mig det absolut finaste jag har, jag är så tacksam gentemot den. ❤️

1 vecka innan förlossningen
1 vecka efter förlossningen

Kram, Angelica

Likes

Comments

Nu har det gått en vecka sedan jag och lillprinsen kom hem från BB, Gud vad tiden går fort alltså! Innan jag vet ordet av det så kommer mina små änglar vara tonåringar och hitta på en massa bus, haha! Tänkte uppdatera er lite vad som hänt under veckan!

I måndags var vi till amningsmottagningen för att ta PUK provet och göra hörseltest. Det blev ett långt besök och min irritationsnivå har nog aldrig varit så hög någon gång. Jag är fruktansvärt leds på dagens sjukvård, känner mig så otroligt maktlös och ilskan ska vi inte tala om. Kommer skriva ett inlägg om det här senare.

I Tisdag var vi bara hemma och mös omkring. Det regnade som vanligt men jag och Saga passade på att gå ut en liten stund i lekparken när det var uppehåll. Jag behövde komma ut och få lite friskluft, lillan ville ut och leka så vi passade på när pappa och lillebror sov på soffan.

I onsdags hämtade Linus hem vagnen när han var iväg en stund på eftermiddagen. Jag var själv hemma en stund med de små och det gick superbra. Vi fick även besök utav morbror Marcus som fick gosa med lillebror för första gången. Med sig till Saga hade han superfina badleksaker som hon blev stormförtjust i direkt!

Torsdagen bjöd lika så på spöregn och grått och trist väder. Denna dagen var lilla Leo beräknad att komma enligt oss innan RUL (där vi blev framflyttade 3 dagar och fick ett nytt BF datum den 15/10). Det var även 7 år sedan Linus olycka. På morgonen så fick Leo sitt första bad med pappa och lillasyster och på EM tröttnade jag och ville ut och provköra nya vagnen. Så trotsade spöregnet, snörade på mig Linus regnställ och packade in barnen i vagnen för att sedan dra på regnskydden på vagnen. Sedan tog vi en promenad till Coop där vi handlade lite gotta och gick hem igen. Jag är helt kär i vagnen och är supernöjd med valet vi gjorde! 🙌🏻

I fredags var vi till BVC en snabbis för att ta en vikt på lilleman innan helgen. Då han gick ner nästan sina 10% på BB och lätt somnar ifrån när han äter så har jag varit lite orolig att han inte får i sig tillräckligt och rådfrågade då med vår bvc sköterska som tyckte att det var bra att ta en innan helgen. Han hade gått upp ca 100g sedan vi åkte hem från BB, så vi kommer fortsätta hålla koll på vikten men än så länge ser det bra ut. Han är även lite gul så det är också någonting som vi kommer hålla koll på. På kvällen hade vi familjemys, åt tacos och Saga fick titta på en film, äta klämmis och dricka Festis.

Lördagen spenderade vi hemma på förmiddagen och hade lite av en städdag. Vi fick dock börja dagen med att bada Leo, då han kissat utanför blöjan så när vi vaknade låg han och sov i ett dyblött babynest. Fick sådan ångest och kände mig så dålig, min lilla prins. Han hade dock inget emot att bada och storasyster blev snabbt avis och skulle bada hon med. Medan pappa och Leo sov på soffan och Saga uppe i sin säng plockade och donade jag inne. Dammsög hela huset, fixade med disken och körde några maskiner tvätt. På eftermiddagen gick Linus ut och krattade lite löv och jag tog barnen i vagnen på en promenad. Gick hem till svärföräldrarna dit Linus kom när han var färdig med sitt. Sedan blev vi kvar där resten av kvällen och åt hämtmat och gick hem lagom till Saga skulle sova.

Igår, söndag så gjorde vi absolut ingenting på förmiddagen. När Saga sovit sin middag åt vi lunch och sedan åkte hon och pappa iväg på babysim. Det var första gången de åkte själva och de gick hur bra som helst. I vanliga fall är det jag som badar och pappa står på sidan, eller tvärtom. Dock brukar hon bli otroligt mammig när Linus badar. Hon hade väl ropat efter mamma någon gång under tiden de badade igår men annars gick det bra. Medan de var iväg så satt jag och Leo och myste i soffan, han sov under hela tiden och jag kollade på min serie. På kvällen åkte vi till affären och handlade lite inför att göra söndagsmiddag. Det blev stekt fläskfilé med potatisgratäng och vitlökssås samt baconinlindad sparris, vitlöksbröd och sallad. Supergott! När barnen sov så började jag och L att kolla på ytterligare en serie (så jobbigt när man kollat ifatt serier så man måste vänta på nya avsnitt varje vecka), den här gången the following. Verkar superbra! 🙌🏻 vi satt där och åt BJ och hade de allmänt mysigt. Ett perfekt avslut på en perfekt vecka!

Kram, Angelica

Likes

Comments

Godmorgon fantastiska ni.
Jag vill börja med att skriva tack för alla fantastiska kommentarer ni lämnat här inne senaste dagarna. Jag ser och läser dem alla och jag lovar att jag kommer svara på dem så småningom.

Igår så blev det en riktig bad-dag här hemma, iallafall för alla utom mig som snällt fick nöja sig med att duscha. Jag måste erkänna att den tuffaste tiden efter förlossningen är i början när man har avslag och inte får bada, iallafall för en badfantast som mig själv. Så gissa om avundsjukan gick i taket igår när Leo fick sitt första bad tillsammans med pappa och storasyster. Han låg så otroligt lugnt på flytbädden mellan Linus och Saga och sov sig igenom hela händelsen. Han njöt verkligen till max (även om han såg rätt sur ut) och storasyster var mer än glad över att få ha dem båda i badet. Hon var så himla gullig och fyllde sin leksak med vatten som hon sedan hällde över hans fötter, samtidigt som hon tvättade dom.

Medan de hade de mysigt i badet fick jag så snällt sitta på sidan om och kolla på. Men det hela var inte förgäves, utan jag tog tillfället i akt och förevigade ögonblicket på bild. Delar med mig av några få foton här nedanför! ♡

När lillebror fått komma upp fick storasyster leka själv med pappa. De passade på att fiska med Sagas nya badleksak hon fick av morbror häromdagen.

Kram, Angelica

Likes

Comments

Idag är det den 12 oktober, för många en helt vanlig grå och regnig torsdag. Här hemma har den faktiskt lite större betydelse än så och det är otroligt blandade känslor. Idag var lilla Leo beräknad (enligt oss) att komma till mamma, pappa och storasyster. Men istället fick vi äran att få honom i våra liv lite tidigare, hela fem dagar, vilket vi är så otroligt glada för. Men den här dagen har ändå satt sina spår i våra och våra familjers hjärtan, redan för sju år sedan.

Det hela började som en vanlig dag, då i skolan på gymnasiet. Men den fick sig väldigt fort en vändning då klassen samlades och våra lärare kom med ett besked som skakade hela skolan. Linus hade varit med om en bilolycka och det var riktigt allvarligt, hela skolan stannade. Det såg mörkt ut och räddningspersonalen trodde inte att han skulle överleva. Jag minns dagen som igår, fastän jag och Linus absolut inte hade någon speciell relation på den tiden. Sedan dess har mycket hänt, min älskade sambo och pappa till mina barn har kämpat så in i bomben. Från att ha varit rullstolsbunden och inte kunnat gå till att nu vara en tillsynes helt frisk person. Man kan aldrig ana ärren som döljer sig på hans kropp under alla kläder. Jag är så otroligt glad att han valde att kämpa den där dagen för sju år sedan, att han inte har gett upp. Att jag var hem till honom med blommor, när han var på permission. Att jag den där natten i december släpade med honom på efterfest efter en natt på krogen. En natt som följdes av otroligt många timmar av chattande som i sin tur ledde till att vi sågs. Att vi sedan dess inte kunnat släppa varandra och att vi idag står här, bara några få år senare med två fantastiska barn, ett hus som vi äger ihop och våra kissemissar. Tänk hur livet slutade upp, hur fantastiskt det är.

Jag är så glad och tacksam, att änglarna inte tog honom den natten.

Kram, Angelica

Likes

Comments

Mammas lilla älskling, jag kan knappt förstå att du är här. Bara 4 dagar gammal har du kommit in i våra liv och förändrat hela världen för oss. Vi är så himla lyckliga, stoltast är nog storasyster Saga. Som hon kommer ta hand om dig, hon är redan så himla mån om dig. Det ska pussas och kramas, klappas på huvudet, du får nappen om du är ledsen och hon ska alltid säga godnatt till dig innan hon ska sova. Så himla älskad från allra första stund. Precis som din syster kom du till världen med en väldig fart och natten till lördag 7/10, kl 00.53 kom du ut. En väldigt lång liten kille på hela 53cm och en vikt på 3516g. Jag fick äntligen, äntligen, äntligen uppleva känslan att få upp sin nyfödda bebis på bröstet. Den slår verkligen allt! ♡ Ditt namn har vi haft klart sedan innan Saga var född, det har du nämligen fått efter din pappas farfar, som var hans bästa vän, Ivan. Han hann tyvärr förlora kampen i cancer innan han fick träffa din syster och dig, men vi vet att han vakar över er.

Här hemma rullar dagarna på och just nu handlar allting om att komma in i rutin och få vardagen att gå ihop med två barn som kräver otroligt mycket uppmärksamhet. Men jag måste erkänna att vi redan, trots den lilla tid hemma, har får till det. Jag tycker faktiskt inte att det är det minsta jobbigt med ett barn mer, nästan så jag tycker att det är enklare nu än när Saga var liten. Leo är allt annat än lik sin syster, han sover mer än gärna till skillnad från henne som var vaken hela dagarna. Han ammas var tredje timme och hon skulle ligga på bröstet konstant. Den här gången är det riktigt mysigt att få amma, ibland är det så att jag vill väcka honom bara för att få den där mysiga stunden. Ingenting som jag längtade efter med Saga. Leo är mer än okej med att ligga och sova hos andra än mamma, han kan ibland gny till lite men oftast så är det ingenting som nappen inte fixar. Vad det gäller Saga och all uppmärksamhet som riktas till Leo så går det faktiskt så mycket bättre än jag först trodde det skulle gå. Hon kan bli lite svartsjuk, men om Leo ligger hos mig så får hon all uppmärksamhet från pappa och tvärt om. Vi är väldigt mån om att hon ska komma i fokus hela tiden, får Leo en puss så hon ser så får hon självklart en hon också. Vi frågar alltid om hon också vill pussa lillebror, vilket hon alltid vill. När vi får besök (än så länge endast av närmsta familjen) ser vi till att HON kommer i fokus först. Ingen får gå fram till Leo direkt utan ska alltid vara precis som vanligt mot henne och sen, om hon godkänner kolla på lillebror. Lika gäller gåvor, vi ser hellre att hon får något än att han får. Men nu har vi fått till båda så det har gått jättebra! Läggningen av Saga går relativt bra, ibland lägger vi alla fyra, ibland får pappa lägga. Nätterna har gått supersmidigt, Leo sover precis som sin syster genom hela nätterna. Jag vaknar ah honom vid 03-tiden för att han börjar leta bröstet, sen somnar jag om igen. Vi samsover och liggammar, precis som med Saga och det funkar utmärkt. När Saga vaknat och velat komma över så har hon fått göra de, antingen sover han i babynestet bredvid henne. Eller så ligger hon mellan oss och jag har Leo på andra sidan om mig. Så jag är mer än nöjd med hur vardagen ser ut här hemma! Hushållssysslor som städa, tvätta och laga mat är ingen match och det känns nästan som att det funkar bättre nu än innan. Komiskt hur det kan vara, då vi faktiskt har mindre tid. Antar att vi planerar, samarbetar och genomför det bättre nu. En high five till oss helt enkelt!

Kram, Angelica

Likes

Comments

Nu har vi landat här hemma med lillebror och vi har en otroligt stolt storasyster måste jag säga. Inte ens ett och ett halvt år, ändå visar hon sådan enorm kärlek och empati som inte ens är möjligt i den låga åldern. Hon är så mån om honom, stryker försiktigt på huvudet, vill hålla honom i knä och pussar så lätt. Hon ska vara överallt där han är och ha stenkoll på var han är. Hon tycker inte om att inte veta var han är och förstår när hon måste vara tyst för att han sover och om han är ledsen så kommer hon springandes med hans napp och försöker försiktigt stoppa in den i munnen. Jag kan säga att jag är så makalöst stolt över henne så det inte finns ord till. Det går verkligen extremt mycket bättre än förväntan här hemma. Och hon som varit så fäst vid min mage har inte brytt sig en enda gång om den, precis som att hon förstår att bebis som låg där är ute. Helt otroligt, jag är mållös.

Linus och Saga kom och hämtade oss tidigt imorse efter att vi ätit frukost. Äntligen kunde vi få lämna BB och komma hem och vara en hel familj. Vi landade i soffan och mös innan hela familjen gick upp för att sova middag med Saga. Hon ville absolut inte sova i sin säng utan fick komma över i vår säng och la sig och sov så himla sött bredvid lillebror, mellan mamma och pappa. Det tog inte många sekunder innan vi alla sov. Livet år helt underbart och jag är så himla lycklig! ♡

Kram, Angelica

Likes

Comments

Hallå på er fina ni!

Igår ekade det tomt här inne och jag orkade faktiskt inte uppdatera. Eftersom att jag haft lite små känningar sådär sedan i söndags så tänkte jag att de vore bra att vila upp kroppen. Så valde att stanna hemma från praktiken och låg och vilade i sängen till på eftermiddagen. Vi gick ut hela familjen och tog en promenad, Linus cyklade bredvid mig och Saga som åkte vagnen. Så emellanåt så sprang jag bredvid honom, dels för att Saga tycker det är kul och dels för att försöka få fart på värkarbetet.

På kvällen runt 19 tiden bestämde vi ändå för att de kanske vore bra att ta en koll, bara för att se hur det ser ut. Inte för att jag kände av särskilt mycket, utan mer för att veta läget och om jag kunde åka till praktiken idag. För att bespara Linus nervositeten så valde jag att ta med mamma så fick han vara hemma och lägga Saga, skulle de varit något hade hon bara åkt och bytt av honom. När vi kommer dit får jag träffa världens bästa barnmorska, som komiskt nog visade sig bo gatan bakom våran. Hon var helt underbar och förstående! Hon kopplade upp mig i ctg och som vanligt när man ligger där försvinner allt vad sammandragningar heter, jag var väl upp i 60 som max på värkarna. Hon såg att de fanns där men var oregelbundna och sa att vi skulle kolla efter ändå. Jag som inte kände av värkarna alls trodde garanterat att de skulle vara så stängt som det bara kunde bli, men de visade sig att jag var öppen 3cm. Så hon avrådde mig från att åka till praktiken och sa att skulle de gå för fort inatt och vi inte skulle hinna in fick vi springa hem och hämta henne! Så himla härlig!

Har känt av lite mer bak i ryggen idag under hela morgonen och just nu är jag i full gång att städa och dona här hemma. Har fixat iordning skötbädden och hörnan där lillebror ska få ha alla sina blöjor. Dammsugit, dragit igång en diskmaskin och nu tänkte jag ge mig in på att skura köket. Jag hoppas på att få åka in på eftermiddagen och att vi får samma barnmorska som igår, då hon jobbar kväll idag. Så snart har hi nog bebis här hos oss! 😍 Nu ska jag fortsätta röra på mig, men nu vet ni hur läget ser ut! ✌🏻

Kram, Angelica

Likes

Comments

Godmorgons sunshines!

Hur mår ni idag? Idag går vi ner på ensiffrigt och det är endast 9 dagar kvar tills lillebror är beräknad, dock tror jag att vi har honom hos oss innan dess. Dock så känns allt så otroligt frustrerande idag. Jag har nämligen haft känningar i ryggen med en molande värk längst hela svanken och som en kraftig mensvärk sedan i söndags morse. Igår hade jag dessutom otroligt besatt aptit, mådde illa, yrslig och hade en allmän konstig känsla i kropp. På kvällen så hade jag mycket mer värk och ett tryck nedåt så jag kunde knappt stå upp. Försökte känna efter på livmodertappen också för att se om jag öppnat mig någonting men det enda jag kunde känna var bebis huvud, som en stor kula bara någon centimeter in. När jag la Saga så försökte jag även klocka värkarna, då jag haft förvärkar så pass länge så var jag tvungen att hålla en hand på magen för att känna när de kom. De kom och gick samtidigt som smärtan i ryggen blev starkare precis innan den avtog lite. Lilla minsta jag rörde mig så kom det tillbaka. Kände ett litet hopp om att nu är det äntligen på gång. Bitar av slemproppen gick igår kväll och jag la mig för att försöka få lite sömn.

Under natten har jag inte haft några känningar över huvudtaget. Dock har jag kallsvettas något så fruktansvärt och nu på morgonen är allt nästan som bortblåst. Visst finns den molande värken kvar där i ryggen, men inte alls lika kraftig som igår. Lika så är det med förvärkarna, de kommer och går, framförallt vid aktivitet. Så jag beslutade mig för att ändå åka till praktiken idag, så nu efter en rask promenad på 2km sitter jag på bussen. Hoppas så innerligt att det ska dra igång ordentligt och att jag får åka hem, håll tummarna med mig! ✊🏻 Fortsättning följer.

Kram, Angelica

Likes

Comments