Det har tagit lång tid för mig att förstå, att se mig som den person jag faktiskt är i dag. Den som är nere och aldrig har ett leende på läpparna längre eller orkar vara social mot någon i omgivningen. Ena stunden spelar jag stark men sen ramlar jag otroligt hårt. Och det ger mig alltid konsekvenser. Att vara den jag var för 1 år sen och den person jag är i dag är verkligen att leva i två skilda världar.

Världarna är så olika varandra och därav varför jag inte känner i gen personen i mig just i dag. I bland frågar jag mig själv om jag känner mig, men det gör jag inte längre. Så dagarna går alltid ut på att lära och känna mig själv innan jag är trygg att låta samhället lära känna mig. I dag uppskattar jag dom människor som valt att stanna kvar hos mig och ställer inga krav på mig. För sådana personer är jag extra beroende av i mitt liv, dom som inte ställer krav hos mig eller utlöser mina ångest attacker.

Därför uppskattar jag er så otroligt mycket, det har varit en tid där jag fått forskat mig fram runtomkring min vänkrets. En del får mig att må sämre medans andra får mig att må bättre. Varför är de så svårt att se mig som den jag är i dag och inte jämföra min tid för 1 år sen? Ni som känner mig ni vet hur ni ska ta mig när jag mår som sämst. Jag vill inte att ni ska vara mina psykologer men att ni ska finnas hos mig och inte utlösa mina tunga sidor. Jag blir verkligen frustrerad av att vissa människor i mitt liv inte har förstått det ännu.

Att ni utlöser min ångest inuti mig som jag dagligen strider mot? min tunga depression och min utmattning. När jag berättar hur det ligger till ser ni ner på mitt val av den hjälp jag får i dag och skuldsätter mig för att jag inte ändrade min situation innan mina psykiska ohälsa hann att brytas ut. Bara för att jag råkade lida av psykisk ohälsa betyder inte det att jag är en sämre människa. Men jag blir rent ut sagt besviken på er som utlöser min ångest. Att känna ångest är för mig som att hela världen vändes upp och ner i mig på en sekund, jag blir väldigt upprörd och ledsen och denna känsla är den värsta känslan jag vet. Sedan får jag gigantiska problem med min mage som kan vara en lång tid pga att vissa personer inte kan acceptera mina val.

Att ifrågasätta mina val av t ex varför jag väljer att ta mediciner är den värsta frågan jag fått, hur dum jag är som väljer det. Det är jag som LIDER AV PSYKISK OHÄLSA och inte du. Så mina val i livet påverkar mig och ingen annan faktiskt. Att ge mig skuldkänslor över något eller se bakåt i mitt liv och älta saker med mig ger mig ångest. Jag försöker bearbeta allt som hänt och gå vidare med mitt liv då kan man inte se de som hände förr pga de är något jag inte kan ändra på. Mina val och handlingar jag tog förut det var dem.

Jag har inte varit den perfekta människan själv. Jag har sårat folk under mina tidigare år. Jag har mobbat och jag har fått tagit emot mobbning själv. Men jag har lärt mig av mina misstag och blivit en så mycket bättre människa i dag.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Är de något jag blir väldigt frustrerad på så är det faktiskt annonser på blocket där man skriver att man har ledsnat på djuren eller att äns barn har tappat intresset. Jag känner lite att som förälder har man ett ansvar över ett barn. Har man köpt ett djur till en liten mindre individ så är de alltid själv föräldern som ska ha intresset för djuret och ansvaret om de ska funka. Man kan inte bara skaffa djur för att ett barn vill ha. Oftast ändrar barn intressen väldigt ofta och det varierar med åren. Ett djur lever minst 8 år och en del längre, andra kortare.

Jag är verkligen glad att jag växte upp med djur och hade ansvarsfulla föräldrar. När inte jag förstod alla dagar att jag skulle ut till kaninerna och ge mat och vatten så gjorde mina föräldrar det. Jag har aldrig blivit tvingad att sköta om djuren alla tider på dagen. Jag har gjort vad jag orkat och klarat av och sen har mina föräldrar gjort resterande. Man ska aldrig tvinga barn att ta hand om djuren men de är jätte bra att dom lär sig och är med på det dom vill då hålls intresset uppe längre och dom förstår även hur man behandlar djur. Jag säger inte att barn inte ska äga ett djur men minst en förälder måste ha ansvaret kring djuret. De finns många fördelar med barn som växer upp med djur.

Att låta djur byta miljöer ofta är väldigt stressande för dem. Detta brukar alltid leda till att djuren blir stressade, skygga och osociala från människor bland annat. Själv är en av mina drömmar att vara jourhem och rädda djur. Tänker kolla upp hur man går tillväga har lite mål som jag tänker uppfylla 2018 faktiskt. Ett av målen är min drömhund en engelsk staffe. Under oktober var det så nära att jag skulle få hem en staffe från Skåne men både jag och en vän blev lurad av henne. Jag förstår inte hur man kan lura folk på djur? Mitt hjärta har aldrig vart så krossad, såg så fram emot den där hunden och väntade på henne i veckor men hon sköt bara upp tiden. Det var de första varningstecknet och i dag svarar inte människan på ens meddelande. Jag är i alla fall glad att jag fick pengarna tillbaka.

Ett av mina mål 2018 är att hitta rätt hund om den dyker upp, sen börja träna i agility. Ett annat mål är att komma i gång med kaninhoppningen i gen. Jag siktar in mig på en tävling i januari som dessutom är i Örnsköldsvik, Därför ska jag kämpa med mitt mående nu och vila upp kroppen och tankarna lite extra så jag orkar ta tag i alla mål kring 2018.

Förresten som dom flesta redan vet så har jag ett ovanligt husdjur i min vardag, en afrikansk pygmeigelkott. Är ni intresserade av hur det är att vara ägare till en kotte kommentera eller gilla inlägget och ställ frågor så vet jag. Då fixar jag ett inlägg med allt man behöver veta kring kottar. All information man googlar fram om dem stämmer inte riktigt. När jag köpte henne hade jag väldigt mycket problem med att hitta rätt information och det är väldigt mycket omplaceringar kring kottar vilket jag vill minska såklart.


Likes

Comments

En liten kvällstanke så här sent mot nattetid. Jag har alltid haft fobier mot mediciner pga innehållet och massa annat. Mediciner för mig har alltid inneburit att man tar dem vid akuta fall alltså mot fysiska sjukdomar och inget annat. De är förens i fredags efter läkarbesöket som jag lärde mig att acceptera att även psykiska sjukdomar behövs medicineras i vissa fall.

Att må psykiskt dåligt är de många som inte förstår, förutfattade meningar har jag mött på en hel del ute i vardagen. Många ggr hör jag någon säga att mediciner är onödiga att det är bättre att träna 1 h för effekten blir detsamma som en tablett. Men då tänker jag när man ligger nere på botten hur lätt är det att tvinga sig mot gymet eller ta sig ut på en promenad? Jag själv trodde att de var lättare än så och gjorde detta 1 år tidigare men de resulterade i att jag kraschade totalt.

När kroppen säger i från är de så viktigt att lyssna på sina signaler och inte ignorera dem för att rädslan av samhällets förutfattade meningar ska låta manipulera äns tankar på ett negativt sätt. Det vanliga är att man är rädd för att folk ska se än som lat och inget annat.

Jag är i alla fall stolt över mig hittilst och det är de viktigaste. Så fort jag siktar in mig på ett mål så strävar jag alltid mot det och inget annat. Jag tänker försöka normalisera de här med psykisk ohälsa och andra psykiska åkommor och ha som budskap att man ska vara öppen och inte skämmas över hur man mår. För psykisk ohälsa är lika brutalt som fysiska besvär. Tyvärr glöms de bort av omgivningen och man får oftast höra att dessa individer är inget annat än personer som kräver uppmärksamhet. Jag har både lidit av fysisk ohälsa och nu mitt i oturen har jag hamnat i psykisk ohälsa. Men varje dag gör jag ett steg uppåt och jag uppskattar responsen jag fått hittilst och jag blir extra glad när personer skriver till mig att dom känner i gen sig i det jag skriver och känner sig inte ensamma! Kom i håg tillsammans är vi starka!💖

Kommande inlägg komma bland annat handla om hur min vardag ser ut, saker jag kämpar mer med och jämföra svårighetsgraden inom olika moment. Tänker även skriva mer om mina symtom i olika sammanhang så blir de mer verklighetstroget för er andra att kunna jämföra min vardag med utmattningssyndrom, ångest och psykisk ohälsa!💖

Likes

Comments

I kväll mår jag dock lite bättre, har i alla fall inte ätit någon fast föda sen i fredags kväll. Har överlevt på vatten, Coca cola, blåbär och nyponsoppa hela helgen faktiskt. Visst kan man säga att jag har haft en väldigt bra helg? eller inte.. Fick i mig medicinen i kväll men var orolig att den inte skulle få vara kvar i kroppen men de fick den. När jag var mindre skulle jag testa någon starkare flytande hostmedicin men den kom upp på en gång. Och när de hände i gen fast denna gång pga mitt SSRI preparat så trodde jag att jag inte tålde den eller att de var någon biverkning. För i bland kan man få kräkningar och diarréer vid olika mediciner men de är ovanligt fast de kan uppkomma. Nu från det ena till det andra, jag behöver sömn efter denna sömnlösa/aptitlösa helg.. jag är mer än trött och klockan är väldigt mycket! Uppdaterar med ett inlägg i morrn som jag inte orkade publicera i kväll så håll utkik!👌

Likes

Comments

Egentligen känner jag att jag inte alls borde skriva men de känns som jag är fast i sängen och då börjar tankarna som vanligt att yra runt. En helt sömnlös natt, jo varför? Fick magsjuka efter alla år och när de var så länge sen så får man faktiskt tycka synd om sig själv. Pratade med min syster på förmiddagen och hon var på väg in till stan så bad henne köpa blåbärssoppa och Coca cola till mig. När man kämpar alla dagar för att inte ligga i sängen så är man där ändå. Vaknade tidigt i morse och kände att magen inte riktigt var helt hundra så sprang till toan och ja.. ni vet vad!

Sen de här med att ha djur och vara sjuk var inte de lättaste.. tog en hel dag och kväll innan jag gick in till dem. Kände mig så värdelös som inte fick saker gjort och under 12 h springa förbi vardagsrummet fram och tillbaka utan att kunna ta mig in. Har så sociala kaniner så varje dag när dom ser mig utanför vardagsrummet försöker dom alltid locka min uppmärksamhet och väntar ivrigt innan jag släpper ut dem i resten av lägenheten. Men i dag blev de motsatsen.. och även dom har sällskap av varandra och mycket utrymme samt mat och vatten ska jag inte ha dåligt samvete det vet jag men ändå får jag det. Sen är de inte alla dagar man orkar vara en bra djurägare men det är faktiskt helt okej, man kan inte vara på topp alla dagar men så länge dom får bas skötseln och har sällskap med mycket utrymme ska man inte ha dåligt samvete då dom dåliga dagarna hos än själv dyker upp. Alltid skönt att ventilera både nödvändiga och onödiga tankar.

trodde faktiskt att det var min nya medicin jag fått för sådana biverkningar kan man få av den fast det är ovanligt. Tänkte först inte ta den mer men nu vet jag att det är magsjuka och inte medicinen. Om ni vill veta vilken medicin jag pratar om kan ni kolla inlägget under. Men sen när jag tänkte till kom jag faktiskt på att min syster haft magsjuka förra helgen och jag var där i torsdags. Fanns säkert någon bakterie där som spökade. Jag vet att detta inlägg inte alls var trevligt att läsa men men jag ville bara berätta att jag komma vara lite off tills jag är helt frisk i gen. Hoppas ni har mer tur än vad jag har, ha de bra tillsvidare!😷

Likes

Comments

I dag var jag hos läkaren och vi fastställde min diagnos med utmattningssyndrom. Tidigare har de varit misstanke om det men nu är de äntligen fastställt. Är även sjukskriven ca 1 vecka så vi får se hur det ser ut nästa fredag. Tanken var att jag skulle jobba i helgen och även i kväll, lämnade sjukintyget till chefen efter läkarbesöket. Nu är de bara att ta vara på dagarna och samla nya krafter. Det komma bli en liten förändring i min vardag, och det är medicinen jag fick. Tabletten heter Citalopram och är ett SSRI preparat som är stämningshöjande och höjer signalsubstansen seratonin i hjärnan vilket är en signalsubstans som ser till att vi håller oss vakna, medans melatonin är motsatsen och finns bara i hjärnan under nattetid.

Dock blev jag lite besviken på att denna läkare var mer inriktad på medicin i stället för samtalsterapi. Men samtidigt är de en fördel att ta medicin innan man börjar lära sig att hantera sina tankar i terapi så de säger jag inget emot då medicinen ger än en liten hjälp att orka vardagen och även hjälper än att orka koncentrera vid samtalsterapi. Så alla ni som tar medicin säger jag inget emot de är en bra tillfällig lösning men inte långvarig. Man är absolut inte konstig på något sätt om man äter medicin, dock är man stark som tar emot hjälp och har viljan att bli frisk. Men jag tycker att som läkare är de så oerhört viktigt med att börja prata om samtalsterapi och se till så att de blir av och inte bara vara så införsatt i mediciner och hålla undan frågorna om terapin.. min terapeut jag hade telefonkontakt med hon var noga med att jag skulle föra de vidare till läkaren men jag kände att han inte riktigt ville lyssna där, tänker ta upp det nästa vecka på återbesöket i alla fall..

tyvärr är det så i många fall så vinner läkemedelsverket på alla mediciner som blir såld. Så därför ska man alltid vara noga med vad för mediciner man tar emot, så de inte bara blir mediciner och inget annat för som jag sa är det bara en tillfällig lösning och ingen långvarig.

Ett litet tips till er som försöker testa mer vegetariskt eller bli vegetarian/vegan så rekommenderar jag blå band vegetariska bologonese mix, den är verkligen super god och jag har flera mixar av den i skafferiet, lätt att blanda med vatten i kastrullen och koka upp enkelt och gott!😊

Likes

Comments

Nu är klockan mycket i gen men nu börjar tankarna yra omkring i huvudet. Tänkte prata om något som är väldigt vanligt i vårt samhälle i dag och det är vår presentations ångest, ni vet den där ångesten som låter kroppen bränna ut sig in till det sista och sen har man fastnat i en ond cirkel som man inte kan ta sig ur. För allt handlar om att prestera för att ''övertyga'' sig själv och andra om sina dolda talanger hur mycket energi man har som egentligen inte finns. Och där bränner vi ut oss. För vi kan inte balansera kroppen överhuvudtaget, så vi går all in i stället för att sakta bygga upp mål.

I januari 2017 tog jag tag i min vikt och bestämde mig för att gå ner i vikt. Jag åt mer hälsosamt och valde den vegetariska inriktningen. Efter 2 veckor fick jag för mig att väga mig och vågen visade -7 kg med träning och kost. Efter det gick jag all in och överbevisade energin i min kropp som inte fanns. Jag jobbade både delade turer/ helger/dagar/kvällar och fick in 6 dagars träning med 3-4 h pass. Jag räknade kalorier och var väldigt strikt inget fick gå fel någonstans. Att ha snygga ''träningskläder'' var bara obligatoriskt att åka till stan varje vecka för att uppdatera garderoben var ju inget att tveka på. Men för vilket syfte var det nödvändigt? Man tränar ju för att svettas och må bra för sin egen hälsa, så varför lägga tid på träningskläder för att 30 min senare svetta ner dem? Är de bara för att det är trenden och alla andra har det så och automatiskt får du det kravet på dig själv. Att se bra ut på en plats där du ska lyfta tunga vikter och svetta ner dina dyra fina kläder? Samhället ställer för höga krav på än i dag. Var dig själv och gör saker som får dig att må bra och inte för andras skull.

Jag var mål inriktad och bodde på gymet många timmar per dag. Redan där blev kroppen helt i obalans. Ju mer man tränar ju mer bygger kroppen muskler, och de väger ju också då muskler omvandlas från fett vilket innebär att kroppen kan stanna i vikt eller om de går för fort fram så kan vågen också stå still, eller i bland måste man ändra sina kcal och träningsvanor då kroppen lätt inställer sig i samma mönster och står helt still. Jag märkte att vågen står still så i mitt fall ökade jag timmarna och minskar kcal i matintag vilket är helt fel. Min kropp behövde vila och inte mer träning eller mindre mat. Under en period åt jag 500 kcal och tränade runt 3 h varje dag i bland kunde jag träna på förmiddagen flera timmar och även på eftermiddagen. Sista passet kommer jag till gymet och har ingen energi i kroppen. Jag känner tårarna från mina ögon rinner då inget funkar. 

Jag står still i vikt på -21 kg och känner mig misslyckad, fast i själva verket var jag en vinnare som behövde vila. Jag orkade inget alls, allt blev svart och jag fick sätta mig ner för att andas. Där tog min presentations ångest över och jag var tvungen att gå därifrån. Där och då blev mitt sista pass och nu har jag inte varit där på gymmet på flera månader. Så de jag vill säga med de här är att man måste inte träna. Alla är vackra oavsätt form, storlek eller utseende kom i håg att det är alltid insidan som räknas och aldrig utsidan. Var nöjd med dig själv och jag vill bara säga gör saker som får dig lycklig inte olycklig. Vill du träna för att gå upp i vikt eller inte gör de i lugn takt för att inte chocka eller slita ut kroppen. Att få resultat tar lång tid och kroppen mår som bäst vid ett lugnt tempo!💖

Jag har fått mycket positiv respons vid min viktnergång. Men de är inte många som känner till min bakgrund och historia bakom allt! Men nu vet ni vad jag gått egenom. Allt du ser via media kring hälsa har oftast en bakgrund tänkt alltid på det!💖

Likes

Comments

Oavsätt hur tungt saker och ting känns måste man hitta balansen i kroppen och det är de jag ska jobba med framöver. I morgon ska jag träffa läkaren och då får vi se vad det leder till. En sak är i alla fall säker någon form av samtalsterapi ska jag få. Men sen får vi se vad han och jag kommer fram till. Vad som är bäst för mig i längden. Jag tycker det är så oerhört svårt att beskriva hur man känner för en läkare/psykolog för fortfarande skäms jag över att berätta om min ångest, utmattning och stressen.

Jag skäms över att berätta att jag är trött, nere och osocial och känner mig så fruktansvärt tung på insidan. Men jag vet att jag inte ska skämmas de är deras yrke men jag övertänker alltid och är rädd för att bli förknippad med att man är lat. Psykisk ohälsa är lika jobbigt som att bli sjuk fysisk tro mig jag vet, jag har gått egenom de ena till det andra så jag har något att jämföra. Tänker berätta om det senare om min bukoperation när jag har ork för det var en jobbig period.

till det andra, i kväll träffade jag en nära vän till mig. Var hemma hos henne och bara hade det trevligt som vi brukar. Att få varandra och skratta är aldrig något problem då de inte spelar någon roll hur jag eller hon mår. Egentligen ville jag ligga i sängen hela dagen men jag trotsade mina signaler och gjorde lite saker i dag trots hur trött min kropp än är. Sådana här dagar är jag väldigt stolt över mig själv.

Likes

Comments

Helt energilös i dag.. men som alla andra dagar så kämpar man för att få saker gjort.. I går hade jag en bra förmiddag och dag men i dag har de varit motsatsen, egentligen vill jag ligga kvar i sängen men de funkar inte för då vänder ja frustrationen i mig själv. Jag gillar inte när saker tar så lång tid för mig. Man vill så mycket men kroppen säger något helt annat. Därför är det viktigt att lyssna på sina signaler vilket jag är dålig på men jag ska blir bättre på det. Vill bara inte att mitt psykiska mående ska vinna över min vilja.

Försökte skriva i går kväll ett inlägg om min viktresa och presentations ångest och dela mina tankar kring det men de kommer senare. Tänker även dra slutsatser om det kring mitt mående men återigen hinner jag i kväll ska jag försöka skriva klart det men de är så viktigt för mig att jag är på bättre humör så jag kan skriva bra i stället för att jag bara skyndar mig och de blir dåligt de tror jag ni också förstår. Nu har jag vart hos min syster några timmar och snart ska ja hämta upp min kompis och ta en sväng mot stan sen blir de hem och skriva. Sådana dagar som detta är jag glad att smink finns, förut sminkade jag mig konstant och var så intresserad kring allt med make-up de senaste året har jag knappt orkat sminka mig men försöker ta tillbaka det intresset då jag tycker det är roligt. Sen är jag så blek av mig så får mindre frågor om jag ser mörkare ut än att visa mig osminkad. Jag gjorde en lätt/naturlig sminkning.

Likes

Comments

Att vakna upp och ha en bra förmiddag är sällan de händer. Men i dag första gången på länge var jag väldigt uppspeedad gissar dock att de har att göra med när man vet att man tar tag i saker och ting så kommer man någon vart och står inte och trampar på samma fotspår längre. Jag har verkligen inte orkat ta tag i något alls men att faktiskt fixa en tid hos VC känns väldigt stort för mig även de inte är det. Så på fredag ska jag träffa en läkare 10.15 hoppas de är en bra läkare som inte kommer släppa mig. Men innerst har jag hoppet uppe. Man ska aldrig ge upp oavsätt hur jobbigt något är. Jag har stridit men även gett upp många ggr, men jag har lite energi kvar i mig som jag tänker använda tills jag får rätt hjälp.

Hur som helst från det ena till de andra bjuder på lite bilder från dagens morgon. Även de inte hänt något speciellt förutom det vanliga jag gör på morgonen, tömma kaninernas toa lådor och tvätta dem samt sopa bort allt skräp på golvet och byta vatten är alltid vad jag gör de första när jag vaknar. Sen kanske detta får många att tänka om med djur, mina kaniner är väldigt söta och charmiga men små bajs maskiner är dom nog allt! Läste ett inlägg om en kanin som såldes med en bäbisblöja på så huden hade blivit väldigt infekterad. Bara för att människor inte läser på innan dom skaffar djur så händer detta oftare och är väldigt vanligt. Men hur tänker man när man sätter en blöja på en kanin för att man inte orkar städa? Ja då skulle man tänkt på det redan från början. Nu ska jag sminka mig, sen väntar jag även ett samtal hos psykiatrin sen blir de ner mot stan och inhandla julklappar.

Använder alltid en flaska med ättika utblandat med vatten, typ det viktigaste vid djuprengöring. Flaska nummer 2 är bara vanligt sopa utblandat med vatten som tar bort lukten av ättika, sen rekommenderar jag en gummisop till er som har innedjur som äter hö. Vanliga sopar är fruktansvärda att sopa med det bara fastnar och sprider ut sig med det upplever jag inte med en gummisop, får till och med bort hö från mattorna då är man riktigt nöjd! Sen använder jag alltid lättströ gjord på hampa i bottenlådorna och halm ovanpå då kaniner har ett behov av att kunna göra bon.

Så här kan det se ut efter en hel natt inne hos kaninisar. Kastrerade min vita hane i mitten av oktober och man ska alltid vänta minst 4 veckor efter kastrering då hormonerna och en del spermier finns kvar flera veckor framåt. Så för ca 3 dagar sen fick han komma in till honorna då de gått 6 veckor och dom revirmarkerade lite nu eftersom det är en främmande kanin inne hos dom. Men detta kommer lugna ner sig med tiden då alla lärt sig varandras dofter. Funderar dock på att kastrera honorna efter jul bara pga av att minska chansen vid livmodercancer.

Sen ser det ut så här efter att man fått bort nattens avföring och skräp på golvet. Mina kaniner är ändå relativt rumsrena, dom kissar alltid i lådorna men pluttar kan komma på golvet. Men så envis som matte är tar jag upp dom och lägger dom envist i lådans så att dom fattar vart man gör 2:an!

Likes

Comments