Vardag

Idag blir det utgång! Wiie! Kommer inte ihåg sist jag var ute haha. Jag dricker inte ofta och efter jag fick barn så är det mer aldrig. Men nu är jag barnfri och det är min första lediga helg på länge! Så nu ska jag passa på. Jag ska till Rättvik och träffa gamla vänner sen min gymnasietid. Ser fram emot det, men det var längesen vi sågs. 2012 så hoppade jag av gymnasiet, då jag inte brann för det. Om jag inte är intresserad så går det inte. Jag har så mycket för mig jämt så det är svårt att fokusera på en sak. Men det är en annan historia haha! Jag är lite nervös då mycket har hänt under dessa år. Förut så kunde jag umgås med alla slags människor, men nu är det som att det finns spärrar. Men det ska nog gå bra! Vanligtvis så tycker jag bättre om att bara umgås, typ sitta vid en eld och grilla marshmallows, men idag blir det annat !

Nu kör vi!


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Tankar

Ibland så funderar jag på hur det kunde ha varit, om jag stannade hos dig. Du var min trygghet, min pelare. Men varje dag jag spenderade med dig så bröt du sönder mig i små bitar. Jag fick panik. Jag visste att det skulle bli illa om jag inte lämnade dig. Dock så känner jag mig som en dålig mamma då jag tog ifrån våran sons chans att ha en fulländad familj, den som jag aldrig fick. Den som jag alltid ha drömt om. Men han kommer aldrig få det, på grund av mig. Jag gör allt i min makt för att glömma den personen du gjorde mig till. Du bröt ner mig totalt tills jag inte visste vart jag kom ifrån. Träffade aldrig min familj, inget på mina villkor. En slav blev jag istället för din kärlek. Den slaven som fick ta alla dina smällar. Och jag trodde det skulle vara så. Jag hade aldrig lärt mig vad kärlek var. Jag kämpade i tron om när huset var klart så skulle vi älska varandra igen. Men när jag lämnade min depressions trans ifrån förlossningen, så insåg jag vad äkta kärlek är. Min första sanna kärlek var vår son. Den vi skapade, han som ser upp på oss med sina blåa glänsande ögon. Det var för hans skull, att jag lämnade dig. Vi var inte bra ihop, vi var som dag och natt fast på något konstigt sätt så gick vi ihop. Känslan att vara ensam är den som skrämmer mig. Att våran son inte kommer att älska mig, för hur kan man älska mig? Ingen har gjort det förut. Missförstå mig rätt, ingen har älskat mig som jag älskar dig min son.

Jag ska bygga upp ett liv som du förtjänar, jag ska ge dig allt. Förhoppningsvis ska jag träffa någon som kommer älska dig lika mycket som jag. Men tills dess: Ensam men stark.

Likes

Comments