Header

Inspiration
Jag har i tidigare inlägg berättat om hur jag successivt gjorde mig av med ca 70% av mina ägodelar och sen mitten av 2016 har jag lagt om mina shoppingvanor: konsumerat väldigt lite, inte shoppat för nöjes skull, och inte köpt särskilt mycket mer än vad jag behöver. De främsta fördelarna att leva minimalistiskt är enligt mig:
  • Jag har endast saker som jag verkligen tycker om och använder.Jag har väldigt bra koll på alla mina ägodelar (köper därmed inte dubbletter av något av misstag)
  • Alla mina kläder passar mig = det är enkelt för mig att klä mig på morgonen
  • Det är enkelt att hålla ordning och reda på de saker man har när man äger färre saker.

Nu har jag dock beslutat att leva mindre minimalistiskt av olika skäl. Jag orkar t..ex. inte ha en sk "capsule wardrobe" för det kräver ganska mycket tid och energi att planera en sådan. Jag orkar inte ifrågasätta varenda liten grej jag vill ha, om den verkligen är värd att köpa eller inte. Jag lärde mig om minimalism för att få ett "enklare liv", men att ifrågasätta så mycket som jag gjort de senaste månaderna är ibland mer energikrävande än det motsatta.

Jag är glad att jag levt minimalistiskt de senaste 18 månaderna. Jag skulle inte kallar mig minimalist idag, även om jag förmodligen alltid kommer ha med mig ett minimalistiskt tänk från och med nu: Jag har lärt mig att respektera pengar och saker. Jag har lärt mig att trender kommer och går, och jag kommer inte lida av att inte uppdatera min garderob varje vecka. Jag har lärt mig mer om min egna stil och vad jag gillar. Framförallt har jag lärt mig att lyckan inte bor i nästa perfekta köp, och jag tror fler skulle må bra av iaf ett par shoppingfria veckor för att lära sig detsamma <3


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Melissa Alexandria är en av mina favorit Youtubers, och hon har haft ett väldigt stort inflytande på mitt liv de senaste åren. Häromdagen laddade hon upp denna video "4 things I had to give up to be happy". Jag kände att jag kunde "checka av" punkterna hon nämnde, men en punkt har jag inte ägnat så mycket tid åt, nämligen att sluta klaga. Det verkar ibland som att många har att klaga som ett av sina go to verktyg för att hålla en dialog vid liv. Jag tror att bara genom att bli medveten om hur mycket man klagar, och att fatta ett aktivt beslut om att man faktiskt vill sluta med det, så gör man en enorm skillnad.

Jag pratar alltså inte bara om att just klaga och gnälla, utan också att t.ex. svara negativt på frågor. Tänk bara alla gånger man svarat "det är bra men lite trött kanske" på frågan "hur mår du?" , fast man kanske inte alls är trött. Eller alla gånger man drar till med att klaga på vädret eller vad det nu kan vara. Det är som att vi alla är mer eller mindre programmerade att det "ska vara lite jobbigt" att leva, eller som att vi är rädda för att om vi inte klagar så är vi skrytsamma.

Jag ska i varje fall försöka jobba bort denna vana en gång för alla <3

Likes

Comments

Hej!

Bloggen har legat låst ett tag. Ett medvetet val från min sida då jag genomgått så stora förändringar i mitt liv att jag inte kunnat lägga den tid jag vill på att uppdatera med intressant innehåll. Jag hade också stora planer på att blogga under ett alter ego för att kunna vara så transparent som möjligt men jag har alltså bestämt mig för att inte göra det. Det är läskigt att prata om sådant som andra inte pratar om, men jag känner att det är viktigt. Vem jag är utgör en viktig kärna i det jag berättar och jag har ingen anledning att "gömma mig".

Jag ska försöka släppa taget om min bästa vän och fiende Kontrollbehovet, och inte planera så mycket utan låta bloggandet vara en hobby och ett verktyg för mig att dela med mig av min resa. Resan mot det bästa tänkbara livet någonsin. Nu befinner jag mig på en plats där i princip alla jag följer i sociala medier är en del av den resan och ibland när jag pratar med andra som inte är på samma väg glömmer jag bort att jag hade ett liv innan jag förstod vilken makt man har att skapa sitt egna liv.

I mitt dagliga liv när jag läser tidningar, tittar på nyheterna på TV eller samtalar med andra känner jag mig ofta frustrerad. Det känns som att jag länge burit på en hemlighet men jag är nu redo att berätta den hemligheten för alla som är redo att lyssna. (Oh the drama).



Likes

Comments

Här och här har jag skrivit om nyårslöften och vikten att ha en plan med aktiviteter för att nå sina mål. En av de viktigaste punkterna är den ständiga uppföljningen som enligt mig är nödvändig för att hålla sig på spåret. Personligen försöker jag göra avstämningar med mig själv varje månad och ibland varje vecka för att se till att jag är på rätt väg. Nu så här halvvägs in igenom 2017 med 6 månader kvar till nästa nyårslöften ska tas så tänkte jag komma med en liten påminnelse.

När det är läge att göra en förändring tror jag verkligen på att stämma av ofta och kontinuerligt för att se en förändring. Eftersom jag spenderat de senaste 10 veckorna med att skriva en C-uppsats måste jag motvilligt erkänna att jag tappat det där med kontinuerlig uppföljning. Det blev liksom inte helt kul att sätta upp "skriva på uppsatsen" som mål vecka ut vecka in. Så här i efterhand skulle jag förstås ha gjort en studieplan för uppsatsen; but I'm still learning.

Nu är uppsatsen i princip klar, vilket äntligen kommer ge mig utrymme för nya mål. Därför har jag idag högtidligt suttit ned och gjort en uppföljning av 2017s första månaden, och även satt upp nya mål, den här gången för juni och juli.

Det som slog mig var att jag per automatik skrev upp samma mål som jag hade i början av 2017 innan jag insåg att jag inte mindes varför jag skrev upp dem. Därför fick jag ta en liten stund och fundera på nytt. Bara för att jag är samma person som för 6 månader sedan betyder inte det att jag fortfarande vill samma saker. Jag fick helt enkelt go back to basics och fundera ut varför jag vill vad jag vill. Och det är också mitt bästa tips för att hålla sig på banan, att ha ett varför. Det spelar ingen roll hur många visionboards och aktivitetsplaner du gör, i slutändan kommer det ändå vara ditt why som ger dig den slutgiltiga kicken i baken.

Likes

Comments

När jag upplever att jag inte riktigt klickar med någon och någon känns oskön eller uppriktigt otrevlig brukar jag ta ett djupt andetag och upprepa i mitt huvud "alla gör så gott de kan". Jag applicerar det inte bara inom min egna privata sfär utan även utanför. När jag blir ledsen över politiska makter jag inte samtycker med, med patriarkaliska strukturer som skadar, när jag läser elaka kommentarer i sociala medier, när jag ser hemska bilder och läser fruktansvärda nyheter;

"Alla gör så gott de kan, men de förutsättningar de har och det dom vet om idag". Andas. Det tröstar mig. Jag tänker att ingen vill vara otrevlig, ingen vill medvetet skada någon.

Efter alla vidriga terrordåd som avlöser varandra som dominobrickor så är jag inte säker längre. (Och jag menar inte att jämföra terrordåd med elaka kommentarer i sociala medier).

En ganska vanlig orsak till depression och nedstämdhet är att världen är "ond". "Vidriga saker händer goda människor och det finns ingenting att göra åt det."

Men jag läste i en bok av Rebecca Campbell att du behöver inte rädda världen. Det är inte ditt ansvar. Ditt ansvar är bara att jobba på dig själv. För om alla jobbade på sig själva, så skulle världen bli en bättre plats. (fritt citerat).

Så istället för att förlåta andra med frasen "alla gör så gott de kan", vill jag istället uppmana till det omvända; Gör så gott du kan med det du vet.


Likes

Comments

"Intentional living" är ett ganska fundamentalt begrepp på engelska. Men det finns knappt på svenska.

Min största drivkraft för att skriva den här bloggen är för att jag vill göra alla uppmärksamma på vår största vän och fiende; autopiloten. För mig är autopiloten den mekanism i våra hjärnor/hjärtan/själar som gör att vi tragglar på utan att ifrågasätta våra liv och situationer eller egentligen ta några aktiva beslut.

Autopiloten kan vara riktigt bra att ha när t.ex. när man härdar ut de 3 sista veckorna på sommarjobbet innan det är dags för backpacker-resan. Eller egentligen vid alla tillfällen där man egentligen önskar att man befann sig någon annanstans.

Men för mig var autopiloten i de allra flesta fall en fiende. Autopiloten som säger till att ett lagom bra resultat inte var bra nog, autopiloten som gör så att livet bara glider genom händerna utan att man riktigt fattat ett beslut eller gjort ett aktivt val.

Det tog mig lång tid att stänga av autopiloten. Eller att ens upptäcka att den fanns där. Det var faktiskt en av mina bästa vänner som uppmärksammade mig på att jag befann mig i en situation jag själv skapat, som jag hatade på alla plan men som jag inte alls behövde befinna mig i. Så jag började syna mitt liv i sömmarna och långsamt började jag omvärdera hur jag såg på världen, och på nytt fatta beslut.

Det började med små, som att bestämma vilka fysiska saker jag ville omge mig med. Sedan blev det större, Jag började separera mina åsikter från andras, vad jag lärt mig när jag växt upp till vad jag tycker på riktigt. Det kanske låter fånigt, men det är en ganska så energikrävande resa att göra.

Efter att ha stängt av autopiloten, som jag levde på i de flesta av mina vuxna år, började jag bli nästan som besatt (i brist på bättre ord) av att leva "med intention". Jag vill aldrig mer befinna mig i en situation där jag frågar mig själv "hur blev det så här?"

Och nu vill jag helt enkelt att fler ska göra samma resa.

Likes

Comments

Jag klickade runt lite på Youtube och hittade den här videon av Practical Psychology; Best things to do in your Free time - what to do when you're bored. Eftersom jag bollat en C-uppsats med opponering ihop med jobb och -livet- har jag inte haft tid att fundera på vad jag ska göra på min fritid men idag poppade videon upp i mitt flöde och nyfikenheten tog över.


Jag blev i varje fall så himla glad över punkt 3: att meditera. Rösten i videon fastställer att det är det bästa du kan göra för hjärnan, "ändå gör ingen det." (vilket ju inte är sant).

Jag hoppas verkligen att meditation blir en mer vardaglig del av människors liv, För mig har meditation varit avgörande för hur jag jobbar med självutveckling, hur jag ser på mig själv och världen omkring.

Rösten för practical psychology säger att de flesta inte mediterar för att det låter så tråkigt, att sitta ned i 10 minuter och göra "ingenting". Men för mig handlar inte meditation om att göra ingenting. För mig handlar det om att aktivt vila min hjärna. Att ge mig själv en tid för fantasi, dagdrömmar och goda tankar.

Efter att jag började meditera för ca 1 år sedan (har "lärt mig" både via YouTube och via meditationskurser) har jag blivit mycket bättre på att hantera stress och oro. Jag har blivit mycket bättre på att fokusera och göra en sak i taget.

Framförallt har jag blivit bättre på att göra aktiva val när det kommer till mina tankar och istället för att spinna vidare på sådant som stör mig eller negativa idéer så väljer jag de positiva tankarna.Jag är en ganska känslig person som gärna analyserar länge och väl, vilket ibland är bra, och ibland inte.

För bara 2 år sedan tänkte jag aldrig tanken på att jag själv skulle kunna styra vad jag tänker och därmed känner.Men idag har jag inte bara lärt mig känna igen typiska tankefällor, sådant som ofta spinner iväg till något icke-konstruktivt, utan jag har också lärt mig att själv ta kommandot.. Även om jag såklart inte kan kontrollera allt jag tänker (det är väl inte ens mänskligt?) så har jag genom meditation tagit "körkort" för hjärnan.

Hursomhelst, jag vågar säga att jag tror att världen skulle bli en vettigare bättre plats om alla tog sig tiden att meditera ett par minuter om dagen eller veckan.

And you know what they say; Har du inte tid att meditera 10 minuter om dagen så ska du göra det i 20 minuter.


Likes

Comments

Jag älskar Ted Talks och tänkte därför börja dela med "Tisdags-Ted Talks", det vill säga börja dela med mig av Ted Talks på tisdagar :)

I det här klippet får du lära dig kort om vilken effekt visualisering kan ha. Exemplet med att sträcka sig bakåt är ett väldigt kraftfullt exempel på att du klarar lite mer än vad du tror, (men bara om du vågar tro på att du klarar det...)

Likes

Comments

Inspiration

Jag har aldrig ansett mig själv vara en Yogi. Faktiskt har jag pratat ganska illa om Yoga (typ: att jag inte klarar av det för att jag föredrar explosivt träning, att det inte är jobbigt, att det är tråkigt osv,) utan att ha förstått att Yoga är det jag hållit på med efter nästan varje träningspass på SATS när jag stretchat ut benen i stretchrummet och andats ut.

Men efter att jag genomfört "Yoga Revolution"med Yoga with Adrienne är jag helt hooked, så därför skulle jag vilja tipsa om den serien på YouTube!


Jag hade verkligen noll förväntningar men efter att ha genomfört de första 4 dagarna på en handduk pallrade jag iväg och köpte en Yoga-matta. Jag var hooked.

Och efter att ha Yogat varje dag i 31 dagar (Ok, jag missade EN dag av dessa dagar så det tog mig totalt 32 dagar att fullfölja) så var jag så otroligt stolt över mig själv. Jag kan inte minnas att jag varit så konsekvent med något på länge faktiskt.

Varför jag fastnat denna gång:

*Jag Yogar hemma, och inte i grupp. Det är så ofta man ser sig omkring i rummet och jämför sig med andra, fokuserar på hur vissa positioner ser ut i spegeln.

*Det var korta lättsamma pass med olika teman varje dag. Så jag hann aldrig tröttna och det finns alltid tid med 20-30 minuter på mattan hemma.

*Jag bytte inte ut Yoga mot min vanliga träning, och jag tänkte inte på det som ett substitut för träning utan snarare som en slags förlängning av meditation.

*Jag hade ingen prestationsångest kopplat till detta utan såg det mest som tid för lek.

Jag märkte också att ju längre jag kom, desto mer nyfiken blev jag och desto mer längtade jag till mina minutrar på mattan. Jag har sovit bättre och andats djupare. Jag har märkt att jag blivit starkare i kroppen, har mindre ont i en gammal träningsskada. Efter ett tag med Yogan började jag märka att jag inte bara gick från position till position, utan att jag verkligen..."upplevde" Yogan. Alltså det låter så flummigt om man inte gjort det själv. Så därför sammanfattar jag det bara med; det var så enkelt, roligt och det gav verkligen resultat.

Sen är Adriene så härlig, ödmjuk och jordnära. För de som är nyfikna på att pröva på Yoga utan krav röstar jag på henne!

Lyssnade passande nog på fantastiska Rachel Brathens (Yoga Girl) Podcast idag (From The Heart, Conversations With Yoga Girl) avsnitt "Yoga Every Damn Day", och är så glad att jag lyssnade på det samma dag som jag avslutade Yoga Revolution. Trots att serien/programmet är över så kommer jag implementera Yogan in i mitt liv. Och äntligen fattar jag vad alla pratat om <3


Likes

Comments

Så här i slutet av April och ett par månader in på året kan det vara läge att stämma av dina nyårslöften. Är du på banan?Om inte, vad beror det på? Kan det varit så att du tog dig vatten över huvudet, att annat kommit i vägen, eller att målet helt enkelt inte var viktigt?

Ett stort misstag jag tror många gör är att sätta upp för stora mål utan att sätta upp delmål. Även om stora mål är viktigt att sätta upp och sträva mot, är det minst lika viktigt om inte viktigare, att dela upp dem i mindre minimål.

Varför du ska sätta upp minimål:
"Om du ska äta en elefant måste du först dela upp den i småbitar" (ja ja världens märkligaste uttryck) men i varje fall. Det säger ju sig självt att det är enklare att uppfylla ett mål om det är mindre än ett stort och det är så enkelt att applicera detta tänk på både ekonomi, hälsa, företagande, karriär, relationer, och ändå gör man sällan det.

Ju fler delmål du tickar av, desto närmare och snabbare kommer du ditt stora mål. Och istället för att känna att det är så långt kvar tills att du uppfyllt ditt mål så kommer du istället kunna känna dig nöjd över allt du redan åstadkommit.

Hur du kommer igång
Först och främst måste du ju ha ditt stora långsiktiga mål klart för dig. Skriv sedan ner allting du behöver göra i punktform. Dela sedan upp punkterna i ännu mindre delmål.
Exempel; för att ta reda på något du själv inte vet, behöver du kanske få hjälp av en expert. Då måste du först ta reda på vart du hittar en sådan expert, göra lite reserach, och slutligen kontakta den personen för ett möte.

Gör gärna dina listor i ett word dokument som du kan spara, och markera/stryk över de uppgifter du gjort. Då kan du hela tiden hålla koll på hur långt du kommit!

Här kan du läsa mer om mina tankar kring målsättning och vad jag tror är den största nyckeln till att lyckas med sina mål.

Likes

Comments