Header
View tracker

Peder, vilken legend han är. Förebild är exakt vad han är, inte bara för mig utan för många där ute oavsett gren eller nivå i sporten. Vi ridsport Sverige har verkligen visat vad vi går för & visst märks det hur sjukt bra vi är på att mobilisera oss & stötta varann, fantastiskt!

Så häftigt att Peder vann - trots att många var chokade och trodde på annat så gjorde han det, vi det. Mäktigt!

Så sjukt impad av Peder & av oss, alla oss som håller på med hästar.

GRATTIS Peder (& All in såklart, ni gjorde det ihop).

Och grattis resten av häst-sverige. Allt är möjligt.

Likes

Comments

Lemington Anastasia

Ibland i ridningen utsätts man för en sån brutal bergochdalbana. Ena dagen går hon som en klocka, härlig i handen, lagom med tryck & jag bara kan leka med hennes gångarter, så härligt.

Sen slår det till, kylan & en över hetsad ponny.. I förrgår var en sån dag. 10- & jag beger mig ut i skogen. Till en början kände jag mig som lugnet själv men sen är det som att något händer. Anna & jag kommer till en raksträcka, som vilken sträcka som helst men hon tappar det helt. Står på bakbenen & galopperar på stället. Jag vägrar ramla av på ett sånt onödigt sätt & sitter av (fly förbannad dock) leder henne en bit men hon fortsätter tjafsa. Jag sitter upp igen & hoppas hon ska ha lugnat sig, men nej. Jag blir tvungen att snurra henne längst den lilla landsvägen, helt livsfarligt, men när hon reser sig så enormt har jag inget val, för hon är så envis... Jag får rida på korta tyglar tills vi kommer till grindarna in till gården. Först då lugnar hon sig...

Dessa dagar äter jag upp mig själv. Jag känner mig så misslyckad. Kanske framförallt för jag blir så arg i dem lägena, ibland klarar jag att vara cool lugn men vissa dagar når jag min gräns. Jag vill inte behöva bli arg på henne & känna att jag kan fara illa om hon fortsätter, det vill ju ingen ryttare.

Jag gav henne igår, att bara gå i hagen & inte göra något alls. Det kändes som att vi båda behövde det... Jag hatar att tjafsa med henne samtidigt som jag känner att det kanske ska vara så? Imorgon är det nya tag, snart dags för första starten för säsongen & jag behöver verkligen komma ikapp nu. Dra på mig ridstövlarna, sätta mig på banan & rida... Det är mycket kvar.

Likes

Comments

Nyår närmar sig, se 2016 dö, byta blad & börja på nytt kapitel. 2017, jag välkomna dig med öppna armar. Nya mål, ambitioner & drömmar har skapats till 2017, allt det gamla ska ut & lite nytt, fräscht & lite härlig energi ska in, för 2017 ska bli mitt år!

Jag ska fokusera mindre på allt onödigt, allt som tar onödig energi & allt som bara tar min dyrbara tid. Jag har lärt mig efter 2016 att det går fort att läsa av människor som bara slösar tid & energi jag behöver till satsningen, hejdå...

Jag ska fokusera, fästa blicken på ett delmål i taget för att nå dit jag vill. Inte stressa, ha en plan B & inte se misslyckanden som väledens undergång.

Jag ska ge mig & Anna pauser ibland för återhämtning...

Jag ska sluta stressa över onödiga saker, allt löser sig i slutet, det vet vi alla.

Att få vinka hejdå till 2016 känns som en sten som faller av mina axklar, vilket skit år... Jag har verkligen gjort alla fel i boken under årets lopp. Varit med människor som tagit min energi, blivit ledsen över människor som inte förtjänar det, tappat fokus från satsningen & samtidigt haft massa otur. Inget har riktigt funkat samtidigt som jag levt på moln i vissa perioder.
2017 är mer än välkommet, det ska bli spännande att se vad året har att erbjuda, speciellt när jag vet vad jag faktiskt behöver förbättra.

Jag & Anna är taggade & sjukt redo. Det lär bli en resa utöver det vanliga...

Likes

Comments

Allt här har hamnat på is. Vi får se hur det blir i fortsättningen. Jag & Anna ligger på is då vi står utan tränare just nu... Dock har vi en ny sadel, men utan ett par nya verktyg kommer man ingenstans, vi står mest på samma ställe & tuggar.. Trött på detta.

Likes

Comments

Lemington Anastasia, Träning

Där har vi meningen jag skrivit & sagt alldeles för många gånger. Ofta när folk undrar hur Anna blivit så stark i sig själv förklarar jag det med att jag har gett henne mer än en liten klapp på halsen. Tränar jag någon & jag säger där är hon fin så vill jag se MER än en liten klapp på halsen, för jag tror inte det räcker.

Hästarna lär sig på berömmet, det vet vi alla. Det handlar om att tajma dem där attans momenten när man ska kasta ner handen mot halsen & utbrista ´´BRAAA´´ & fortsätta rida. Men det är också stunderna då vi sitter & tragglar, sluta efter sluta, linje efter linje & aldrig riktigt ger oss. Räcker det då med att säga ´´Bra´´ när linjen efter 5 minuters jobb blir bra? Jag tror inte det. Jag tror det behövs mer än så. När jag exempelvis tränat min hat/kärleks linje som innehåller 8m volt i galopp, 2 enklabyten & en skritt piruett så klappar jag inte Anna på halsen efter 6e gången vi ridit in på linjen. Jag gasar på långsidan & lägger ner huvudet på henne. Frustningarna är musik för mina öron, olja för min själ.

När Anna frustar är hon nöjd, dem där förbaskade frustningarna är avslappning. Det är musik för varenda ryttares öron, vi vill höra dem, vi ska höra dem. För det är där berömmet sitter, det är avslappning. Ge dig när det är bra, det är ju oftast ´´bara en gång till´´ passen som går åt skogen. Det är mycket mer än en klapp på halsen, när trivs din häst bäst? Jag brukar ha godis i fickan (som hon Alltid får efter passen medan vi skrittar av, det är bra stretching & det bästa Anna vet) sen gasar jag, det älskar hon, springa fort. Hitta vad din häst tycker om & ta till vara på det.

Alla har vi väll hört talas om hästminne? Jag vet inte om det är en metafor eller inte, men ibland tror jag att hästarna har sådant otroligt minne. Jag menar varenda upplevelse behöver bli bra, vi ryttare är ju verkligen våra hästars psykologer. På tävling är det ju bara rida på hästens dagsform, inte tänka på hur den BRUKAR vara eller hur den ska bete sig, för det kan vi inte. Vi måste leva i nuet & inte tänka på vårt skit byte förut. Eller hur vår halt blev i början.

Det är viktigt att hästarna trivs i sitt arbete, annars uppnår vi inte resultat! Det bästa för hästen gäller, alltid.

Likes

Comments

View tracker

Lemington Anastasia

Anna känns bättre, men jag tar inget föregivet. Tandis kommer idag & vi ska boka ny tid med vår sadelutprovare, allt ska nog bli bra! Så planen är oklar, beror på vad tandis har att anmärka på, förmodligen blir det bettvila hela veckan. Men det kan nog var bra, bara jogga med mycket bjudning. Kan nog vara bra att vi har bettvila hela veckan även om tandis säger något annat, skönt med variation för lillans känsliga mun.

Måndag : Vila & tandis kommer.

Tisdag : Rider på banan. jogging.

Onsdag : Vila & promenad på hårt underlag.

Torsdag : Bommar.

Fredag : Vila & promenad på hårt underlag.

Lördag : Uteritt inklusive klättring.

Söndag : Longering

kommer bli sköna veckor för Anna tills vi sitter i en bättre sadel. Vill inte sätta henne i en dålig situation & få en dålig känsla. Varje pass vill jag att hon ska vara bekväm & ha en bra & trevlig situation. Tror det är viktigt för min känsliga tjej! Vinter tränings planering kommer senare under veckan, håll ut ;)

Likes

Comments

Lemington Anastasia

Att prestera & alltid va på topp är nog det värsta med denna sport. Ingen minns en 2a, de är dina meriter & resultat som räknas. Så lätt är det. Samtidigt är det pressen som är så sjukt kul! Jag älskar den.
Jag tror du behöver lära dig hantera den & inte bryta ihop av lite motvind. När du stöter på motvind behöver du spotta dig själv i nävarna & komma igen. Hitta ditt inre monster & kötta. Ge dig bara fasen på att det ska gå, inget får stoppa dig.
För du gör det bästa av DINA förutsättningar. Din boll är rund & du kommer alltid hitta nya sätt att sparka den på.
Min boll 2017 kommer rulla långt. Trust me.

Princess Anna

Likes

Comments

Lemington Anastasia

Idag var vi på återbesök med prinsessan på kliniken & hemåt fick vi äntligen åka med ett stort stort leende på läpparna. Min bästa tjej är helt utan anmärkning, ingenting finns att klaga på. Super i benen, super på böj, super i ryggen & på lina uttryckte sig till och med veterinären med ´´detta är vi ute efter när dem linas´´! Häftigt att min lilla oturs fågel äntligen har fått lite flyt, vi har kämpat så mycket med henne så vi förtjänar verkligen detta, framförallt hon. Jag är verkligen så glad att hon är okej nu & på g tillbaka.

Nu ska vi börja jobba igen, redan i Januari kör vi första starten för säsongen så det är verkligen hårdträning fast vi tar det ändå piano. Det är viktigt att vi tar det på hennes villkor nu när vi trotsallt vet att hon haft ont, hon har inte ont nu men vi ska se till att hon aldrig få det igen heller. Därför kommer vi ta det piano, rida henne lång & låg & verkligen tänka på dem redskap vi fått med oss ; tömkörningen, lägga ner henne i formen & bara plocka upp henne korta korta stunder under passen, efter samling = gasa.

Det är viktigt att hästarna får mer än en klapp på halsen när dem gör rätt, rid fram, ner med huvudet, där dem hittar avslappning & ´´äkta´´ beröm. Jag hoppas ni fortsätter följa oss nu när vi är på g tillbaka, det kan nog bli en spännande resa & förmodligen intressant att läsa mer om mina teorier i ridningen med den typen av häst som Anna är.

Likes

Comments

Följ mig på instagram!@sandrafrykenstamregner