Header
Nouw Magazine

Igår var verkligen en dag med en massa roliga händelser!

Jag, Isabella & Adrian startade med en Mysmorgon hemma. Vi kollade lite barnprogram & åt frukost. Det blev även lite glitter i håret för Isabella då det var Lucia.
Sen så var det dags att åka mot förskolan.

Klockan 09:00, lämnade jag dessvärre en ledsen Isabella på förskolan.
Det var mindre kul.
Men jag fick veta att hon hade det bra bara någon minut senare, så då kändes det okej igen.
Då visste jag att hon hade det roligt med sina kompisar!



Klockan 09:30 så hade vi äntligen tid på BVC igen.
Nu kontrolleras Adrian varannan vecka, så då händer det mycket med hans utveckling & det är lika spännande varje gång att få se vad han väger med mera.
Det var även dags för vaccin.
Som tur är så tar dom just Rotavirusvaccinet på så sätt att det är en liten "spruta" som innehåller vaccinet, som dom sprutar in i bebisens mun. Alltså ingenting som gör ont.

Adrian var jätteduktig & det var inga problem att få i honom vaccinet.

Min lilla, men ändå stora kille, vägde dessutom in sig på stabila
5990g
Med en längd på
60cm

(Isabella i samma ålder vägde 4925g med en längd på 56cm)
Så det är en ganska så stor skillnad storleksmässigt på mina barn i den åldern. Det beror dock på att Isabella var mindre när hon föddes.
För bådas viktkurva ser ungefär likadan ut runt denna ålder, den går nästan rakt upp.
Mina barn äter helt enkelt på väldigt bra!


Efter ett lyckat BVC besök med min dagen till ära, 6veckors Adrian, så gick vi raka vägen mot gymmet.
Jag visste att Adrian skulle vara trött & vilja sova efter kontrollen, så jag tänkte att det var ett perfekt läge att få köra ett pass under tiden som han sov.
Vädret var ju mindre kul med regn, blåst & kyla, så jag ville mycket hellre träna inomhus än att gå ut på en PW!

Så det blev 1h på crosstrainern med en sovande Adrian i vagnen. Perfekt om ni frågar mig!

Direkt efter träningspasset så gick vi in i mataffären & handlade alla ingredienser till JULBAK!!

Sen så åkte vi hem så jag kunde storstäda över&undervåning, samt hinna duscha innan Isabella skulle hämtas klockan 14 igen.

Klockan 14:00 så hämtade jag Isabella igen & vi åkte hem för att äta mellanmål innan vi satte igång med julbak!


Det blev Lussekatter med russin, Lussekatter doppade i socker, Lussebullar fyllda med mandelmassa & saffransmuffins med & utan pärlsocker.

Tack vare mina hjälpredor Isabella & Adrian så blev det så mycket godsaker & det var verkligen en mysig stund tillsammans!




Behöver jag ens säga att Richard blev väldigt glad när han kom hem på kvällen till ett storstädat hem, nybakade bullar & nybadade barn
❤️

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

  • 12 Readers

Likes

Comments

Idag har vi haft en väldigt bra dag, men eftersom att jag är så himla trött nu, så kommer ett inlägg om denna dagen, först imorgon!


Så, Ha en toppenbra onsdagskväll finisar!

Puss&Kram
❤️

Likes

Comments

Contains affiliate links

Ja, snart så är det dags att fira in det nya året & då passar det ju perfekt att göra det som sitt snyggaste jag, eller?

Jag har som vanligt kikat in på GinaTricot & som vanligt hittat en massa snygga plagg. Denna gången så kollade jag lite extra på snygga nyårsoutfits & det finns inte bara snygga kläder på Gina, utan även fina smycken!

Så jag kan varmt rekommendera er att kika in på deras hemsida, eller i någon butik, för det finns verkligen Så mycket snyggt till ett bra pris!

Likes

Comments

Hej på er & hoppas att ni alla har en bra start på denna veckan!


Min söndag startades med ett träningspass på gymmet klockan 06:00 tillsammans med Adrian, medan Richard & Isabella sov gott där hemma.

Efter ett härligt pass med 1h crosstrainer & lite styrka efter det, så åkte vi hem & väckte Richard & så åkte han iväg för att träna en stund.

Isabella sov fram till 09:30, såå skönt!
Så, när hon väl vaknat så åt vi alla frukost tillsammans & gjorde oss redo för en mysig söndag.



Richard åkte iväg vid 12 tiden & bara en stund senare så kom Jannica på besök.
Hon smsade nämligen lite tidigare, samma dag & frågade om hon fick komma förbi & det var ju Självklart!!


Adrian fick en massa fina kläder utav Jannica, bland annat så fick han byxor som jag gett till Jannicas äldste son Colin när han var nyfödd,
Så det var väldigt fint att Jannica faktiskt kom ihåg det & att Adrian nu får dom
❤️

Så ett Stort Tack Jannica & familjen för alla fina kläder till Adrian & för att du kom förbi,
Vi har saknat dig!

När klockan närmade sig 15 så åkte Jannica vidare & bara en liten stund efter att hon hade åkt så kom Richard & hans mamma hem.

Då blev det en massa lek med Isabella & gos med Adrian!

På kvällskvisten så började det stt snöa en hel del, så när Richard körde hem sin mamma klockan 19 så tog jag & Isabella på oss lite kläder & gav oss ut i snön.
Man får ju passa på när det väl är snö ute!

Grannbarnen & deras pappa kom ut & åkte pulka med oss utanför huset & jag fick låna en sån "babywatch" (babyvakt, heter det så?)
Så vi kunde springa runt där ute & samtidigt höra ifall Adrian vaknade, så perfekt!
Så jag kollade in ibland mellan springturerna med pulkorna för att kolla så allt var bra & lyssnade på babyvakten & han bara sov & sov!


När Richard kom hem 1h senare så var vi fortfarande ute & lekte i snön!
(Isabella har ju inget dagis idag, måndag & alltså ingen tid att passa på morgonen)
När Richard kom hem så gick vi in för att äta lite kvällsmat & alla somnade gott på kvällen!



Så det blev ett perfekt avslut på helgen som varit med finbesök & pulkaåk!
Även idag så är marken vit, så det blir garanterat lite pulkaåk under dagen även idag!


Hoppas att ni alla får en toppendag,
Själv så ska jag mysa vidare med mina två godbitar nu,

Puss&Kram!
❤️

Likes

Comments

Contains affiliate links

Nu så är min kropp nästan tillbaka i sin vanliga form igen, efter 9 månader som gravid. Då känner jag verkligen att jag skulle vilja köpa lite nytt till min garderob igen!

Jag skulle därför vilja tipsa om Gina Tricot som alltid har så fina kläder till riktigt bra priser. Plaggen här ovan är Alla under 500:- Hur bra!?

Jag skulle gärna haft vart enda en utav dessa tröjorna i min garderob!

Så, är det någon utav plaggen här ovan som ni är sugna på,, så är det bara till att klicka på länken och så är det bara till att shoppa på!

//Shoppingsugen Mamma 

Likes

Comments


Torsdagen den 26 oktober, en dag innan beräknad förlossning.


Klockan 04 på morgonen så vaknade jag av en konstig känsla i magen. Det var ingen direkt smärta, men jag kunde inte somna om, utan hällde upp ett varmt bad istället.

När jag legat i badet en stund så kände jag på mig att det var något på gång och började klocka det som jag trodde var värkar.Varje värk höll i sig i cirka 30 sekunder och sedan avtog den, för att komma tillbaka cirka 8-10 minuter senare.


Jag smsade min mamma klockan 05.06, som skulle vara barnvakt den dagen då förlossningen var dags och skrev:

-"Hej mamma! Nu har allt dragit igång (tror jag) Jag har inte kunnat sova på 1h nu pga. värkar. Mellan min senaste värk så var det endast 5-6 min, så det börjar nog att dra ihop sig lite. Jag ska kolla med Richard hur vi ska göra så jag inte stannar hemma för länge, Men jag ringer om jag tror att det börjar bli dags ❤️"

Jag väckte Richard som trodde att han hade försovit sig.. Jag säger att han inte har gjort det utan att jag tror att mina "riktiga" värkar har satt igång,.. Då säger han Aha! och somnar om igen. Haha!

Jag väcker honom igen och säger att han nog måste börja packa sin väska och göra sig redo, först då förstår han att det faktiskt är På Riktigt.



När klockan är 05:20 så ber jag mamma att göra sig redo för att komma hit, så vi kan åka i lugn och ro mot Varbergs sjukhus.

Samtidigt så ringer jag även Varbergs förlossning för att rådfråga och kolla om dom har plats för oss och fick till svar att vi är så välkomna,


Klockan 06:00 så är vi fortfarande hemma, jag viker tvätt och städar lite, medans Richard börjar att bli lite stressad och vill att vi ska åka. Mamma är redan på plats hemma hos oss, men jag känner att det inte är några problem, utan stannar gärna hemma en stund till..

Vid 06:30 så bestämmer vi oss ändå för att göra oss redo för att åka iväg då vi helst vill slippa hamna i en massa köer och behöva föda i bilen , hehe..

Så vi kramar mamma ordentligt innan vi åker och vinkar hejdå till våra nyfikna grannar som står i sitt fönster och vinkar, som sett att det är tänt hos oss så tidigt på morgonen, haha dom är för roliga!


På vägen mot Varberg så stannar vi för ett snabbt toalettbesök och åker sedan vidare på en tom motorväg.


Väl framme på plats på Varbergs sjukhus så känner vi att vi är i perfekt tid! Klockan är 07:36 när jag smsar till mamma -"Framme och inne på rummet, Hör av mig när jag vet mer, Lycka till med lämning av Isabella ❤️"

Vi var då inne i ett undersökningsrum först och gjorde oss hemmastadda, jag mådde ju så pass bra att jag inte visste om det ens var dags för förlossning den dagen..


Klockan 08:10 så kommer barnmorskan Lovisa in för kontroll. Hon kollar då bebisens hjärtslag, mitt blodtryck och om jag är öppen något.. (Jag var öppen 9cm när jag kom in med isabella och då hade jag Väldigt ont, nu mådde jag ju som sagt var väldigt bra, men vågade inte vara hemma för länge pga köer och pga att andra förlossningen oftast går mycket fortare)

Barnmorskan konstaterade att jag var öppen 4cm och sa att dom skulle förbereda ett förlossningsrum på direkten, för idag(då torsdagen den 26 oktober) ska vi få barn!

Den lyckan att veta att det faktiskt är en förlossning i gång är så häftig, snart skulle vi ju få träffa vår älskling! Han/Hon där inne i magen, var redo för oss!!


Klockan 09:30 så kom dom in med frukost till mig och Richard. Jag var ju inte särskilt hungrig då eftersom att jag hade annat att fokusera på, men stoppade ändå i mig en yoghurt för att få lite energi till den jobbiga tiden som jag visste väntade.

När klockan var 10:15 så började jag känna att jag gärna ville ha någon form utav smärtlindring och bad därför om lustgas. epidural var det inget tal om då jag verkligen inte vill ta det, klarade jag mig utan det när jag födde isabella, så ville jag definitivt inte ha det nu. Jag var då öppen 5-6cm och andade mig igenom värk efter värk. Fortfarande hanterbart och utan problem.



Ungefär 3,5h efter att vi blev inskrivna, alltså 11:26, så kom barnmorskan in för ännu en kontroll. Då hade jag inte öppnats så mycket och vattnet hade ännu inte gått, så då blev det som med Isabella, dom fick ta hål på vattnet själva. Äcklig beskrivning kanske, men det kändes som ett hav när hinnan på vattnet gick sönder och jag fick byta kläder på direkten.

Jag minns att så fort som vattnet gick när jag väntade isabella, så kom dom fruktansvärda värkarna och ja, även nu så började det att hända grejer och lustgasen blev min bästa vän...!



Smärtan blev helt plötsligt ohanterbar och jag mindes varför jag inte ville skaffa fler barn direkt efter jag fött isabella, så fruktansvärt ont gjorde det!

Jag visste inte var jag skulle ta vägen och mitt i allt så trodde jag att jag skulle svimma. Jag mådde verkligen dåligt. Richard stod brevid och visste inte vad han skulle göra, så mellan värkarna så bad jag honom att ringa på klockan... för jag kände att Nu är det dags!!


Undersköterskan Maria kom in på direkten och andades med mig igenom varje värk och jag mådde helt plötsligt så mycket bättre. Jag var helt plötsligt med i "matchen" igen och kunde fokusera på mitt mål. Maria tillkallade barnmorskan Lovisa som snabbt konstaterade att jag var helt öppen, livmorderhalstappen var helt utplånad och det var dags att krysta!! Klockan var 12:11 när krystningsvärkarna kom och jag kämpade på allt vad jag kunde,

Plötsligt så kände jag hur värkarna steg ännu ett snäpp och jag trodde att jag skulle dö på grund utav smärtan...



Jag visste att smärtan skulle vara nästintill olidlig, men jag visste att jag skulle klara av den. Jag har gjort det en gång tidigare, så jag kan klara av det igen!

Tack vare undersköterskan Marias lugnande andningsövningar och barnmorskan Lovisa, så kämpade jag på och gjorde precis som jag blev tillsagt. Richard stod vid mitt huvud och höll min hand medan jag kämpade mig igenom krystningsvärk efter krystningsvärk och kom allt närmare vårt mål, vår Bebis!



Jag minns att mitt i all smärta så kändes det som att jag var i en helt annan värld. Det var som att det inte var jag som födde barn, utan jag stod i ett annat rum någonstans och hörde och såg någon oigenkännlig person föda barn. Svårt att förklara, men det var en märklig känsla, jag tappade bort både tid & rum och på något sätt..


Men mitt i "den andra världen" så hörde jag hur förlossningspersonalen pratade med mig,(jag fick för mig att undersköterskan pratade på något konstigt sätt, kan ha varit lustgasen som gjorde mig förvirrad med, men fick i alla fall för mig att hon sa (typ) mjölka kossan, haha jättekonstigt! )Men dom fick på något vis mig tillbaka till förlossningsrummet i alla fall och det var nu viktigt att ta det försiktigt i nästa krystningsvärk ( gör man inte det när dom säger till så kan det gå illa..)


Så jag gjorde som dom sa och när krystningsvärken kom så fokuserade jag verkligen på att inte krysta allt vad jag kunde (när krystningsvärken kommer så vill man egetligen ta i allt vad man kan, så det är verkligen svårt att inte göra det, men med tanke på konsekvenserna så får man göra sitt bästa) Det är sådan sjuk känsla när en krystningsvärk kommer, jag minns att jag skrek allt vad jag kunde i lustgasen och känslan när bebisens huvud trycks ut är som att det brinner där nere och man känner hur allt töjs ut där nere. det gör så fruktansvärt ont,.

Men man är så borta pga smärtan att man lätt glömmer hur ont det faktiskt gör. Jag klarade av värken bra i alla fall och i nästa värk så var det dags att ta i allt vad jag kunde för då var det dags att föda vårt barn, alltså krysta ut huvudet som är det tuffaste under hela förlossningen.

Jag tog i allt vad jag kunde men helt plötsligt så tog värken slut och bebisen fastnade. Det var ingen fara men bebisen, men vid nästa värk så var det verkligen dags stt ta i allt vad jag hade, verkligen ge dom sista krafterna, för det skulle vara den sista krystningsvärken innan bebis var ute.

Så jag väntade på värken och när den kom så tog jag i från tårna och helt plötsligt så var huvudet ute och resten utav kroppen "gled" bara med. Och änligen, klockan 12:27, så var HAN ute!!!



Jag kunde knappt förstå det, tårarna bara rann och hela min kropp skakade. Jag hade överlevt och på det, fått en son!

Jag fick upp min lilla pojke på bröstet och Richard fick klippa navelsträngen. Eftersom att vår lille kille hade fastnat mellan krystningarna så var han lite blå under ögonen, men det var ingen fara, utan gick över utav sig själv. Vår son var en frisk kille på 4030g, 52cm och med ett huvud på 37cm i omkrets. En stor och stark kille helt enkelt, så älskad från första andetaget!


En stund senare så blev vi serverade den välkända smörgåsbrickan. Vi njöt utav smörgåsar och annat gott och ringde upp våra närmsta för att berätta om vår nya familjemedlem, vår lille kille,

Vår ADRIAN

,Lyckan är total med dig i vårt liv

❤️

Likes

Comments

På den vänstra bilden så var jag gravid i vecka 39, 9 dagar senare så föddes Adrian,
Som på bilden till höger är 5 veckor gammal.

Hur häftigt är det inte att det var just han som låg där inne när jag tog fotot & nu så är han med mig på gymmet igen,
Fast utanför magen!

Jag är så glad över att jag kunde köra på med träningen ända fram till dagen innan han föddes & att jag redan efter 4 veckor, var tillbaka igen!

Det känns helt fantastiskt!

Likes

Comments