De senaste fem dagarna har det varit riktigt gråmulet och trist i UAE, typiskt tandläkarväder, som Winnerbäck skulle kalla det. Det känns smått unikt. Sen jag flyttade hit för två år sedan har det varit max två eller tre dagar i rad med dåligt väder, vad jag kan minnas. Första gången Fannie var och hälsade på, innan hon hade flyttat ner var det sandstorm i typ två dygn och då var folk lite småirriterade för att man inte hade kunnat ligga vid poolen på ett par dagar.

Nu har det alltså varit skitväder sen i söndags och vi tycker riktigt synd om alla turister som åkt hit för att sola och bada. Det är förvisso fortfarande varmt, ca 26 grader men inte direkt strandväder. För just mig spelar det dock ingen större roll, jag är inte ledig förrän på söndag och då väntas Dubai återgå till det normala med "mostly sunny and comfortable weather". Låter bra!

I eftermiddag ska vi till en kollega som precis fyllt 50 och överraska honom med lite firande. Därefter blir det middag på Asia Asia i Pier 7, här i Marinan innan jag och min spanske kollega Raúl måste avvika för att åka till nattpasset i Abu Dhabi.

Likes

Comments

I lördags var vi på våffelbuffé på Hallongården, som ligger mellan Vellinge och Trelleborg. Det är från början en vanlig, skånsk gård där man för några år sen började odla hallon och det har sedan dess vuxit till en populär plats att besöka på sommaren, då de säljer nyplockade hallon och alla möjliga, tänkbara hallonprodukter. Att de hade öppet även på vintern hade vi dock inte koll på förrän Elan fick syn på ett inlägg på Facebook. Där stod att de har våffelbuffé sex dagar i veckan hela vintern och det kan man ju inte missa. Som tur var bokade vi ett bord, för där var fullt med folk. En av ägarna var helt chockad över hur många som kommit och sa att det måste bero på Facebook-inlägget. Så kraftfullt är sociala medier alltså!

Själva våffelbuffén bestod av fyra olika våfflor; vanliga, choklad, saffran och kanel. På dem kunde man ha grädde och naturligtvis en massa olika sylter som de gör på gården, bland annat en med hallon och choklad som var grymt god.

Likes

Comments

I fredags var det dags att säga farväl till en av de charmigaste, ärligaste och mest allmänbildade personer jag någonsin träffat - morfar Karl-Erik. Begravningen hölls i Uppståndelsen kapell vid Limhamns kyrka i Malmö. Ett fint litet kapell, ganska enkelt och med mycket ljus från de stora fönsterna vilket lös upp kistan, där den stod omgärdad av vackra blomsterarrangemang från nära och kära. Själva begravningen blev fin. Förutom några dikter och minnesord sjöng också Karl-Eriks två barnbarn en vacker Art Garfunkel-låt acapella och som avslutning spelade jag en jazzballad av Lars Jansson på piano.

Efter begravningen åkte vi till Hantverkargården i Limhamn för en lätt lunch och lite tårta. Det var skönt att sitta och prata lite efteråt, hjälpas åt att få upp humöret och minnas Karl-Erik tillsammans.

Jag är inget stort fan av begravningar utan tycker mest de (tack och lov) få jag varit på hittills varit jobbiga, men givet omständigheterna blev det ändå en väldigt fin stund i kapellet. Det var dock skönt att få det överstökat och att under resten av helgen kunna återgå lite till det vanliga. Trots att jag bara var hemma i fyra dygn hann jag även med att träffa mormor och farmor som båda var på strålande humör, fika med goda vänner samt en kväll nere på landstället i Smygehamn, där jag och pappa trotsade en hård, isande vind och tog en promenad i den vintertomma byn och sedan värmde oss med den öppna brasan som hjälp under större delen av kvällen.

Nu sitter jag på Qatars Boeing 787-800 på väg tillbaka ner till värmen. Det blir full fart in i nästa arbetscykel, tre dagar ledigt och sedan ytterligare en cykel innan det äntligen är dags för lite längre ledighet då jag och Fannie åker till Bali. Något att se riktigt mycket fram emot, med andra ord.

Likes

Comments

Likes

Comments

Ett av de säkraste sätten att veta att man reser med ett islamskt flygbolag är när bilder som dessa dyker upp på in flight-systemet vid solnedgången:

Likes

Comments

På väg till flygplatsen i morse åkte jag med en väldigt trevlig och pratglad taxichaufför från Pakistan som talade riktigt bra engelska, vilket är ganska ovanligt för pakistanier. Dessvärre var han rätt deppig då han, innan han plockade upp mig hade åkt på en fortkörningsbot (UAE är fullt av (svenskttillverkade) övervakningskameror). Boten var på 640 dhs, motsvarande ca 1500 kronor, vilket är ungefär en tredjedel av vad han brukar tjäna på en månad (taxichaufförer i Dubai har tydligen endast provision, ingen fast lön). Han var lite bekymrad eftersom han hade två döttrar som båda gick i privat, engelskspråkig skola i Pakistan, någonstans utanför Lahore. Skolan kostar ca 250 kronor i månaden, vilket han förklarade är mycket pengar i Pakistan. Han var dock väldigt stolt över att kunna ge sina döttrar en så bra utbildning. Han berättade att hans egen far har två fruar och totalt var de 16 syskon. Med en sån familj var det ingen som fick någon utbildning, vilket han menade var anledningen till att sex av syskonen nu jobbar i UAE eller Saudiarabien. Det var enligt honom helt enkelt omöjligt att få ett jobb i Pakistan om man både saknar utbildning och kontakter (landet är tydligen väldigt korrumperat).

Taxichauffören, som förresten hette Khalid, var därför väldigt mån om att hans döttrar skulle få en bra utbildning och lära sig engelska. För kvinnor utan utbildning är det ännu svårare i Pakistan och de antas bli hemmafruar så fort de gifts bort. Detta ville alltså inte Khalid skulle hända hans barn. Han sa att han hade ett helt annat sätt att se på familjen än hans far och även annorlunda än många av hans landsmän i UAE, som tyckte att han borde spara pengarna till sig själv och sin fru. Khalid menade istället att genom att jobba hårt i UAE och därmed kunna ge barnen en bra utbildning, investerade han i hela familjens framtid och i förlängningen även sin egen ålderdom.

Jag blev positivt förvånad av mycket av det han sa. Vi har några pakistanier på jobbet men de pratar ofta betydligt sämre engelska än vad han gjorde. De framstår också ofta som väldigt konservativa, inte minst vad gäller synen på kvinnor, och strikt trogna den traditionella kulturen och religionen i deras hemland. Utan att lägga några värderingar i just det specifikt, fick jag ändå lite framtidshopp för den delen av världen som Pakistan tillhör, genom vårt samtal. Khalid kändes genuint nytänkande och modern, åtminstone i relation till många av hans landsmän. Jag förklarade också för honom att jag tyckte han verkade ha en väldigt klok syn på saker och ting och dricksade lite extra innan jag steg ur taxin.

Likes

Comments

Idag flyger jag hem till Sverige för ett kort besök, då morfar Karl-Erik begravs på fredag. Lite ledsam anledning förstås, men skönt att ändå kunna vara med. Det är inte helt enkelt att få ledigt med kort varsel i UAE och det har gjorts väldigt tydligt för mig de senaste veckorna att far- och morföräldrars bortgång inte berättigar en till någon anhörigledighet (compassionate leave) eller andra undantag från schema etc. Som tur är har jag en snäll och hjälpsam schemaläggare som hjälpt mig rodda runt med det redan gällande schemat, mer eller mindre utan chefernas inblandning och vetskap, och tack vare att jag dessutom kunde byta ett pass med Lilja lyckades jag ändå få ihop fem lediga dagar i rad, som sträcker sig över begravningsdagen.

Dagen började dock, innan avfärd till flygplatsen med en trevlig frukost på ett av mitt och Fannies favoritställen, Big Chefs där vi delade på ett slags frukostbuffé med bla ostar, bröd, oliver, tapenad, grönsaker och turkiskt kaffe. Mycket gott och trevligt.

Likes

Comments

Efter Yas Waterworld åkte vi till The Grand Mosque i Abu Dhabi. Elan och Sami hade inte varit där innan och för mig och Fannie var det första gången vi såg moskén på kvällen. Byggnaden är riktigt imponerande och den kändes nästan ännu mer så i mörkret med den snygga, blåa ljussättningen, alla upplysta detaljer och så vidare.

På sätt och vis skulle man kunna säga att moskén i Abu Dhabi är lite som islams svar på S:t Peterskyrkan i Rom, en gigantisk och imponerande byggnad som fungerar som en stolt symbol för religionen. Även om The Sheikh Zayed Grand Mosque stod klar ca 400 år senare (år 2007) än kyrkan i Vatikanstaten och är byggd med helt andra förutsättningar, är den ändå minst lika imponerande. Inuti själva moskén finns världens största, arabiska matta (5627 kvm stor och 35 ton tung, enligt Wikipedia), en stor vägg med islams 99 olika ord (attribut) för Gud, och en av världens största ljuskronor innehållande massor av Swarovski-kristaller.

Som lite kuriosa kan nämnas att Rihanna blev bortkörd från moskén när hon var där på ett privat besök år 2013, då hon påstods ha poserat på ett provokativt sätt. Även Selena Gomez har kritiserats för att ha lagt ut en bild på Instagram där hon poserar framför moskén med bara anklar. För att undvika liknande kritik och mediastormar tog vi det säkra före det osäkra och utrustade Mikaela och Fannie med varsin abaya, som alla kvinnor uppmanas ta på sig vid ingången till själva området.

Likes

Comments

Igår var jag, Fannie, min syrra och hennes Sami på Yas Waterworld, Abu Dhabis svar på Atlantis och Wild Wadis vattenland. Yas är den park som har högst inträde (drygt 600 kr/person) men många som varit i alla nöjesparkerna har tyckt att Yas varit den bästa. Och jag är beredd att hålla med. Atlantis är fortfarande störst och "flashigast" eftersom det ligger längst ut på Palmen och verkligen har en påkostad omgivning, men själva åkattraktionerna på Yas var minst lika roliga. Förutom vattenrutschbanor och stora "raft rides" där man åker fyra-sex personer i samma flotte, fanns där också en berg-och-dalbana, vilket de andra ställena inte har.

Parken i sig var inte lika påkostad och vacker som Atlantis och Wild Wadi, men personalen var supertrevlig och där var nästan inga köer värda namnet utom vid ett tillfälle, när en av flottarna fick punka och de var tvungna att stänga attraktionen en stund. Det fanns gott om ställen att käka lunch på och utbud och priser var ungefär som på de andra vattenlanden.

Allt som allt hade vi en riktigt kul dag och var rejält trötta efteråt. Eftersom vi, lite överambitiöst kanske, hade bestämt oss för att åka och titta på den stora moskén när vi ändå var i Abu Dhabi, var det tur att vi hade sinnesnärvaro nog att ta en fika på Yas Mall innan vi fortsatte dit. Bilder från moskén kommer i ett separat inlägg.

Likes

Comments

Häromdagen var jag och hämtade upp mitt förnyade medicinintyg, som behövs för att min flygledarlicens ska vara giltig. När man är så ung (?) som jag behöver man bara göra en väldigt snabb och enkel läkarundersökning varannat år, men som allt annat i den här regionen är det sen en hel del papper som ska fyllas i, stämplar som ska erhållas etc. innan man får sin nya licens utfärdad.

Likes

Comments