Hej på er. Hoppas ni haft en fin lördag 💜 Här hemma sover båda barnen, Oliver lade sig för en stund sedan. Så jag och Oscar ska se på något tillsammans och jag ska göra kvällsfika. Är inget fan av varken godis eller chips och väljer mackor och te alla dagar i veckan! Kan inte lägga mig en gnutta hungrig heller. Annars så har jag suttit med en seminarieuppgift idag som ska lämnas in och diskuteras på måndag. Har känt mig sååå ofokuserad och trött, inte alls fått till denna uppgift, all litteratur till uppgiften är på engelska också, inte direkt lättare att förstå ord, termer och teser då 🙈. Men det får duga!

Oscar hade hemmamatch igår och har varit ledig idag. Men imorgon bitti åker han, ännu en lång road trip, fem dagar borta. Så drygt!! Denna gång känns en längre tripp som denna INTE välkommen alls! Jag måste vara i Umeå i stort sett hela veckan, varav två av dagarna är obligatoriska seminarium. Och jag måste också lämna Oliver och Truls tidigare än vanligt för att hinna med det tåg jag måste ta. Plus att vägen mellan Truls förskola och Olivers skola är avstängd hela veckan och jag kommer behöva köra en omväg efter att jag lämnat av Truls och ska till Olivers skola. Jag vet, bagateller, men så typiskt att det alltid ska vara ”allt” på en och samma vecka. ”Bara” att ta sig upp och iväg på morgonen med dessa två killar är inte direkt lugna gatan. Brukar inte känna att det är jobbigt att Oscar ska åka, oftast tycker jag att det är rätt så skönt. Men just idag känns det väldigt tråkigt att han ska åka imorgon. Än fast vi har varit tillsammans över 12 år så kan jag ibland bli så galet kär i Oscar. Och det har jag varit senaste dagarna, vill bara vara nära hela tiden. Och då blir det ju såklart ännu tråkigare att han ska iväg.
Nej nu har jag deppat av mig färdigt, sätter punkt för det här.

Men just det! Jag klarade min andra tenta!! Fick tillbaka den igår, så himla skönt!! På måndag delas tredje hemtentan ut så då är det bara att sätta sig ner och börja skriva igen.

Nu, te och mackor it is!

Ha en fin kväll.

Kram 💖

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Pappa.
Du är du, och DU är bra. Jag är tacksam över den öppna syn och ödmjukhet du lärt mig att alltid ha inför ALLA människor. Och att det ”lilla” i livet är det stora ❤️

Oscar.
Den förebild du är, och varje dag vill vara för våra barn gör mig så stolt och tacksam. Att du, utan att behöva tänka på det, är en mjuk, närvarande och kärleksfull pappa. En pappa som ser sina två barn precis som dom är. En pappa som kommer låta dom gå sina egna vägar, och skapa sina liv för sig själva ❤️


Likes

Comments

Godkväll.

Hur har din dag varit? Själv har jag pluggat hemma och äntligen läst ut den bok vi har till seminariet på onsdag (typ världens segaste bok!!). Så mycket att läsa i detta momentet just nu känner jag, men heja mig!! Bara att kämpa på! Blir dock inte lättare då jag haft några riktigt jäkliga pms dagar det senaste, vill gråta, skrika och skratta samtidigt flera gånger om dagen. Så jäkla jobbigt att alla känslor ska blandas på en och samma gång!! Vill helst av allt bara vara ensam under dagar som dessa, men hur lätt är det med två kids och en man, kan ju inte direkt slänga ut dom eller bara dra. Och känslorna skulle ändå bara vändas om ännu en gång och jag skulle gråta av saknad efter dom, haha! Men, men jag kan min kropp och snart är pmsen "över".

Efter att jag jobbat klart med skolan kunde jag äntligen ta mig ut i friska luften, så välbehövligt! Gick min favoritslinga och stannade som vanligt till vid stranden och kunde inte låta bli att fota. Så vackert, i november! Jag har nämnt det förut men nämner det än en gång, jag älskar verkligen havet, det ger mig ett sånt lugn och positiv energi. Precis vad jag behövde just då!

När jag var yngre drömde jag aldrig om att bo nära vattnet, är inte uppvuxen vid vattnet utan i ett tätt bostadsområde i ett kedjehus. Men när jag träffade Oscar så hade han rätt tidigt tankar om att bo nära havet och jag hängde som med på det spåret, haha. Jag är så tacksam över att vi bor där vi bor, så nära naturen. Att vi också skapat vårt ställe till vårt ställe, vår oas. När jag varit iväg och sedan får komma hem igen, så kommer jag verkligen hem. Det känns fint.

Nu ska jag och Oscar göra kvällsfika, se nån serie, sen är det godnatt. Jag längtar så mycket tills imorgon förmiddag, då ska jag äntligen till Helena, min frisör, och fixa håret!! Ingenting med mitt hår är bra för tillfället, behövs en rejäl dos uppfräschning! Får se om jag klipper av en bit också, varit lite sugen på det. Ska bli otroligt skönt iallafall, och mysigt att få surra med Helena.

Hoppas du har en fin kväll.


Kram.


Likes

Comments

God morgon. Hoppas er vecka varit fin. Igår och idag har jag varit hemma Truls som fått en släng av höstblåsor, väldigt lindrigt som tur är ❤️ Ingen feber har han heller, men han har fått vara hemma ändå.
Jag skriver på min hemtenta så jag har varit hemma sedan i onsdags. Tentan ska lämnas in på måndag och jag har som mål att bli klar med den idag, blir förmodligen till att skjuta på det målet då Truls är hemma. Skriva hemtenta med en 2 1/2 åring är inte direkt en bra kombo. Oscar är borta idag och imorgon, men som tur är kunde min mamma vara med Truls vid 13 tiden idag så att jag kan sitta en stund och jobba innan jag hämtar Oliver på skolan 🙏🏼. Sen blir det myskväll med mina killar, och jag försöka koppla bort skolan så gott det går 😅

Till något annat. Jag är med i en grupp på Facebook som Josefin Dahlberg skapat, älskar den!! 💫🔮✨
Och häromdagen postade hon frågan: Vad är du mest stolt över med dig själv?

Jag tänkte jag ska lägga upp här på bloggen vad jag skrev som svar på denna fråga. Väldigt personligt, men det har jag ju varit innan. Jag är en väldigt öppen person och jag anser att alla människor har rätt till sina historier, sina upplevelser och sina känslor i dom.

Så detta är jag mest stolt över med mig själv:

Jag är stolt över den personliga utveckling jag gjort i mig själv de senaste 5 åren. Efter att ha tampats med depression, panikångest och ångest och ”Vem är jag??” Så vet jag idag vem Sandra ÄR och den Sandra JAG VILL VARA.

Stolt över att jag inte gav upp med att ”hitta” en BRA psykolog/terapeut för MIG.

Så jäkla stolt över att jag ser mitt egna värde idag, och att JAG är BRA.

Stolt över att jag idag inte låter min pappas alkoholproblem i min barndom och mina föräldrars relation styra mig.

Stolt över att jag idag ser att jag är lika fantastisk och grym som min underbara lillasyster med funktionshinder.

Stolt över att jag burit mina två pojkar och fött dom till världen. Stolt över att se deras fina personligheter och deras glädje ❤️

Stolt över mitt driv och att alltid ”vilja framåt i mig själv”.

Stolt över att jag sa upp mig från mitt jobb för 1 år sedan och började plugga.

Stolt över att jag klarade matten (inga bra minnen från skolan) som jag läste in i våras och behöver för att kunna söka in till det jag vill på högskolan.

Stolt över min utveckling inom feminism. Och över de kunskaper jag varje dag tar in genom att läsa genusvetenskap.

Jag är oerhört stolt över att jag idag gör det jag vill göra och att jag är den Sandra som är Sandra.

Så, vad är DU mest stolt över med dig själv? ☺️

Hoppas ni får en underbar fredag .

Kärlek till er ❤️


Likes

Comments

Cissi Wallin. SÅ JÄVLA STARKT. Finner nästan inga ord, men samtidigt finns det så mycket jag skulle vilja säga.

Igår när jag såg hennes inlägg på instagram så stannade alla mina andra tankar upp.

Att Cissi vågade outa med namn om vem den man som våldtog henne för ett antal år sedan är fick mig att rysa. En måste förstå hur modigt gjort detta är av henne, på så många sätt, denna man sitter på en av dom högsta positionerna inom medievärlden. Cissi skrev om det hon blivit utsatt för redan 2010, men outade då inte av vem.

Hashtaggen ”metoo”, som jag hoppas att ingen undgått vid det här laget, visar hur vi kvinnor själva eller någon nära någon gång blivit utsatt för sexuella trakasserier eller övergrepp. Samtidigt som det är så sjukt jävla tragiskt och upprörande att se så många kvinnor posta denna hashtagg så finns det i allt detta också STYRKA.

Jag har minnen från då jag var liten och gick i mellanstadiet om hur vissa killar VARJE dag kunde komma springandes i korridoren när en var påväg till eller ifrån lunchen och skulle ta på ens rumpa. Som det mest normala i världen!! Att varje dag veta att nu när jag går här i korridoren så kommer ”någon” snart att tafsa på mig. Varje dag! Det sjuka i det hela är ju att en fann sig i detta som att ”det är väl så det ska va”, med en skavande, olustig känsla.

SNÄLLA pränta in i era barn att ALLA HAR RÄTTEN ATT BESTÄMMA ÖVER SIN EGEN KROPP!

Jag skulle kunna skriva under på att i princip alla kvinnor känner någon som blivit utsatt för övergrepp av en man. Och det sjuka är att det aldrig är någon kille/man en hör som vet om att någon kille/man utsatt någon för något?! Är inte det en jävligt konstig ekvation??!

Alla män! förstå vilken maktposition ni sitter på genom att ”enbart vara man”, använd den till något riktigt jäkla bra!!

Nej nu ska jag på skolan och ha basgruppsarbete. Kände bara att jag ville skriva av mig på tåget.

Bara kärlek.

Kram 💜








Likes

Comments

Igår tog jag tåget till Umeå och skolan vid 11 tiden för att möta upp min basgrupp och jobba med en seminarieuppgift. Måste säga att vi jobbade på riktigt bra, så pass bra att vi hann bli klara på eftermiddagen och kunde skicka in den till läraren igår. Så himla skönt!! Heja oss! 💘 Det betyder att jag inte behöver åka upp till skolan först på torsdag då vi har föreläsning. Så idag och imorgon blir det läsning och förberedelse för torsdagens föreläsning HEMMA. Mycket lyxigt då jag ju älskar att vara hemma, bara få strosa omkring i lugn och ro här hemma, i min takt. Läsa och anteckna i soffan, i sovrummet, i köket, ostört! Och med ett antal koppar kaffe som sällskap såklart! 😁💜 Sitter just nu vid köksbordet och ska börja läsa strax, ville bara skriva några rader först ☺️. Jag har tänt ljus och gjort kaffe, utanför regnar det och är rätt så mörkt och grått. Men det gör ingenting idag, inte när jag kan stanna inne hela dagen tills barnen ska hämtas vid tre. Vad gör ni idag?

Känns också väldigt skönt att jag kan vara hemmavid både idag och imorgon då Oscar åker på torsdag för bortamatcher och inte kommer hem först onsdag nästa vecka, EN vecka borta 😩. Så att vi hinner ses lite innan dess, imorgon är det dock hemmamatch, men vi hinner ses lite under dagen iallafall. Ja det är tur att en är van att vara ensam, men det är aldrig roligt när det blir sååå pass länge. När en måste göra allt själv (allt vad det innebär med två kids eller att ha barn överhuvudtaget! mat/handling, läggningar, skjutsning/hämtning, tjafs och tjat, tid för plugg, hockeyträning, tennisträning mm.) så måste en också vara snällare mot sig själv. DET måste jag påminna mig själv om oftare!

Det positiva som jag kan känna med att vara ifrån varandra lite nu och då som vi är och alltid har varit, är att vi får sakna varandra. Och jag tror att det kan vara viktigt för relationen att få känna det. Jag hinner aldrig ”tröttna” på Oscar, om ni förstår vad jag menar 😆 haha! Lät kanske lite märkligt, men lite så kan jag känna. Speciellt eftersom jag kan tycka om att vara ensam och får ut mycket av det. Hur känner ni för att vara ensamma? Att ”umgås med sig själv”?

Jag har precis dragit tre kort ur min ”The Universe has your back - 52 card deck” som Gabrielle Bernstein skapat ☺️🔮✨ Älskar ju hennes bok som heter just ”The universe has your back”. Blivit inspirerad och ”hittat” Gabrielle Bernstein via en av mina förebilder, Josefin Dahlberg, en underbar tjej som jag kan känna igen mig så mycket i!!🙏🏼🌙✨ Jag bestämde mig nyligen för att jag varje morgon ska dra tre kort, och vad som kommer upp på dessa tre kort ska jag ta med mig resten av dagen och vara extra uppmärksam på. Jag tror på att allt har en mening och om en väljer att lyssna till vad som sägs till en så leder det till ”saker” som är ”rätt” för just DIG 💜. Att välja att vara öppen och inte stänga några dörrar till något, strunta i vad andra människor tycker och tänker. Du vet innerst inne vad som är bäst för just dig, våga följa det.

Hoppas ni får en fin tisdag trots det gråa vädret, på med en mysig kofta, tänd ljus och sprid kärlek ✨

Kram!


Likes

Comments

Hej på er. Längesedan jag skrev nu igen, men det känns som att tiden inte räcker till. Sen så har de senaste två veckorna präglats av en förkylning för min del som INTE velat ge med sig (sluta stressa Sandra så att kroppen får återhämta sig!). Det är så mycket en skulle vilja hinna, men livet är livet och allt har sin tid.

Hoppas att ni mår bra och har en fin helg. Själv sitter jag i soffan och skriver, precis smort in resterna av en sheet mask i ansiktet, aldrig testat det innan, så skönt ju!! Truls ligger och sover och Oliver är på Oscars match med farmor, så roligt för han! Jag orkar för det mesta aldrig gå på matcherna längre, innan barnen så gick jag jämt, och när Oliver var mindre så gick vi två. Medan Truls bara har gått på max fem matcher sedan han föddes för 3 1/2 år sedan. Men jag orkar verkligen inte, jag ÄLSKAR att få ta det lugnt hemma, det bästa som finns!! Och min tid för mig själv är så sjukt viktigt, det är i dessa stunder som jag tankar mest energi. Egentligen så skulle jag ha pluggat men jag har bestämt mig för att ta ledigt ikväll, ska försöka sätta mig några timmar imorgon istället.

Till något annat. Nu och då påminns jag om hur dåligt jag faktiskt mådde en period i mitt liv, en väldigt lång period. När jag menar att jag påminns så är det inte att jag mår dåligt, för jag mår väldigt bra idag och är så sjukt tacksam och stolt över mig själv för det. Det är mer att jag kan bli påmind på så sätt att jag som nu i samband med pms, eller jag har pmds som är en "svårare" variant (helt sjukt att det inte pratas mer om detta!! inte förvånad dock, är ju en "kvinnosak"), iallafall så i samband med pms så blir min HSP (högkänslighet) ännu mer påtaglig och jag kan känna av ångest mer under denna tid och då vill min hjärna automatiskt söka saker att dämpa denna ångest med. För min del tvångstankar, och då inte tvångstankar att jag måste göra saker på ett visst sätt, eller ta på något visst antal gånger (har varit där också i yngre dar) men för det mesta handlar det om att skapa tvångstankar i mitt huvud som är jobbiga, skrämmande tankar. Ja ni som vet, ni vet. Men idag gör påminnelsen (tankarna) mig mer så jäkla STOLT över hur mycket jag jobbat med mig själv under alla dessa år och vart jag är IDAG. Jag blir inte rädd, jag stannar inte kvar i mina tankar och jag går heller inte vidare till nya jobbiga tankar, utan jag kan lägga märke till att de kommer men så släpper jag dom lika fort.

Jag tänkte på det häromdagen då en tanke flög förbi, vilken resa jag har gjort och hur glad jag är att jag lyckats omfamna min ångest och använder den till att vara kreativ. Att jag idag vet vad JAG mår bra av. Det är så himla viktigt att ta reda på det, och låta det få vara så viktigt som det faktiskt är.

Jag vill bara ge en massa pepp nu till alla tjejer, kvinnor att LÄRA KÄNNA er själva OCH er kropp. Tveka inte att gå till en läkare om ni har pms besvär som är hemska tex! KRÄV hjälp! Att vara "människa" enbart EN vecka i månaden, som det var för mig, är långt ifrån rimligt. Jag tror att det är sååå många som går omkring med samma besvär, men detta pratas det ingenting om! När jag har nämt min pmds i samtal med andra så har ingen vetat vad det innebär, aldrig hört talas om. Vilket jag inte heller hade innan jag för typ 4 år sedan såg en intervju med en kvinna, i något program som jag inte minns. Men hon beskrev EXAKT vad jag kände, och hon hade EXAKT samma mönster som jag. DÄR började jag leta information kring detta, men det fanns inte mycket. Och tyvärr vet läkare väldigt lite om detta och med min erfarenhet så tas det inte på så stort allvar. Och det är så jäkla hemskt, jag vet också att det gjorts sååå lite forskning kring detta. MEN bland annat Kvinnokliniken på Umeå universitetssjukhus har börjat forska mer och mer på pmds och har också startat en studie med förhoppningar om att kunna ta fram en helt ny behandling, och jag vet att en kan anmäla sig för att vara med i forskningen om en känner sig ha EXTREMA pms besvär.

Hade inte tänkt komma in på detta men nu gjorde jag det. Ta reda på allt kring detta om du känner att du har besvär! Håll koll på din mens cykel, skaffa en app där du kan hålla koll på den och var noga med att fylla i den så att du kan se ett mönster. Och tips, tips, tips! Natural Cycles, vet du inte vad det är så googla och läs om det. Jag började använda Natural Cycles något år innan jag blev gravid med Truls och gjort sedan dess (förutom under graviditeten då såklart). Jag använder den för att ha koll på min cykel och därmed min kropp. Den är framtagen och godkänd som ett preventivmedel (eller om en vill försöka bli gravid, hitta ägglossning) men jag har kopparspiral som skydd och använder den enbart för att ha koll på min kropp, SJUKT bra är den iallafall!

Vi kvinnor och tjejer är så jävla grymma, glöm aldrig det!! Vi sitter på SÅ MYCKET FANTASTISKT!!

Nej nu ska jag ta och göra te och mackor, så hungrig! Matchen är slut och det blev vinst! Heja!! Extra kul för Oliver också, då får han gå ner till omklädningsrummet och åka hem med Oscar.


Ha en underbar kväll!!

kram.


Härlig påminnelse som dök upp telefonen igår, tog denna screenshot och skickade vidare till min man.


Likes

Comments

Hej fina ni. Hur mår ni? 💘 Jag sitter på tåget påväg hem från Umeå. Har varit i skolan hela dagen idag, uppgift i basgrupper imorse och i eftermiddag hade vi seminarium. Alla människor i klassen är så fina och intressanta, så spännande möten, ger en så mycket! Jag som älskar att diskutera är IN HEAVEN, haha 😄🙌🏻 Och att diskussionerna är både av det höga och det låga är det absolut bästa jag vet!! Det är ju inte så att jag bara älskar "att diskutera", utan diskussionerna ska ge mig något, inspirera mig, göra mig nyfiken, få nya tankar, utvecklas. Vilket jag känner att får och kan göra i min klass. Det är många personer där som ger mig positiv energi.

Och just detta med energi hörni, som kan vara så knepigt, för mig iallafall i min högkänslighet som är högst närvarande jämt. Just nu är jag helt jäkla slut på när jag sitter här på tåget, dock på ett positivt sätt då jag tagit del av positiva energier. MEN när en ger så mycket av sig själv också som jag kan göra, just för att jag blir så engagerad i saker som jag brinner för och inspireras av så behöver den energin jag "kastat ut" också tankas upp. Och allt jag tagit del av måste jag bearbeta. Och det ska jag göra ikväll, på bästa sätt enligt mig.

Min pappa är hemma hos oss nu med Oliver och Truls, Oscar har hemmamatch ikväll och åkte iväg vid 16 tiden. Så när jag kommit hem, bytt om till myskläder, lagt barnen och dom båda sedan somnat vid åtta så ska jag göra en massa gott kvällsfika, te och mackor. Sedan sätta mig i soffan och se på något som bara jag vill se och bara mumsa på i min "ensamhet". Oscar är väl hemma vid tio, elva någon gång.

Att jag får komma hem och bara ha en kväll för mig själv när barnen somnat, efter en lång dag som det varit idag, DET är tankning DELUXE för min del 🙌🏻

Nu har jag suttit här och skrivit och är alldeles strax hemma i Övik. Hoppas att ni haft en fin dag idag och att er kväll blir minst lika fin. Eller om er dag varit mindre bra eller rent av piss så hoppas jag att det vänt eller snart vänder för dig. Gör saker som du vet kan hjälpa dig att vända eller iallafall få en början på det. Ring någon som ger dig den energi du behöver, gråt, lyssna på en peppig podd, städa, se en serie som gör dig glad, som får dig att skratta. Lyssna på musik på hög volym, dansa, måla, rita, laga mat, baka, skriv. Gå till dig själv och lyssna på vad du behöver just nu.

Kram 💖

Likes

Comments

God morgon på er! Onsdag idag och jag sitter just nu på tåget till Umeå och skolan. Idag har vi två föreläsningar på schemat, en nu på förmiddagen och en på eftermiddagen. SÅ kul!! Jag är så pepp på detta då allt är så jäkla intressant! Jag vill så gärna lära mig mer av att kunna prata i dom termer och uttryck som det görs inom genusvetenskapen. Så mycket att lära! ☺️ I måndags var första dagen och jag var sååå pirrig. Men så fort jag befann mig i salen vi skulle vara i och mina klasskamrater droppade in en efter en så byttes nervositeten till pepp! Alla verkar vara så gulliga också, bra start alltså! 💖
Mindre bra var dock att hela helgen var en sjukhelg med dålig sömn, både Oliver och Truls blev dunderförkylda på fredagen och var inte helt krya i måndags. Som tur var så kunde barnens farmor ställa upp och vabba från hennes jobb! Så snällt, TACK för det!! 🙏🏻💖 Och nu är ju såklart jag också förkyld! Men förväntade mig inte något annat direkt 😆. Bara att preppa med nässpray och Ipren 🤷🏻‍♀️
Idag är dom båda på förskola/skola och barnens farmor hämtar eftersom jag är i Umeå hela dagen och Oscar åker iväg på match. När jag senare idag kliver av tåget i Övik vid 17 tiden så ska jag gå raka vägen till min frisör Helena och fixa håret, skön nedvarvning? JA!! 😍🙌🏻 Efter det hämtar jag upp kidsen hos farmor och så åker vi hem och sussar 😄 Mycket lovande dag detta!

En sak som jag ska ta med mig denna dag, för mig själv, är att våga. Ibland kan jag hamna i gamla spår där min mindre bra självkänsla för ta över. Inte alls lika mycket som förut, för jag har jobbat otroligt hårt i många år, men den kan komma och knacka på och liksom stå där på glänt om ni förstår vad jag menar, märklig förklaring kanske haha! Men jag har alltid haft en tendens av att verkligen inte vilja vara dålig, jag har otroligt höga krav på mig själv och det kan bli väldigt hämmande i vissa situationer.

Snart är det september och ansökan för högskola till våren öppnar, då ska jag söka socionom ännu en gång och hoppas på det bästa. Kommer även att söka denna kurs jag läser just nu fast B som är fortsättningen. Högskoleprovet vete tusan om jag ids sitta och skriva en gång till! Sista anmälan för det är nu på fredag. Men tredje gången gillt.. kanske skulle bli en rejäl höjning från mina andra två gånger, inte för att jag tror det dock 😅.

Nu ska jag äta frukost på tåget innan jag är framme i Umeå, har med mig yoghurt och banan. Hann bara slänga i mig lite kaffe innan jag åkte hemifrån. Längtar tills jag sitter på tåget hem i eftermiddag, då ska jag lyssna på veckans avsnitt av Josefin och Vanja, grymmaste tjejerna!! Som jag lyssnat på sedan dom startade, vilket måste vara typ 2 år sen eller nåt ju?!
Ännu mer pepp till denna dag alltså! 😁🔮✨

På tal om dessa två fantastiska brudar så fick jag ett så härligt meddelande på Facebook i måndags. Jag vann en goodiebag som just dessa två fina lottade ut för någon månad sedan. HUR KUL?!! 😍🍀 Tror en ju aldrig 🙈Men ibland så! 💫

Hoppas ni får en fin dag. Kom ihåg att DU är bra precis som den DU är, alltid.

Kram.

Den fina goodiebagen som jag lyckades vinna 💖🍀✨


Likes

Comments

Jag har tänkt på en sak ett flertal gånger när jag varit ute och sprungit eller promenerat ensam på kvällen den senaste tiden. Eller tänkt och tänkt, det har dykt upp i mitt huvud just för att det bara finns där, och det är så sjukt irriterande att det ska vara så. Jag är idag 30 år och kan fortfarande få dom tankar som jag fick när jag var yngre. Som då vi bodde i Göteborg tex. Alla dom gånger under 3 års tid som jag promenerade från spårvagnen till vår lägenhet på Guldheden när jag slutat jobbet på kvällen. Där dök dessa tankar upp, "Tänk om någon bara kommer och hoppar på mig nu, förföljer mig i mörkret från spårvagnen, drar ner mig på marken och in i buskarna" "Vad gör jag då?" Jag minns att jag, som många med mig säkert också har gjort, höll mina nycklar mellan mina fingrar för att känna mig lite mer säker, eller pratandes högt i telefonen. Råd från en (förståeligt) orolig mamma dryga 90 mil bort. Minns att jag kunde bli så jäkla förbannad att behöva känna den där oron. Att jag många gånger hellre kunde stanna hemma på kvällen istället för att behöva ta mig hem i mörkret och promenera vägen hem från den plats där spårvagnen stannade, speciellt dom gånger Oscar var iväg och ingen kunde möta mig. Allt för att minimera risken (!!).

Alla vi människor är olika, vi är mer eller mindre oroliga, känsliga och allt annat däremellan. Jag har alltid, och är fortfarande en person som känner in och jag tar inga onödiga risker. Sen har min rädsla, som jag nämnt förut, fått styra alldeles för mycket väldigt ofta, och det är något jag är oerhört medveten om idag. Det jag vill säga med det är att jag minns hur jag kunde fundera hur andra tjejer "vågade" gå ensam eller åka taxi hem från stan alldeles själv, med en chaufför som allt som oftast var en man utan att verka det minsta orolig. Men än om vi är olika så tror jag att alla tjejer någon gång känt sig obekväm, rädd eller orolig i någon situation, iallafall att majoriteten hamnar på den vågskålen, och det är så fruktansvärt ledsamt.

För att sammanfatta där jag började så kommer ofta dessa tankar fortfarande tillbaka mig när jag är ute och springer eller promenerar på kvällen "Tänk om den bilen skulle stanna här nu, bara dra in mig" kan vara en tanke som dyker upp i mitt huvud. Att dom tankarna kan ha dykt upp senaste tiden har fått mig att tänka tillbaka på hur jäkla rädd jag varit för att något sådant skulle hända mig, tänk alla tjejer/kvinnor som faktiskt har blivit utsatta, och blir det just precis nu.

Jag har fått två fina pojkar och den gåvan ska jag ta hand om på allra bästa sätt. Jag har ansvaret att vara förebilden för mina barn som tillsammans med Oscar visar vikten av att respektera andra, synen på kvinnan, synen på mannen. Vad som är normer och att det inte alls behöver följas. Ansvaret att inte bli bekväm utan att just TA ANSVAR.


Kärlek.


Likes

Comments