View tracker

Det är så jävla svårt att hantera dom. Man är en vandrande känslobomb som är redo att sprängas, när som helst. November har varit den lyckligaste månaden på väldigt länge och samtidigt en av dom jobbigaste månaderna på väldigt länge. Jag var gråtit, kommit igen, gråtit, kommit igen och samtidigt behövt vara stark för V's skull. Den 7 december väntar vi på nu. En sån jävla lång väntan. Den värsta väntan i mitt liv. Det hinner snurra så konstiga tankar i huvudet under den här tiden. Just nu vill jag bara vara ensam. Vill inte gå igenom det fastän jag måste. Jag vill verkligen inte! Allt känns så himla overkligt. Jag kan inte sätta ord på känslorna tillräckligt mer än att det är hemskt och orättvist.

Jag mår åt helvete.. men någonstans i allt hemska så måste jag försöka vara positiv, försöka!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

  • 0 readers

Likes

Comments

View tracker

Jag har krupit ner i sängen, som för övrigt är hur jävla skön som helst nu. Igår var det madrasstisdag på Jysk här i stan och jag/vi har sedan vi införskaffade vår nya säng tänkt oss köpa en ny bäddmadrass. Den nya vi hade var alldeles för mjuk. Så direkt efter föräldrarmötet på jobbet drog jag till Jysk. Dom hade ju öppet till 21 också, istället för 18 som dom i vanliga fall har. Hittade en perfekt madrass åt oss, en tempurmadrass, 8 cm. Till ett kanonpris också!

Hur som. Karln har visat mig en dokumentär som är delad i tre delar. De dödsdömdas offer. Alla dessa delar speglar unga människors liv, i detta fall killar, som sitter på death row, i USA. Fruktansvärda brott har begåtts. Och jag bröt ihop totalt idag när vi kollade igenom del 2 och del 3. Alltså totalt! Tårarna bara sprutade och jag började hulka och harkla mig. Det var en scen ur del 2 spm fick mig att tänka -"skulle något hända Viggo, skulle mitt liv vara över".. det är till och med så att ögonen vattnas nu när jag tänker på set igen. Fruktansvärt! Mina känslor kunde jag inte hantera i just den situationen. Usch! Kalle fick lov att hålla mig i handen och klappa mig på huvudet. Vid ett tillfälle sa han till och med -"de här är kanske känslor du var tvungen att få ur dig. Och det är helt okej". Det kändes så skönt och bra att få höra det. I min värld annars så har jag så svårt att gråta inför folk, inför honom. Men det var så himla skönt att bara få gråta ur mig.

  • 29 readers

Likes

Comments

View tracker

Jag blir så arg när man ska börja argumentera om något man egentligen aldrig har något bra svar för eller bra argument för. Alkohol! Jag hatar det, av flera orsaker. Jag hatar hur det påverkar folk, vad den gör med människors omdöme och så vidare. Min lista är lång. Och jag tycker inte, alltså INTE att det någonstans är okej att förtära alkohol framför barn, sina egna barn eller andras barn, oavsett åldrar! Jag tycker att man som vuxen brister i sitt ansvarstagande. Jag tycker att man som vuxen borde veta så mycket bättre än att behöva lukta alkohol framför ett barn, sitt barn. Alkohol borde vara lika olagligt som droger. Men det är det inte. Jag kan också ta mig ett glas vin, säger inte att man inte kan, men man bör inte göra det framför barn. Och det här alltså är min åsikt. Vi tycker heeeelt olika där, jag och du!

  • 33 readers

Likes

Comments

Nu på mornarna så känner man av höstkylan. Fem ynka grader var det här om dagen på morgonen när jag skulle iväg till jobbet. Glömde såklart fingervantarna och var alldeles frusen om fingrarna. Jag älskar hösten, alla fina färger träden ger och den här mysiga känslan som kryper sig på. Jag har förberett våra kakelugnar med ljus som ska få börja tändas om kvällarna (i hopp om att katterna håller sig borta från dem). Vi har de senaste två veckorna fått tampas med sjukdomar. Alla tre i familjen bar tampats med förkylningar, hosta, feber och halsont. Det är väl det tråkiga och negativa med hösten att det är så fruktansvärt mycket baciller som sprider sig, och fort! Vi är nu i alla fall på bättringsvägen. Känns skönt. Hoppas det sedan får hålla i sig så man kan komma tillbaka till rutinerna igen.

Idag så har jag äntligen tagit tag i V's minikök och börjat måla det. Ett lager till med vitt, sen tror jag det blir bra. Alla små detaljer ska spraymålas också. Sen ska en lucka få sig en helt annan färg. Ska bli spännande och se hur slutresultatet kommer att bli. Passade även på, när det ändå var rea att beställa hem lite roliga grejer till köket. Som grönsaker, pizzaset och frukter. V är så himla mycket för att laga mat, servera kaffe och vispa. Så jag tror att han kommer bli riktigt glad över sitt nya kök med alla nya saker.

  • 131 readers

Likes

Comments

Vilken söndag. Dagen försvann lika fort som den kom. Och här ligger jag i sängen men kan ju såklart inte sova. Med en podd i öronen försöker jag hitta lite inspiration till V's nya frisyr jag tänkte försöka mig på imorgon. Eftersom han går på penicillin och har några dagar kvar att få svälja den skiten (för ja, ren skit är det och V får panik varje gång sprutan kommer fram) så får han vara hemma. Han verkar mycket bättre i öronen och klarar inte alls på dem längre i alla fall. Skönt!

Idag har jag varit iväg på kalas för brorsonen som egentligen fyller år på fredag men firades idag istället. Väl därifrån så åkte jag och mamsen upp till mormor och morfars lägenhet för att städa. På tisdag kväll är dom hemma igen efter 6 månaders semester. Ska bli så mysigt att få hem dom igen!

Tog även tag i mitt egna hår idag. Har sån beslutsångest över om jag ska kapa av det igen eller inte. Trots det stt jag är så sjukt trött på hårets längd och vill kapa av det så brukar jag ändå tänka på att det tagit mig nästan 4 år att spara ut det. 4 år är så lång tid, om man tänker efter. Jag slängde i alla fall i en lila färgbomb. Sist jag hade lila hår var när cheer var som mest populär och även hon hade det. Haha! Man kan ju då tänka hur lång tid sedan det var. Resultatet blev i alla fall bra 👍🏼

Likes

Comments

Ibland kan livet kännas orättvist, men jag håller humöret uppe! Mini här hemma har dragits med både det ena och det andra. Förkylning, hosta, feber fram och tillbaka, öroninflamation och idag när vi var tillbaka på vårdcentralen så konstaterades att öroninflamationen inte gått över så nu kör vi en penicillinkur på detta. Jag tycker så synd om honom. Trots allt detta så är han väldigt glad, leker mellan varven som att han har energi för tio ungar. Härligt att se, såklart! Sen kommer det stunder då han bara kryper in i ett hörn i soffan och kan sova bort flera timmar. Nu hoppas jag och håller alla tummar jag har, att penicillinet ska hjälpa! ♥️

Likes

Comments

Fredag. K kom hem från jobb för inte alls länge sedan efter att ha jobbat non stop sedan 6 i morse. För mig är det beundransvärt att han orkar. Trist å andra sidan att man inte har honom hemma en fredagskväll, när man "verkligen behöver honom". Det har varit en helt upp och ner vänd dag idag med mini här hemma. Han har blivit så fruktansvärt elak de senaste dagarna, mot mig. Enbart mig. Han slåss, bits, sparkas om vartannat, säger förlåt, ger mig en puss och en kram och sedan börjar han om igen med sparkar, slag och bitande. Jag är så himla frustrerad! Jag försöker med en god ton förklara för honom att det här beteendet inte är okej, någonstans. Han förstår, han är fullt medveten och förklarar själv att mamma blir ledsen. Jag blir riktigt jävla ledsen alltså. Idag har han till och med fått mig att gråta, två gånger! Sen får jag själv en sån jäkla ångest när jag tillrättavisar honom, och då gråter jag över det istället. Ja, det finns ju inte någon som sagt att det är lätt att ha och göra med barn. Men visst har man en gräns själv också.

Nu ska sängen få vagga mig. Godnatt 💕

Likes

Comments

Helgen som var, var så himla mysig och fin i alla dess former. Jag och mini fick oss en överraskning av karl i huset som drog iväg oss på en minisemester. Vi hade såklart ingen aning om vart vi skulle och karln hade packat alla våra saker som vi skulle behöva ha med oss. Väl på väg ut för dörren så ringer Kalles telefon och svärfar/farfar ville också följa med. Så inom loppet av 10 minuter så var han också med i bilen. Riktigt kul! Efter 2 timmar i bilen cirka så svänger vi in på Leksands resort. Kalle och svärfar fixade stuga, som vi egentligen inte ens skulle ha från början. Vi skulle ju komma hem samma dag, mot kvällen. Men icke! Så det var bara att svira om. Leksands sommarland väntade på oss och hjälp så kul det var! Ett riktigt smultronställe! Jag älskade att vara där. Och stugan vi hade var verkligen 10 av 10 möjliga ♥️

Likes

Comments

Just i detta nu inget jag med en pod i lirarna - rättegångspodden, rättegången mot Christer Pettersson. Älskar den podden. Har dock inget tålamod att vänta in nya avsnitt så jag började med att lyssna på dem igen, på nytt. Men idag så kom det ut ett nytt avsnitt, äntligen!

Mina nerver idag inför morgonens flygresa är ändå helt okej. Har ingen magont eller känslan av panik. Har haft rätt fullt upp idag så det kan ju ha med det att göra. Har haft besök i princip hela dagen. Skulle ta mig ut på en promenad i nya vrålåket med Viggo, men vi fick vända hem då Viggo inte var på samma planhalva som mig. Riktig trots är han inne i nu. Säger jag höger så går han vänster och tvärtom. Vi är osams minst 5 gånger om dagen, de senaste dagarna. Haha! Ja, ingen har ju sagt att det är lätt att vara förälder. Tur att han är min ögonsten, i alla väder ändå. Han tjatar om att flyga flygplan. Att sen få åka båten med morfar och äta chips. Allt, i princip är packat och klart. Det sista är sånt jag ska använda mig av imorgon, innan vi sätter oss i bilen till Skavsta.

Imorgon vid den här tiden är vi äntligen på plats ♥️

Likes

Comments