Magparasiterna har sakta börjat ge med sig, vilket är skönt. Måste dock fortsätta ta antibiotika några dagar till, för att vara på den säkra sidan att alla obehöriga verkligen har avlägsnat sig. En vanlig bieffekt av den medicin jag tar är illamående vilket jag tack och lov sällan drabbas av, och inte heller särskilt mycket nu. Igår pushade jag det dock lite onödigt mycket, när vi gav oss ut på sjön med min spanske kollega Raúl, hans kollega från Madrid och några andra vänner.

Som jag skrivit innan är Raúl med i en båtklubb med det beskrivande namnet "Worry free boats". Det är allså som en bilpool, fast för båtar. Man betalar en nätt liten summa (ca 65000 kronor första året, därefter ca 45000 kr) för att ha tillgång till alla möjliga slags båtar söndag-torsdag. För helgmedlemskap kostar det ännu mer. Hursomhelst, när man är medlem så bokar man båt så ofta man vill och de har allt från jet skis till stora båtar med koj. Den senare typen lånade vi igår och åkte en tur längs Dubai-kusten. Det var dock ganska vågigt för att vara Persiska viken, vilket alltså bidrog till lite illamående i kombination med min medicin. Inte värre än att det var lite obehagligt dock! Men det var också vädigt fint att se Dubai och framförallt Palmen och Marinan från vattnet i solnedgången, något vi inte gjort tidigare. Det blir verkligen effektfullt med alla ljus som speglar sig i vattnet.

Vi såg också en intressant, ny typ av restaurang som verkar trendigt just nu. Man har byggt ett stort middagsbord som man fäst i en kran och som, när gästerna satt sig hissas ett par tio meter upp i luften. Där kan man sen avnjuta middagen med vacker utsikt, förutsatt att man klarar av avståndet till marken alltså...

Idag har jag och Fannie varit på Sheraton och chillat och strax ska jag börja laga mat. På menyn står Scalopine al limone. Imorgon ska jag äntligen spela innebandy, för första gången på typ en månad. På kvällen ska vi hem till en svensk kompis till Fannie och hennes kille och grilla, något inte minst Fannie (även känd som "grill-fantasten") ser fram emot.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

En mindre trevlig sak med att åka till Sydostasien är risken för att bli magsjuk. Jag var lite orolig när vi var där, då kombinationen tropiskt klimat och ganska outvecklat land sällan är fördelaktig för oddsen. Därför såg vi till att bara gå på stora, etablerade restauranger (ingen raw chicken and tap water från ett gatukök á la Morgan Paulsson alltså), jag undvek is i drickan osv. Fannie var lite mer avslappnad, tyckte jag överdrev och var onödigt nojig. Och, vem tror ni det är som bli dålig när vi kommer hem? Jepp, jag.

Dagen efter att vi kommit tillbaka började jag känna att något inte stod rätt till. Dagen efter det, min sista semesterdag tillbringade jag till stor del mellan fyra kaklade väggar. Därför sjukskrev jag mig första dagen och gick till doktorn för att få ett sjukintyg (obligatoriskt från dag ett i UAE). Även om sjukvården här sägs vara ganska dålig för att vara ett så utvecklat land, har de i alla fall resurser (förmodligen för att de är privatägda). Så istället för att skicka hem patienterna 14 gånger innan man tar dem på allvar (se även "svenska modellen"), fick jag direkt lämna prover och blev utredd. Ett dygn senare stod det klart att jag har entamoeba histolytica, en sorts parasit (amöda) som gömmer sig i puppor i förorenat vatten, grönsaker etc tills de hittar en "lämplig" värd. Då hoppar de ut och ställer till med oreda i tarmen på den stackars värden, dvs. mig. Helt utan att fråga om lov. Otäcka typer!

Hursomhelst, efter lite strul med att hitta rätt medicin (detta är tydligen en vanlig åkomma hos folk i UAE, eftersom många reser mycket till drabbade länder och efterfrågan på medicin är därför hög) kom till sist ett bud och lämnade ett par kartor tabletter till mig i torsdags kväll och nu hoppas jag på snabb tillfriskning. Jag mår redan så pass bra att jag ska jobba min första dag idag (börjar sakna flygplanen, hoppas de saknar mig med!) då toalettbesöken är mindre frekventa och smittorisken är noll, så länge jag sköter handhygienen.

Det positiva i det hela är att jag inte blev dålig förrän vi kom hem, vilket är skönt. Fannie verkar också ha klarat sig hittills och läkaren sa att hon borde känt av det vid det här laget, om hon hade fått samma sak. Å andra sidan är det tydligen bara en liten del av alla som får parasiterna som märker några symtpom, så vem vet.

Igår hade vi lite häng med Johanna och min kamrat Lilja, som i natt flyttade hem till Sverige. Tråkigt att bli av med en god vän här nere, speciellt som vi tappar allt fler duktiga kollegor (fem uppsägningar de senaste två veckorna, ytterligare två eller tre väntas nästa vecka). Men det är bara att köra på, förhoppningsvis kommer det nya kollegor och stöttar upp framöver. Insh'allah, som man alltid bör lägga till här nere.

Likes

Comments

Längs strandpromenaden i JBR finns det ett gäng riktigt coola 3D-bilder som är målade på fasaderna, som en del av Dubai Street Art.

Se mer på www.streetartdubai.ae

Likes

Comments

Hittade denna bild på en av luwakerna, eller palmmård som det tydligen heter på svenska, som vi såg på kaffeplantagen utanför Ubud. Han verkar inte så knusslig vad gäller sovställningar. Skön typ!

Likes

Comments

Nu sitter vi på Singapore Airlines Boeing 777-ER som ska ta oss tillbaka till Dubai. Totalt har vi varit borta 11 nätter (en natts resande och 10 på hotell) och hunnit med en hel del. Det var kul att, som vi brukar göra, åka runt och se lite olika delar av stället vi reser till. Bali är nog för många förknippat med party och strandliv, men detta verkar mest gälla Kuta, Seminyak och de andra badorterna på västkusten. Därför var det roligt att också åka till Ubud och uppleva "hälsostaden", prova mycket ny, vegetarisk och tom vegansk mat/dryck (av varierande kvalitet dock, se tidigare inlägg!) och få se lite av landsbygden runtomkring staden, t.ex. de vackra risfälten i Tegalalang. Dessutom hann vi med några dagar på den södra spetsen av ön, i Uluwatu som jag tror många missar, eller på sin höjd besöker över en dag.

Även om Bali är en del av det muslimska Indonesien är det tydligt att majoriteten på ön är hinduer. Vi har sett några tempel, nästan alla byggnader har den typiska lådan med blommor framför ingången osv. Människor vi har mött har också varit otroligt trevliga och hjälpsamma, väldigt artiga och för det mesta glada. De verkar uppskatta oss turister, även om de säkerligen blir trötta på alla fulla västerlänningar som ramlar runt på gatorna och vrålar på nätterna osv. Men jag antar att turismen är en väldigt viktig del av öns ekonomi, så därför är det positivt att man blir så väl emottagen. När jag var på Teneriffa för några år sedan gällde t.ex. motsatsen, trots att även den ön i hög grad lever på turism.

Däremot är det tydligt att Indonesien är ett fattigt land och så även Bali. Korruptionen verkar vara väldigt hög, förtroendet för alla officiella aktörer följaktligen lågt och det är antagligen en av anledningarna till att cash is king. Väldigt få restauranger tar kort och ett av hotellen vi bodde på uppmanade oss rentav att betala vissa saker cash eftersom "det var onödigt att blanda in skatt och andra 'extraavgifter' ".

Det finns också utan tvekan en hel del "skumma typer" och organiserad brottslighet på Bali. Detta var huvudanledningen till att jag inte gillade Canggu och Seminyak särskilt mycket, åtminstone inte till en början, innan vi hade lärt oss var vi skulle och inte skulle åka/gå. Man hann ofta knappt kliva av moppen eller gå ner på en strand förrän mer eller mindre skumma personer kom fram och ville erbjuda saker att köpa, taxi, prata "svenska", tilltala en "kompis" osv. Kriminaliteten verkar också ha ökat en hel del i området på sistone, som jag skrivit om innan. Till exempel får inte den största taxifirman på ön åka in i Canggu längre, antagligen pga organiserad brottslighet. Alla boenden har/säger att de ska ha säkerhetsvakter som vaktar området. Många gator är dåligt upplysta, det finns gott om trånga gränder osv. Vi träffade ju redan första kvällen i Canggu en norsk familj som blivit bestulna två gånger på några dagar. Trist!

Trots detta är det övergripande intrycket av Bali ändå väldigt positivt. Som jag skrev innan, folk har varit väldigt trevliga, vi har bott på bra hotell, ätit en del god mat och provat en del nya rätter, som inte alltid varit någon njutning men ändå kul att prova. Prisläget gör att vi kunnat unna oss massage, bättre hotell, goda middagar och något extra glas vin, utan problem. På de absolut bästa restauranger vi varit har en varmrätt ändå inte kostat mer än ca 200 kr, vilket är svindyrt för att vara Indonesien men billigt om man bor i UAE eller Sverige. Bra att tänka på om man ska åka till Bali är att nästan alla priser anges exklusive  skatt och service, som varierar mellan 11 och 21% (av vad vi har sett angivet).

Naturen på Bali är fantastiskt, hela ön är som en stor djungel med lite byar och städer insprängda i regnskogen. Man har alltså alltid vildmarken runt knuten, på gott och ont. Problemen med ödlor som vi hade på sista hotellet var jobbigt och spindeln som ramlade ner i huvudet på mig någon av de första kvällarna var obehaglig, men annars har det varit läckert att känna att man nästan "bor i regnskogen", fast på ett väldigt bekvämt sätt.

Nu har vi varit på Sri Lanka, Bali och i Thailand. Precis som vi hade väntat oss var Bali mitt emellan de två andra länderna, vad gäller hur utvecklat det är. Husen (de som "vanligt" folk bor i alltså, inte turisterna) är mer rejäla än de ruckel vi såg på Sri Lanka, men inte riktigt så moderna (nåja, allt är relativt) som i Thailand. Folk pratar definitivt bättre engelska än på SL, där vi knappt hade klarat oss utan vår lokala guide. Södra delen av Bali är fullt av turister, men det är inte riktigt lika mycket "charterstämning" som i Phuket.

Priserna är ungefär likvärdiga med Thailand, känns det som. En svensk krona kostar dock ca 1500 rupiah (googla även "inflation"!) så ibland blir det lite krångligt att räkna, många nollor att hålla ordning på. När jag växlade till mig ca 3500 kronor innan vi åkte sa killen på växlingskontoret i Dubai: "Grattis, du blev just miljonär!".

Allt som allt är vi väldigt nöjda med vår resa. Vi hann som sagt uppleva en hel del och ändå slappa och ta igen oss lite. Det var min första semester på ca ett halvår, så det har varit riktigt skönt att komma bort från vardagen lite. Nu ska det dock bli gott att komma hem till Dubai, lägga sig vid sin "egen" pool och sen gå upp och äta risgrynsgröt, spela lite piano och kolla på Netflix i lägenheten.

Likes

Comments

Nu sitter vi på ett Starbucks-fik (exotiskt!) på Singapores flygplats, Changi och väntar på vår anslutning till Dubai. En sammanfattning av resan kommer förhoppningsvis framöver men tills vidare får det räcka med en bild från de vackra risfälten utanför Canggu, som vi passerade i morgonsolen på väg till flygplatsen imorse.

Likes

Comments

Idag har vi varit på utflykt till Seminyak, en lite större badort som ligger granne med Canggu. Den verkade rätt trevlig, lite mer liv och rörelser än i Canggu, fler butiker, fler restauranger och lite större hotell. Dock är det fortfarande en liten ort jämfört med turistmetropolen nummer ett här, Kuta som ligger ytterligare några kilometer söder om Seminyak. Svårt att säga såklart, men vi har ju tyckt Canggu var lite väl litet och öde och Kuta verkade för stort och stökigt, så kanske hade Seminyak varit en bra kompromiss? Kan vara värt att tänka på till nästa gång.

Tillbaka i Canggu fick vi iaf varsin timmes balinesisk massage, innan det var dags för middag på Fika, det svenska stället vi varit på varje dag nu, i tre dagar! Hittills har vi dock bara fikat men idag blev det alltså middag besetående av köttbullar med lingon, brunsås och riktigt gott potatismos. Till efterrätt slog jag till med en dubbelfika, både äppelkaka och kanelbulle. Det var egentligen bara tänkt att jag skulle ha en kanelbulle men så smakade jag på Fannies äppelkaka och den var underbart god och ja... Ni vet hur det är.

Imorgon har vi bokat taxi till flygplatsen kl 7. Flyget går vid 10:30 till Singapore och därifrån flyger vi sen på eftermiddagen hem till Dubai. Tack vare tidsskillnaden landar vi redan 18:45 lokal tid och sen har jag två dagar ledigt till innan semestern är slut och det är dags att börja jobba igen. Skönt!

Likes

Comments

Vi hade supertur ikväll och fick ett bord precis vid strandkanten, varifrån vi kunde njuta av (den ganska snabba, vi är nästan precis vid ekvatorn) solnedgången medan vi sippade på varsin vitvinssangria. Riktigt gott!

Till middag blev det sedan för Fannie revbensspjäll med en väldigt stark BBQ-sås, medan jag käkade ryggbiff med potatisklyftor och (en väldigt salt!) champinjonsås. 

Imorgon ska vi köra en lite längre runda med moppen bort mot Semanyak, en lite större ort söder om Canggu. På kvällen blir det förmodligen svensk middag på Fika, som avslutning på resan.

Likes

Comments

Inatt sov vi gott i vårt ny-nya rum, utan att se en enda ödla. Eller okej, en liten såg jag på väggen vid skrivbordet, men dels var han tillräckligt liten och dels hade Fannie redan somnat och var alltså lyckligt ovetandes, så det gjorde ingenting.

Imorse  beställde vi frukost till rummet, eller bungalown, som vi avnjöt på terrassen vid poolen. Vid lunchtid tog vi en sväng med moppen till ett lunchhak som var högt rankat på TripAdvisor. Dessvärre visade det sig vara ytterligare en av Balis många, mer eller mindre extrema vegan-/hälso-/anti-etablissemang-restauranger som vägrar servera fisk, kött, Coca-cola etc. Inget fel i det naturligtvis, det är ingen nödvändighet att alltid kunna äta kött och dricka cola, men det börjar bli lite tjatigt då de vegetariska/veganska rätterna ofta är väldigt tråkiga, menlösa liksom, och de drycker de serverar både är förhållandevis dyra och ibland inte särskilt goda samt utspädda med mycket is. Kanske låter jag lite onödigt tjurig och visst, det kanske är dumt att gnälla. Vi har haft en underbar semester så här långt och visst har vi ätit en hel del god mat. Jag hade nog bara väntat mig lite mer av just den här typen av vegetariska restauranger. I västvärlden äter vi ju definitivt för mycket kött och jag och Fannie sa innan resan att det skulle bli kul att bli inspirerad och förhoppningsvis upptäcka lite vegetariska alternativ, men vi har alltså inte riktigt nått dit än...

Hursomhelst, här finns "vanlig" mat också. Därför ska vi, efter en timmes massage och lite häng på rummet (nej, det är inte särsklit synd om oss!), strax ta moppen ner till stranden, äta en stor, grillad och saftig biff samt dricka, om inte någon ruskigt multinationell och kommersiell produkt som Coca-Cola, så åtminstone ett glas gott vin. Ekologiskt, närodlat, vegetariskt framställt och hälsosamt eller ej. Ibland bara måste man!

Nedan en bild från vår fina frukost på pooldäcket.

Likes

Comments

Efter att i någon vecka tyckt att mycket av den appelsinjuice vi druckit smakat ovanligt sött och "konstgjord", trots att den innehöll fruktkött, kom vi igår fram till varför: de häller socker i den färska juicen, innan de serverar. Detta har jag bara hört talas om att de gör i Qatar också, av ett par kollegor som bott där tidigare. För mig känns det mycket märkligt eftersom frukterna de har här på Bali vanligtvis är så otroligt mogna och söta som de är. Dessutom får man ganska enkelt i sig det socker man behöver ändå, så att tillsätta mer känns onödigt. Så, numera lyder standardbeställningen "orange juice, no sugar and no ice please".

Likes

Comments