View tracker

Eftersom jag i förra inlägget skrev att jag kanske tänkte börja lägga upp matgrejer, och eftersom jag inte tänkte låta det gå sju år tills nästa inlägg igen, så får det därför bli ett matinlägg nu.

Jag fick receptet av en bekant och har sedan modifierat mängderna lite. Här kommer den godaste skagenröran jag vet:

1 dl majonnäs
½ dl creme fraiche
ca 2 dl skalade räkor (mängd kan varieras beroende på hur du vill ha din skagen)
1-2 msk hackad rödlök

Efter smak:
Färsk dill
Flingsalt
Finmalen svartpeppar
Cayennepeppar
Citronsaft

Skala räkorna, om du har räkor med skal, och lägg dem på en handduk, pressa dem gärna lite mellan handduken för att få bort all överflödig vätska. Blöta räkor gör röran rinnig och vi vill ju snarare ha den geggig. Blanda sedan majonnäs, creme fraiche, rödlök och alla kryddor medan du smakar av. Ha sist i räkorna för att skapa konsistensen på röran.

Mitt tips: blir mycket godare om du använder räkor som du har skalat själv (eller köp handskalade räkor från frysen), räkor som ligger i lag tycker jag inte är goda över huvud taget och bidrar till en konstig bismak i skagenröran.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Ja, nu har det gått en tid sedan jag skrev sist, igen. Jag har väl ett alldeles för ointressant liv för att orka uppdatera här oftare. Dessutom vet jag ju att typ ingen läser heller. Hur som helst...

Skolan flyter på, vill jag tro i alla fall, däremot var jag tvungen att säga upp mig från extrajobbet då jag upptäckte att jag blivit för stressad och kände att jag behöver lägga allt fokus på skolan. Att jag inte fått sommarjobb än gör ju inte livet enklare heller. Jag kämpar på ändå.

Jag har funderat på om jag kan omvandla bloggen - eller en del av bloggen - till antingen en matblogg eller en simsblogg, så att jag kan skriva oftare. Jag menar, det är ju bra för min framtid att jag håller igång skrivandet (särskilt nu när vi inte skriver artiklar i skolan under typ ett år), men jag försöker inte krysta ut intressanta bitar ur mitt liv. Jag vet att många kan skriva krönikor och annat ur fantasin tack vare något de sett eller hört på bussen, men jag har inte den förmågan - än, Så för den som läser, snart kommer det kanske lite mat- och/eller simsinlägg.

Nu ska jag inte trötta ut era ögon mer, ha det fint så länge!

Likes

Comments

View tracker

Dags att uppdatera lite tänkte jag. Jag vetefan vad jag skrev i mitt senaste blogginlägg, men det senaste som hänt är att skolan går rätt bra - fast den nuvarande delkursen är den tråkigaste hittills, tyvärr. Vi har research och det borde vara kul, men vi blev indelade i fyra grupper med varsitt ämne, min grupp fick "stadsplanering". Wtf liksom. Fastigheter, tomter, bostadsprojekt och dess problem osv. Svintråkigt. Och jag kan inte hjälpa att tycka att läraren inte gör det särskilt mycket roligare. Jag vet att mycket hänger på mig som elev också, mitt eget engagemang. Men vad fan. Jag hade hellre tagit ekonomi som ämne! Ska jag nu sitta och gräva i vad Stockholms kommun har planerat att göra vid Norrmalm? Ja, tydligen. MEN FAN VAD TRÅKIGT.

Ska jag vara lite positiv också? Okej då, jag var på årets första julmarknad idag. Köpte en whiskeysenap, hihihi. 45 dagar kvar till julafton. Som jag ska spendera med min pojkvän och hans familj.

Ursäkta mitt tråkiga inlägg, kan inte hjälpa att mitt liv inte är roligare än så här. Min kusin hade i alla fall roligt åt mig när vi gick på marknaden och jag smakade på allt jag kunde, som en "liten husmus" enligt henne. Tomatarmeladen var intressant, ostarna sjukt goda. Men senapen var himmelsk. Hehe, nu orkar ingen läsa mer. Bai

Likes

Comments

Jag hatar det uttrycket. "Det var inte igår." Nä, 'det' var inte igår. Säg typ "vad kul att du skriver, hur är läget?" istället.

Aaaanyway, jag tänkte att det var dags att skriva något. Eftersom det inte var igår.

Skolan har börjat igen, de påstod att tempot skulle vara lugnare den här terminen - de ljög. Tur att det är roligare uppgifter i alla fall! Jag är så fruktansvärt engagerad i personporträttet jag jobbar på, men tänker hålla personen hemlig ett tag till. Jag vet inte riktigt vad poängen med det här inlägget är. Mina lärare har sagt åt oss att vi bör skriva något varje dag, om så bara en dagbok, för att det ska hjälpa oss att bli vana vid att skriva och det kan ju vara bra som journalist. Nu är ju jag visserligen mer sugen på att babbla i radio, men det kan ju komma att ändras de kommande fem terminerna jag har kvar av utbildningen...

Mjau. Så brukar min katt säga. Har henne hemma igen efter att hon bodde en sväng hos min kusin. Vet inte om jag tackat henne nog för hjälpen, men tack kära kusin! Tur att Daisy hade det bra och tur att hon fortfarande minns att jag är hennes mamma. Hon verkade ha saknat mig. Nu ska ni inte tro att jag är någon crazy cat lady, det skulle ju aldrig hända... men hon är min bebis.

På tal om bebisar, jag har en annan bebis också. Viktor. Puss på honom. Och en extra puss för att han hjälpte mig att fixa en tredje bebis som borde komma när som helst. Min nya dator <3

Nu ska jag sluta prata om ointressanta saker, men det var ju kul att du läste ända ner hit. Haha. Bai c:

Likes

Comments

Det blir ett spretigt inlägg idag, det har hänt mycket.

1. Jag har ångest över skolan, jag vet inte om det beror på att jag failar allt och känner mig dålig, eller om det är för att allt är otydligt pga lärarna, eller om det är för att nyhetsjournalistik är så tråkigt (det är det enda vi hållit på med hela terminen) eller om det är en blandning av allt. Om jag klarar allt den här terminen så fortsätter jag, annars hoppar jag nog av.

2. Jag har börjat spela airsoft, det är askul och jag kände verkligen att jag behövde en hobby för att kunna komma bort från skolan och det övriga livet ibland. Det är kul att skjuta och kunna avreagera sig plus att människorna är roliga!

3. Återfick kontakten med en person idag. Det känns sjukt skönt, är lättad.

Det var nog det viktigaste... på återseende.

Likes

Comments

Jag tänker skriva ett inlägg fullt med dubbelmoral, för att jag tröttnat på en del saker.

Är trött på att folk klagar så mycket på vad andra gör, lägger sig i andras problem och situationer, istället för att se över sina egna problem och brister. Hur svårt ska det vara att fokusera på sig själv och ge fan i att bry sig så mycket om vad alla andra gör fel? Tycker inte att det är andras business vad jag gör med mitt liv och det är särskilt illa att folk dömer mig innan de själva är perfekta. Man kan dessutom inte ens vara perfekt, så det är bara att ge upp. Min viktigaste poäng med detta är att man mår så mycket bättre om man skiter i andra. Vill ni inte må bra? Är det verkligen kul att sitta och vara grinig hela tiden? Sluta bitcha!

Dubbelmoralen i detta är såklart att jag nu sitter och gnäller på andra... men poängen är att folk ska sluta med det. Bai.​

Likes

Comments

Jag älskar när man lyssnar på musik och låttexterna kan sätta ord på ens känslor. Man känner att man inte riktigt vet hur man mår, men så beskriver en låttext exakt hur man känner och på något sätt så lättnar en del av sinnet för att man gått och grubblat ett tag.

Dessutom känns det lite bättre när jag förstår att andra kan känna precis som jag, även om inte artisten känner precis så, så har ju texten skrivits för att dessa känslor som beskrivs existerar någonstans i världen. Jag kan många gånger känna mig oförstådd och utanför, men de känslorna försvinner direkt när jag hör en sådan här låt.

Låten som just nu väcker mest känslor hos mig är "I am machine" - Three days grace.

I am machine, I never sleep, I keep my eyes wide open.
I am machine, a part of me wishes I could just feel something.


För att det här inlägget inte bara ska bli om att jag är en cry baby så lägger jag upp en söt bild på Daisy också.

Likes

Comments

Jag tänkte skriva ett förmodligen helt ointressant inlägg om hur jag mår nu 8 månader efter att jag gjorde slut med mitt ex. Det ex som förändrade mig totalt. Läs om du är intresserad av att veta varför jag betett mig rätt illa den senaste tiden.

Allt började i november 2010 när jag och mitt ex blev tillsammans. Förhållandet fick en dålig start av olika skäl och blev liksom aldrig riktigt bättre. Jag fick ganska snart veta att mitt ex hade varit näst intill pundare innan vi träffades, varför han inte berättade det innan vi blev tillsammans berodde säkerligen på hans osäkerhet. Han kanske trodde att jag skulle tycka mindre om honom, vet inte och har aldrig frågat.

Vidare så berättade han att han slutat med droger, vilket inte stämde. Han ljög alltså om detta länge. Efter några månader kom jag på honom med att röka på (inte den värsta drogen, men det är irrelevant) och han lovade att sluta efter det. Så höll vi på i tre och ett halvt år. Eftersom han ljög om det så blev det en ond cirkel på så sätt att jag trodde att han ljög om allt och blev därför svartsjuk. Jag började dessutom också att ljuga om saker och jag sökte mig till andra killars bekräftelse. Det ledde till att jag faktiskt var otrogen, fler än en gång. Det är inget jag är stolt över och hans lögner är absolut inte en ursäkt för mig att bete mig så. Det var dock orsaken till att jag förändrades och blev någon jag inte kände igen mig i.

Våra bråk ledde till att jag fick självmordstankar och jag skar mig. När jag en dag kom till insikt upptäckte jag att "om jag fortsätter vara tillsammans med den här killen kommer det leda till min död", så jag gjorde slut. Han förstår fortfarande inte idag varför jag kände så, för han var också trasig på insidan sedan innan. Jag läste en gång "se upp med att försöka laga någon som är trasig för du kan skada dig på dennes glasskärvor", vilket blev sanning i mitt fall.

Hur som helst, efter dessa dryga tre år med mitt ex så är jag känslomässigt död. Jag var på väg att bli bättre, men tog många steg tillbaka nyligen av okänd anledning. Jag har på grund av detta lekt med andras känslor omedvetet och jag ber om ursäkt till alla som känner sig utnyttjade. Jag jobbar på mig själv, men det tar tid eftersom jag samtidigt både pluggar och jobbar, så ni som väntar: ha tålamod med mig. Jag kommer tillbaka och jag kommer bli starkare än någonsin.

Likes

Comments

Jag har varit begraven i plugg. Pluggandet har varit i form av att läsa, titta på och lyssna på olika medier för att se vilka nyheter som är populära att skriva om och lite så. Jag kan för första gången sedan i måndags ta det lite lugnt och ikväll ska jag försöka vara social utan att sucka en enda gång, får se hur det går!

Jag inser att jag går på högskola och att  det är mycket att göra, men jag tycker faktiskt att det är lite överdrivet. Så fort man klarat en uppgift får man en ny och man hinner liksom inte leva. Antingen pluggar​ man i skolan eller så pluggar man hemma. Undrar om det kommer att vara så under de kommande tre åren eller om det släpper lite emellanåt, jag hoppas på det sistnämnda.

Eftersom jag inte har något vettigt att skriva, utan bara klagar, så tänkte jag avsluta mitt inlägg med något positivt. Jag har börjat träna på gym igen och därmed även börjat äta nyttigare. Här kommer ett recept på en riktigt god (enligt mig) smoothie som dessutom är ganska nyttig. Det är tillåtet att modifiera receptet och forma det till något man själv tycker om.

1 avokado
50-75 g färsk bladspenat
1 dl havredryck
1 dl apelsinjuice
En skvätt lime/citronjuice
Linfrön om man vill ha lite extra fiber

Likes

Comments

Hallå hallå.

Idag hade vi två stycken seminarium i skolan. Ett handlade om vad som är god journalistik och det andra om vetenskapsteori och hur det kan kopplas till journalistik. Vi kom in på många intressanta ämnen, men ett som jag fastnade för var hur man skriver en bra artikel. Är man en bra journalist om man skriver korrekt svenska, har bra struktur och följer en kronologisk ordning? Eller ska innehållet vara intressant? Jag tror det handlar mycket om en blandning av båda. Jag tappar intresset för en​ artikel eller text om författaren har felstavningar och jag börjar inte ens läsa texten om den handlar om ett ämne jag inte är intresserad av.

Hur mycket bör man tänka på etik och moral då? Vi läste en artikel om Breivik som var väldigt jobbig att läsa. Journalisten/skribenten skrev väldigt utförligt hur en utsatt, träffad person kände på sitt huvud och insåg att han/hon tog på sin egen hjärna. Notera att jag inte använde ordet "hen", det kommer inte att förekomma på min blogg. Jag avskyr det ordet. 

Personligen tycker jag att det fångade mitt intresse. Jag är inte så känslig av mig så jag gillar blod och köttslams etc. Det bildar någon sorts dynamik i texten och man får verkligen känslan av att man är där och upplever det hela. Det är dock bara min åsikt!

Nu ska jag inte babbla på i en evighet om detta, utan återkommer när jag har något annat att prata om. Hejsvejs!

Likes

Comments