Jag behöver vänner som är ja-sägare! Varför hitta på saker att göra ifall alla ändå bara säger nej? Jag har kommit på att jag är en såkallad ja-sägare som jag så vackert uttryckte det. Ifall någon frågor mig om vi ska göra något så säger jag ja. Men eftersom mina vänner aldrig säger ja till någonting så sitter jag ändå bara hemma. Jag blir en ofrivillig enstöring. Jag älskar att vara själv men lite tröttsamt blir det när man sitter och spelar sims ett helt påsklov.

Ett helt orelaterat ämne (vilket nästan börjar bli ett tema nu, att byta ämne mitt i) är att jag hittade min mammas gamla grejer igår när jag städa kontoret. Bland det fanns brev från gamla pojkvänner, fotografier och körkort med mera och en dagbok. Jag vet att det räknas som en oförlåtlig synd att läsa någon annans dagbok, men var helt enkelt tvungen. Det stod några obekväma rader om one-night-stands och sånt, vilket kanske går lite över gränsen på hur mycket man egentligen vill veta om ens förälder. Men det som var spännande var att det stod saker om hur hon träffade min pappa, hon undrade om hon varit för påflugen, vad hon tyckte om och inte om med honom. De sista raderna hon skrev i dagboken var:
"Jag är jättekär. Jag önskar att x ska bli far till mina barn."

Det gjorde mig glad.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Jag har tänkt på en sak: eller nej felaktig information, jag har tänkt på väldigt många saker. Jag har kommit fram till att jag tänker väldigt mycket. Jag kan överanalysera vartenda ord jag sagt under en dag, och fundera ut alla möjliga scenarion och alla möjliga tolkningar på personer jag pratat medan reaktioner av vad jag sagt. Jag går i min hjärna tillbaka 5 år i tiden till något smått pinsamt jag gjort eller sagt och känner hur det kryper i kroppen av skam. (Apropå skam, säsong 4 nu på måndag!!!)

Däremot kan jag inte formulera mina tankar bra muntligt eller skriftligt, för let's face it, jag är inte bra på något av dem. Och jag tror det är därför som jag inte skriver mycket här heller, helt enkelt för att jag inte kan. Så därför tänkte jag idag bara försöka dela med mig av några små tankar utan att fundera så mycket på om det låter bra eller inte. Det blir alltså som en en väldigt lång "jag har tänkt på en sak" Här är en bild jag ritade för ett tag sen btw.

Jag har fått någon konstig obsession med förintelsen, jag har lyssnat på ljudböcker som handlat om koncentrationsläger, sett filmer och dokumentärer om koncentrationsläger, läst böcker om koncentrationsläger.. Det konstiga är bara att det är helt av en slump, jag har inte fått någon speciell koppling eller så till förintelsen eller nåt, så jag under ifall det är ödet som försöker säga mig nåt.

Förresten, Bo Burnham!! I för sig har jag bara lyssnat på 2 låtar i princip av honom men han är en Gud!


Jag upptäckte förresten cyklandet i fredags. Jag har ju cyklat i mitt liv, det är bara att jag inte upptäckt hur underbart det är. Innan har jag alltid gått så mycket som möjligt, men nu tror jag verkligen att jag kommer börja cykla! Väldigt ointressant förstås men kul för mig.


Okej jag förstår att detta antagligen blivit mitt tråkigaste inlägg hittills, främst för att det inte har nåt syfte alls. Men jag skiter i det för idag är jag ju faktiskt ganska glad.

Likes

Comments

Note to self: Jag älskar livet så jävla mycket. Det är det bästa som finns. Försök att komma ihåg det.

Likes

Comments

Ritade denna för ett tag sen, inte jättenöjda med skuggningen men ville gärna lägga ut nånting, för just nu drunknar jag i stress (förra inlägget om att stressen höll på och lägga sig var en klar osanning ser jag nu haha.. *skrattar som ett skydd för att jag håller på och dö*)

Likes

Comments

Appen är nu nedladdad igen och det betyder bara en sak: att jag är tillbaka på bloggen! Känn er fria att skrika av lycka.

Jag har tänkt på en sak: Har ni, och i det menar jag mig själv och eventuella okända personer som läser denna blogg, hört talas om Lucid dreaming? Det går alltså ut på att man styr sina egna drömmar, alltså att man vet i drömmen att det är en dröm! Jag har hört talas om det innan men förstod inte riktigt vad det innebar förrän idag. Detta fascinerade mig något fruktansvärt. Jag slängde genast iväg allt arbete och läxor jag var tvungen att göra ikväll och började helhjärtat titta på Youtube-klipp om fenomenet. När man kommer in i en Lucid dream kan man välja exakt vad man ska göra, från att flyga till att ha sex med vem du vill. Dessutom känns det tydligen sjukt verkligt. Jag hittade även massor med knep om hur man ska uppnå detta så är skulle gärna vilja pröva. Nackdelen är dock att jag är en lättskrämd skit som har förmågan att bli rädd för allt jag ser och hör, vilket också innebär att jag är livrädd för alla risker som kan hända, som att fastna i en mardröm eller i en sömnparalys, så jag får se ifall jag vågar pröva detta eller ej.


Jag har tänkt på en annan sak också, och det är skolstressen. Just nu har jag faktiskt nästan taggat ner lite från skolstressen, för jag har insett nånting. Jag kommer inte bli sänkt i betyg. Lärare vill inte sänka elever sista terminen i nian, det kommer ge dem dåligt rykte och dessutom tror jag inte att de tycker det är schysst mot eleverna. Så i princip skulle jag kunna sitta och slöa i resten av terminen, vad ska de göra? Dessutom är jag en exemplarisk mönsterelev så jag kommer lätt undan med saker, som att inte göra läxor eller plugga ordentligt till prov.
Haha.

Det var bara några små tankar jag hade nu på kvällskröken, godnatt!



Likes

Comments

Hej alla fans och tusentals beundrare! Jag känner lite för att citera Eminem "guess who's back, back again" men eftersom jag har noll koll på Eminem och inte ens säker på att det är så texten går så borde jag undvika det. Syftet blir iallafall detsamma. Idag när jag satt och kollade på Suits slog det mig att "vänta, jag har ju faktiskt en blogg!" Så jag impulsivt letade upp bloggen som jag förövrigt glömt namnet på (Salisao btw, jävligt bra namn som jag borde använda oftare). Hursomhelst resulterade det i ett blogginlägg. Jag vet egentligen inte vad jag vill skriva men jag vill endå bara checka upp lite eftersom sånt här är jävligt kul att läsa i efterhand. Däremot laggar hemsidan nåt fruktansvärt och jag har inte kvar appen (nouw, step up tor game) så det får bli ett kort inlägg idag. Men jag tror att jag eventuellt kommer tillbaka nu, iallafall för ett tag. Seyaaaa!!!


Åh Fyfan vad löjligt avslut. Nu ska jag gå och skämmas under en sten.

Likes

Comments

Jag ser att jag har typ 4 läsare på vissa inlägg vilket stressar mig som fan. Jag vet dock inte om det är fyra individer som har läst dom eller om det bara är jag som har gått in fyra gånger på inlägget. Ifall du läser detta och inte är jag, så kommentera gärna så jag vet ifall jag har några läsare eller inte, ifall jag inte har det skadar det dock inte mig, detta var trots allt tänkt som en dagbok på internet ungefär. Men ifall jag har några läsare: hej! Välkomna..?

Iallafall: Hej! Det var längesedan! Jag suger verkligen på att lägga upp inlägg på någorlunda jämna tider.

Jag har tänkt på en sak...att jag inte har tänkt på en sak, vet inte vad jag ska skriva i detta inlägg, har massor med idéer men har inte lust att skriva någon av dom, så hejdå, vi ses!

Nailed it.

Likes

Comments

Jag har tänkt på en sak: lärare. Lärare kan vara skitbra, de kan vara skitdåliga (tråkigt nog är det sistnämnda mer vanligt). Men lärarna är ändå värda att hylla, de är fan starka som klarar av att arbeta tillsammans med nästan bara människor som är 30 år yngre än de själva. De strävar på trots sina låga löner och helt utan tjänstebil eller tjänstemobil klarar av sin arbetsdag. Men det är nog ett ganska bra yrke egentligen, jag själv älskar att undervisa och skulle själv lätt kunna tänka mig att bli lärare. Men nog babblat om yrket, nu till frågan; hur tänker de när de lägger in datum på redovisningar och prov? Jag menar pratar aldrig lärare med varandra? Denna vecka har vi: två prov, två redovisningar: 3 läxor. För två veckor sedan hade vi: noll prov, noll redovisningar, noll läxor. Kan inte typ lärare snacka lite med varandra så att läxorna och proven sprids ut lite? Va? För jag pallar inte med den här veckan!
"Mm, men du vänta bara inför gymnasiet och universitetet, då blir det mycket värre!! Var glad över att ha så lite som ni har nu, va?"
Jag spyr på dig. (Tänk också ovanstående replik med en överdrivet peppande röst för att riktigt få fram den där känslan av spya som halstras upp ur din strupe.)

Självklart blir det värre på gymnasiet och universitetet. Tack för påminnelsen. Men det förändrar fan ingenting så Fuck You!

Likes

Comments

Ojojoj! Två inlägg precis efter varandra! Det beror på att det är lördag och jag är sjuk, så jag har ändå inget att göra. Idag blir ett väldigt kort inlägg, ett kort och enkelt råd: Titta på Bob Ross på youtube. Det går ut på att Bob Ross står och målar i realtid i en halvtimme. Det är skitbra! Det är en avslappningsmetod, lite som yoga fast utan att du behöver röra på dig.

Likes

Comments

Jag har tänkt på en sak: Jag är en sån människa som kan fastna för en låt i två timmar, tycka att det är det vackraste som mänskligheten någonsin skapat och sen tröttna på låten och inte vilja höra den igen på nåt år. Det är synd, för de riktiga konstverken i musik kan jag bara lyssna på typ två dagar på ett år. Detta resulterar i att jag har en spellista i nån vecka, sen gör jag en ny. Iallafall fick jag en idé för några dagar sen att samla ihop de allra bästa låtarna, alltså de få låtar som jag tänkt att detta är den bästa låten som gjorts, vilket inte får blandas ihop med att bara fastna på en låt och tycka den är bra. Det blev en lista på 44 låtar och jag är nöjd, jag har hittat många gamla favoriter som jag inte lyssnat på på flera år. Nu läser jag igenom det här inlägget och inser att det är sjukt ointressant och blir själv häpen av min egen okreativitet. Men jaja, jag lägger väl upp det ändå för att det är nice, och dessutom har jag inte lagt ut något på typ en vecka. Men okej vi ses hejdå!

Likes

Comments