Det är inte långt kvar nu. Inte långt kvar till ledighet och sommar. Jag går runt och räknar ner hela tiden; en ytterligare dag avklarad betyder en mindre dag kvar. Jag kan inte riktigt sätta ord på känslan av att det redan har gått ett läsår av gymnasiet. Visst, det har varit jobbigt, och jag har tvivlat på mig själv ibland, men jag fucking klarade det! Plötsligt känns det inte långt kvar till den verkliga friheten. Till studenten och arbetslösheten som följer. Plötsligt känns allt lite mer hanterbart.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Den här veckan har varit så skön, har knappt haft några lektioner alls. Saker som jag gjort är:

  • Trott att jag ska köra på en annan bil och orsaka död och misär. Även om det låter fjantigt när jag berättar om det, var det ändå bland de värsta känslorna jag någonsin känt. Det var som att någon väckte mig med ett slag på kinden, sådär så att en är helt uppe i varv. Grät och hade mig, men det slutade i alla fall bra.
  • Läst boken "Lila Hibiskus", som förövrigt kan vara en av de bästa böcker jag läst. Rekommenderar starkt!!
  • Tittat på två av tre delar av "Dokument inifrån: Fallet Kevin".
  • Ätit glass.
  • Skrivit nationellt prov i matte. vilket kändes bra och jag var stolt över mig själv efteråt.
  • Lyssnat på "Flares" av The Script och drömt att jag varit med i en musikvideo.

Idag hade jag bara en lektion och slutade vid halv 11 ungefär, så jag och ett antal fina personer drog till en park och hängde där.

"NEJ, jag vill INTE ha blommorna i näsborrarna", sa Jossan, och jag svarade "Men det blir en jättebra bild!". Allt för det estetiska verkligen. Bilden blev inte bra, som jag hade trott, men den blev jävligt charmig i alla fall.

Det där trädet alltså <333 Och väggen för den delen.

Här experimenterade vi med att låta Jossan ha blommor i munnen istället.

Väldigt mycket Flora Wiström över det hela, och väldigt fina personer.

MYZZZZZZZZ.

Likes

Comments

Jag sitter på fönsterbrädet. Har Vilmas huvud på min axel och Jossans mot mitt ben. Runt bordet sitter mina fina vänner. Jossan läser upp vad det står på en hemsida (http://www.xn--stjrntecken-n8a.se/) om våra olika stjärntecken. Får hybris av att det står så trevliga saker om mitt. De andra ifrågasätter varför det knappt står några negativa saker om mitt, och jag säger att det är för att jag är så underbar. Vi sitter där tillsammans och fördriver tiden tills att vår svensklektion börjar. Hade tänkt plugga men som så många gånger tidigare blir jag distraherad. På ett bra sätt förstås.

Efter någon timme får vi reda på att vår lärare gått hem, då hon tydligen glömt att vi skulle ha lektion eller något liknande. Förstår fortfarande inte hur det ens kan vara möjligt? Vi tog i alla fall vårt pick och pack, gick ner till skåpen och så plötsligt var jag utanför den stora, bruna dörren på den runda stentrappan. Jag mötte Tilia på vägen och vi gick tillsammans och ifrågasatte hur många knivar vår svensklärare egentligen har i lådan.

På stationen skildes vi åt. "13 minuter", lyste skylten som visade när mitt tåg skulle komma. Jag gick in på Pressbyrån och tänkte köpa något för att fördriva tiden, men hindrade mig i sista stund då jag tänkte att "näe, jag har fan inte råd att slösa pengar bara för att fördriva tiden", och tog istället rulltrapporna ner till perrongen. Tiden gick snabbt. Snabbare än vad jag brukar uppleva när jag står och väntar på saker.

Allting susade förbi utanför fönstret och jag lyssnade på "Fredagspodden" där de pratade om rynkor. Egentligen var det ytterst ointressant, men jag gillar deras röster och det faktum att det känns som att de spelar in ett vanligt samtal sinsemellan. Orkar inte med analyser och genomtänkta resonemang hela tiden. Kan känna att jag får nog av det i skolan.

Likes

Comments

Den här veckan har jag haft äckligt mycket prov, ville bara ha det sagt för medömkans skull. Egentligen tycker jag att det känns trist att snacka om skolan även när jag inte ens har någon skola, men vafan, jag lever och typ andas skola. Gör ju typ inget annat. Det jag menar är att det måste vara okej för mig att prata om det eftersom det praktiskt taget är vad mitt liv består av. Herregud vilken sorglig människa jag låter som. Kanske är det också.

Såg på en film igår, som jag tyvärr inte minns vad den heter. Den gav mig en sån jävla tankeställare. Det hade skett ett mord på en mans nittonåriga dotter och en granne hade kommit hem blodig samma natt som hon var mördad. Kanske inte borde spoila, men jag blev i alla fall helt förvånad över sanningen om hur allt hade gått till. Jag tycker om sådana filmer, som får en att ifrågasätta vems ord en ska tro på.

Vi var i Rålambhovsparken igår, aka Rålis, efter att ha skrivit fysikprov. Vi åt jordgubbar och jag snodde mat från Ajla, Vilma och Lollo som hade köpt thai.

Såhär glada var vi. Hon fick låna mina solglasögon, men hade de typ bara i håret. Efter ett tag fick jag även veta att hon till och med hade med sig egna solglasögon, den jäveln, men jag gillar henne ändå <33

Här kan vi skåda en Jossi som med sin blick säger "Vad fan håller du på med Saga?"

Har även fotat en del blommor, för att det är ju trots allt vår och då känns varenda liten knopp värd att föreviga. Älskar det. Våren, jag gillar dig vettu!

Efter den här veckan med massor att göra känner jag mig lätt. Som att jag äntligen har kunnat slänga av mig en tung ryggsäck jag har varit tvungen att bära. Kan dock inte riktigt slappna av ännu. Det känns som att jag har råkat kasta av lite för mycket vikt från ryggsäcken lite för snabbt. Det känns konstigt att inte ha en massor av saker som jag behöver göra.

Likes

Comments