Idag har det tyvärr varit en sådan där dag då cancern styr mig, och inte tvärtom. Planen idag var att åka till smyckesverkstaden för att tillverka fler av mina smycken, då det är slutsålt för tillfället. Hade verkligen motivationen till det, allt kändes ju så himla bra igår! Men nej, cancern hade bestämt andra planer för mig, så det var bara att ställa in. Det blev nämligen en fruktansvärd natt inatt. En massa mardrömmar, kallsvettig, och rastlös i benen pga medicinerna, och såklart smärta från helvetet. Så jag överdriver inte när jag säger att jag vakande minst 15 gånger inatt, och då låg jag dessutom vaken mellan kl. 04-07. Så när jag väl bestämde mig för att gå upp var klockan redan halv två.

Så vad gjorde jag istället för att åka ut dit då?! Jo, jag har legat i soffan och skakat nästintill hela dagen. Jag åkte även in till stan med mamma, för att fixa det sista med medicinerna till Portugal. Och likaså där, jag skakade hela tiden pga smärtan. Lite tårar fick komma idag också, ren frustration. Sådana här dagar är det som att det sköljs en stor våg över mig, som en jävla käftsmäll, med jobbiga tankar. Kan ej begripa hur man ska behöva genomlida detta, kan verkligen inte begripa det. Ingen ska behöva ha såhär ont. Så varför måste jag det?!

Men till något lite bättre då. Trots en sjukt jobbig dag så har jag faktiskt lyckats med packningen, vilket jag faktiskt är väldigt stolt över haha. Och jag som egentligen hatar att packa tyckte att det var rätt kul idag faktiskt. Just för att jag känner sådan glädje över att få komma iväg ett tag. Längtar något otroligt till morgondagen, ska bli så fantastiskt kul att få resa utomlands, och dessutom med Knut för första gången. Har redan bestämt att denna resa ska bli den bästa någonsin, och så är det bara!

Packade aldrig upp kameran igår, och eftersom jag ej har några bilder från denna dag så tänkte jag att jag kunde visa hur den ser ut! Blir bara lycklig av att kolla på den! Så söt ju haha!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Söndag, och ingen söndagsångest här inte. Hoppas ni också slipper det! I skrivande stund är jag faktiskt väldigt glad. Jag har varit väldigt produktiv idag, och lyckats bocka av flera punkter på göra-listan, sådana där saker som stressat mig under en längre tid. Jag är absolut inte klar, men har kommit en bit på vägen iallafall.

Idag sov jag ut ordentligt ännu en morgon. Stackars Cissi låg vaken flera timmar innan jag lyckades slå upp mina ögon. Men det gick ingen nöd på henne iallafall, hon underhäll sig själv med lite serier på iPaden. Skönt att ha vänner som förstår varför jag sover så länge som jag gör, och som inte stressar mig att gå upp. Så ja, dagen började segt, vilket jag faktiskt verkligen uppskattade.

Vi åkte vi in till stan. Främsta anledningen var att vi ville vara med på ung-cancers pärldag, som var idag. Frivilliga samlas för att pärla sådana där "fuckcancer"-armband, som sedan säljs för att få in pengar till föreningen. Så vi åkte dit, och möttes av en superlååååååång kö. Att först behöva stå och vänta i typ en timme, för att sedan behöva sitta och ha ont medan jag pärlar... Nej, det kändes inte så lockande. Därför strök vi tyvärr den planen, och åkte därifrån. Tanken var iallafall god, och jag kan nog tänka mig att det ändå blev många armband pärlade.

Istället åkte vi till MediaMarkt och köpte en kamera. Och inte vilken kamera som helst, utan en polaroidkamera, en sådan som printar ut bilden i pappersformat på en gång. Så som det funkade förr i tiden. Har velat haft en sådan sedan jag var med Vickan i fjällen i våras, och man fick testa gratis i backen (någon reklamkampanj). Så himla kul! Och nu när ni har varit så otroligt snälla och skickat in en massa pengar, så kände jag faktiskt att jag ville köpa en sådan. Har inte hunnit använda den ännu, men tänker att jag kommer ta en hel del bilder nu när jag drar utomlands. Så taggad! Det är lite "fånga dagen" då man får fram bilden direkt. Betydligt charmigare än att bilderna hamnar i en dator, och sen glöms bort.

Och nu till en sak som är helt chockerande. Saga har börjat packa, två dagar innan avfärd?!?!!? Det har typ aldrig någonsin hänt. Jag är den som packar en timme innan jag drar, och därmed glömmer hälften. Känner mig riktigt stolt haha! Vi ska bara resa med handbagage, och då gäller det att packa smart. Bara medicinerna och kamerorna kommer att ta jättemycket plats haha. Så vi får se hur detta går. Mamma har iallafall varit så sjukt duktig, och suttit och hållit på med intyg och mina mediciner nästintill hela dagen. Det är verkligen inte enkelt att resa med så mycket knark som jag gör haha. Vet inte vad jag skulle ha gjort utan dig! Tack världens bästa mamma!

Här har ni polaroidbildena från i vintras när jag var i Sälen med Vickan! Bara älskar dessa! <3

Här har ni vår goda lunch från idag! Kan ju säga att jag fick Matkoma deluxe! Lite jobbigt just nu då jag känner att jag knappt har någon aptit alls! Är hungrig men tanken på mat får mig att känna mig illamående.. Någon som vet vad man kan göra åt det?!

Likes

Comments

Igår var det planerat att vi skulle flyga luftballong, men tyvärr ville inte vädret det. Vi satt och väntade på besked om det skulle gå att flyga tills bara några timmar innan det var dags för samling, då fick vi besked att det blivit inställt. Supertråkigt, men förhoppningsvis får vi ny chans snart igen.

Detta väder alltså, usch så tråkigt. Önskar verkligen att jag kunde vara en människa som älskar hösten. Men jag blir verkligen så nedstämt av regn, rusk, och mörker. Dessutom har det hänt många jobbiga saker för mig just på hösten, så jag förknippar det med ledsna saker. Någon som har tips på hur jag kan ändra den inställningen? Men snart får jag slippa höstrusket för ett tag. Jag ska nämligen till PORTUGAL, med Knut! Såå kuul! Vi åker faktiskt redan på tisdag eftermiddag. Varför vänta, haha!

Känns helt fantastiskt att få komma bort ett tag. Få andas lite. Det har varit väldigt mycket den senaste tiden, så jag behöver verkligen lite ledigt, likaså Knut. Så jag tror att det blir en välbehövlig resa. Det som oroar mig dock är min smärta. Oroar mig för hur det ska gå på flyget dock, jag får ju jätteont när jag sitter längre stunder. Dessutom har jag ju smärta hela tiden nu tyvärr. Nu är det bara ynka tillfällen som jag slipper ha ont. Usch vad det tär. Inte bara jobbigt att ha ont, utan jag blir så himla förstörd psykiskt också. Jag sover knappt på nätterna på grund av smärtan, vilket gör att jag typ alltid är trött, och blir därmed grinig och ledsen. Nej fy, vill bara slippa ha ont alltså. Önskar att jag kunde få släppa tankarna kring sjukdomen ett tag, och bara få vara. Hoppas verkligen att vi får till rätt dos med mediciner snart.

Nu sitter jag och lördagsmyser i soffan tillsammans med min underbara Cissi. Trevlig helg på er!

Här låg jag och Knut och mös igår! Det är iallafall en positiv sak med hösten, att få ha såna här gosiga kvällar! Stort tips!

Likes

Comments

Alla era kommentarer, sms, och mail, är helt fantastiska! Blir alldeles tårögd, och kan inte begripa hur jag förtjänar er! Kan inte tacka er nog för all denna kärlek! Det är ni som får mig att fortsätta kämpa när allt känns hopplöst.

Idag blev det en riktigt tidig morgon för min del. Vi var tvungna att ta oss hemifrån redan vid halv sju. Det är säkert jättemånga av er som måste åka till jobbet vid den tiden varje dag - jag beundrar Er! Tidiga morgnar är inte mina bästisar precis. Jag skyller på alla smärtmediciner, som gör mig så himla trött. Att jag dessutom att inte får sova hela nätter, gör ju en hel del det också.

Men ja, jag lyckades ta mig iväg då iallafall. Och dum som jag var övningskörde jag dit haha. Halv sju, mitt i rusningstrafiken, genom hela Stockholm. Var jag inte lite duktig då?! Pappa satt med vägbeskrivning och pekade höger och vänster, teamwork. Så vad gjorde jag på andra sidan av Stockholm då?! Jo, jag var och träffade en specialist på närings- och kosttillskott. Han hjälpte mig med att kolla ut vad min kropp behövde för tillskott för att kunna bli frisk. Så nu har jag fått en massa olika häxblandningar, som jag ska ta fyra gånger per dag, i två månader. Kan ju tillägga att de inte smakar gott alls. Det känns lite hokus pokus, men vill ändå ge det en chans. Har nämligen hört att det ska bedöva smärtan rätt rejält. Så why not?! Ska försöka hålla er uppdaterade angående detta!

En snabb powernap fick det bli när jag kom hem. Egentligen hade jag inte alls tid för det, men skulle aldrig ha orkat med denna dagen annars. Idag kom nämligen SVT hit ännu en gång. Jag filmade in ett reportage med dem i vintras, och nu ville de göra en lite uppföljning. Känner mig så otroligt obekväm framför kameran alltså, trots att jag tränar, tränar, och tränar på det. Det kändes ändå som att det gick okej, även fast man känner att man alltid hade kunnat gjort det något bättre.

Återkommer så fort jag vet att det kommer att sändas! Kram på er!

Såhär såg jag ut idag! Och jag är glad jag lovar haha!

Likes

Comments

Idag fick jag faktiskt en riktigt lång sovmorgon, fick nämligen sova ända tills klockan var tolv. Helt fantastiskt, det händer inte ofta nuförtiden. Behövligt kan jag säga, känner mig nämligen väldigt sliten efter gårdagen. Kommer inte ens ihåg sist jag fick en sådan här bra natt. Vaknade typ "bara" fyra gånger vilket är väldigt bra för att vara mig! Eftersom jag ville vila upp mig idag fick denna dag bara bestå av lugn och ro, inga krav och inga måsten. Det tråkiga med sådana här dagar är att jag får sådan grov ångest av att inte göra något, jag vill ju "fånga" varje dag och det känns bara som om att jag kastar bort dagen när jag gör såhär. Men jag måste tillåta mig själv att ta det lugnt också, för annars slutar det ju med att jag kollapsar och inte orkar göra någonting tillslut.

Smärtan har hållit sig borta riktigt bra idag. Tyvärr är jag dock aldrig helt smärtfri utan har alltid "känningar" men idag har jag iallafall sluppit de där smärttopparna jag alltid annars brukar få. Förut tog jag det för givet, att vara smärtfri, det gör jag verkligen inte längre. Nu uppskattar jag varenda sekund som jag slipper ha ont.

Eftersom att jag bara ville ta det lugnt idag tog jag allt i min takt och gjorde precis vad jag ville och orkade. Städade rummet, packat lite ordrar, planerat lite med mamma och målat naglarna. Gjort saker på mina villkor och tagit så långa pauser jag vill.

Juste! Filmade in lite småklipp från gårdagen haha. Tänkte att det skulle kunna bli en liten minivlogg jag kanske kunde lägga upp här men är ytterst tveksam faktiskt. Var verkligen helt borta, så känns som om att jag skulle skämma ut mig rejält om jag lade upp det här. Vi får se om jag bjuder på de eller inte, kanske om ni är snälla haha! Faktiskt väldigt kull att kolla på det då jag knappt kommer ihåg att jag filmat det hehe!

Gud vilket fluminlägg detta blev. Blev verkligen ingen power i detta alls. Men det är ganska svårt att trolla ihop något när det har varit en riktigt ointressant dag. Om jag ska vara ärlig hade jag helst skippat att skriva idag och istället gått och lagt mig för länge sen. Men ni har varit så otroligt fina i kommentarerna på sistone och känner att ni förtjänar lite livstecken från mig.

Imorgon blir det en händelserik dag och därför tror jag också på ett intressantare blogginlägg imorgon, kolla in här då, så hörs vi så länge! Kram och godnatt! <3

Likes

Comments

Hej! Jag är otippat på hemmaplan. Faktiskt chockad själv över hur bra det gick idag!

Morgonen var jobbig, mycket tankar och mycket ångest. Var så fruktansvärt rädd för att det skulle göra lika ont som förra gången. Vid 12.30 var vi på sjukhuset. Det första jag gjorde när vi kom dit var att slänga mig in i duschen. Man måste nämligen duscha ordentligt innan varje operation för att förhindra infektioner. Så det blev en dusch igår kväll, byte av sängkläder, och så ännu en dusch när vi kom till sjukhuset idag. Efter duschen var det dags för ännu en omgång av provtagning, samt isättning av PVK.

Klockan 14 var det dags att rulla ner till operation. Jag fick väldigt mycket lugnande, men ändå slutade det med att jag grät en massa, precis när de skulle söva mig, för att jag var så himla rädd. Men det gick snabbt, och dessutom var mamma med mig och höll min hand medan jag somnade.

Vaknade på uppvaket i lite panik. Det kändes typ som om jag sovit i en sekund och där och då fattade jag inte riktigt vart jag var. Var väldigt groggy ett tag hehe, så jag frågade vissa frågor tusen gånger om. Efter att jag hade vaknat till lite och fått i mig en piggelin fick jag åka upp till avdelningen igen. Behövde inte vänta länge förrän Knut kom, och tydligen hade jag tjatat om honom ända sedan jag vaknade haha. Själv har jag dock inget minne av detta. När han kom var jag fortfarande väldigt borta i huvudet, men kommer ihåg hur otroligt glad jag blev iallafall. Ååh vad han är fantastisk!

Vid 19 kvicknade jag till. Bytte om från sjukhuslinnet till mina vanliga kläder, och lyckades dessutom vara uppe och gå lite. Kändes riktigt skönt. När jag insåg att det inte gjorde så jätteont längre, fick jag äntligen bli av med PVKn också.

Vid 22 lämnade vi sjukhuset. Vi skjutsade hem Knut, och sedan åkte jag och mamsen hem. Är så glad över att de båda var där, kände mig väldigt trygg med dem. Nu ska jag försöka hoppa isäng och sova. Är supertrött trots att det ända jag gjort idag är att ha sovit. Nu får vi hoppas på en smärtfri natt! Och hurni! Tack ännu en gång för alla kommentarer, det är ni som får mig att fortsätta kämpa! Natti! <3

Gulligt va?!

Detta bjöd jag på på snapchat idag! Ni får ta mina texter lite oseriöst, var ju drogad liksom haha!

Likes

Comments

Tanken var att skriva ett inlägg igår, men det fick jag inte. Cancern ville nämligen inte samarbeta igår.

Okej, här kommer en liten sammanfattning. Igår kväll/natt var det kaos. Jag hade en sådan fruktansvärd smärta. Kommer verkligen inte ihåg sist jag fick så ont som jag hade igår. Mamma ringde till avdelningen igår säkert sju gånger i ren panik, då vi inte visste vad vi skulle ta till, när "vid behov-medicinen" redan hade överskridits. Under tiden låg jag i sängen och sparkade i väggen så hårt jag kunde för att försöka distrahera smärtan, vilket inte alls gav någon effekt. Helst av allt hade jag velat åka in till sjukhuset för att få morfindropp. Men vetskapen om att jag skulle behöva sitta i en bil i drygt en halvtimme lockade inte sådär jättemycket. Smärtan blir ju nämligen tusen gånger värre när jag sitter ner. Vi övervägde faktiskt även att skicka hit en ambulans. Men på något vis lyckades jag till slut somna. Blev dåsig av medicinerna, och det gick åt så otrolig mycket energi av att ha så ont, så jag antar att det var därför det gick.

Vaknade och behövde ta medicinerna imorse vid sex, och efter det var det omöjligt att somna om. Så min planerade sovmorgon blev inställd. Hade ont både i magen och i tumören. Allt känns bara värdelöst när det blir så. Jag vill inte äta, tar mig inte för något, och blir irriterad på allt och alla.

Eftermiddagen tillbringades på sjukhuset. Möte med läkare, provtagning, samt gick igenom morgondagen. För imorgon är det dags för biopsi, och jag måste därmed sövas. Är livrädd om jag ska vara ärlig. De ska stoppa in en nål in i tumören ca tio gånger. Och nu snackar vi inte en fjuttig liten nål, utan nu blir det storlek XL! Gissar att smärtan efteråt stavas "svinont". Jag räknar med att stanna kvar på sjukhuset under natten, vilket känns sådär. Får världens ångest över bara tanken.

En trött Saga fick äntligen åka hem efter att ha spenderat typ hela dagen uppe på avdelningen. Så skönt att få komma hem! Hann vila upp mig innan Knut kom hit. Och han tog med sig en liten överraskning till mig, nämligen en jättefin, stor blombukett! Alltså världens finaste kille, vad har jag gjort för att förtjäna dig!? <3

Nu säger jag godnatt! Om jag orkar kikar jag in här imorgon! Om jag orkar kanske jag uppdaterar lite live från min snapchat, så följ mig gärna där, har öppen story - lundinsaga.

Och här slappade jag typ hela dagen! Fungerar jättebra mot min smärta! Får koncentrera mig på något annat! Någon som vill sponsra mig haha?!?!

Reunion med Rocky! <3

Och här är den fina blombuketten Knut kom med! <3

Likes

Comments

Idag var det dags för ännu en utflykt till huvudstaden! Har blivit en hel det visiter dit i sommar, och börjar äntligen hitta lite. Annars brukar vi alltid stå som vilsna turister med Google-maps och försöka hitta.

Idag åkte jag, Alva, och Vickan dit. Kul att träffa dem igen. Det är så många som jag vill ta tag i att träffa alltså. Försöker verkligen få tiden att gå ihop! Men det har varit svårt på sistone, eftersom min ork inte heller riktigt vill räcka till.

Anledningen till varför vi åkte dit var för att kika in lite höstkläder i butikerna. Ni måste tro att jag shoppar jättemycket, då jag ofta skriver om att jag är på stan hela tiden. Så är dock inte fallet, för jag brukar nästan aldrig köpa något när vi är ute. Men idag lyckades jag få hem lite grejer faktiskt, smink, och ett fint linne (höstigt va?!). Tror de flesta kan gissa färgen på det haha, gult såklart! Herregud, nu får jag lugna mig alltså, är BESATT. Men gult är ju så fint, och man blir ju så glad av den färgen!

Vi gick på stan nästintill hela dagen, och benen var ju inte sådär jätteglada efter det. Värkte så himla mycket. Så fort vi satte oss på tåget totaldäckade jag haha. Måste sett väldigt roligt ut, jag är nämligen inte den där som är "söt" när jag sover.

Vickan följde med hem och vi gjorde hemmagjord pizza, och mös framför TVn. Efter maten gav Vickan mig sitt förtroende att klippa hennes hår. Och jag bara älskar det! Kanske mitt framtida jobb, vem vet haha?!

Gissa vem som halvsover just nu, jo jag! Sliten efter en riktigt rolig dag! Natti!

Likes

Comments

Eftersom denna vecka inte har varit som de "vanliga" har jag inte berättat för er vad jag har haft för mig dessa dagar. Därför tänkte jag göra en liten sammanfattning.

Måndag

I måndags firade jag och Knut månadsdag. Vi har ju inte varit tillsammans länge, men vi ville ändå "fira" det lite. Så han kom hem till mig, och vi lagade god mat till middag. Sedan klippte jag Knuts hår, ja, ni vet såna där grejer man brukar göra på sina månadsdagar haha! Jag själv tyckte det blev jättesnyggt, och Knut började inte gråta när han ställde sig framför spegeln, så där får man väl vara nöjd, eller?! Nej, skojade bara, han blev också jättenöjd, om han talar sanning vill säga! ;D

Tisdag

I tisdags fick vi det jobbiga beskedet. Efter det tuffa läkarsamtalet beslutade vi oss för att göra något roligt, istället för att ligga hemma och vara ledsna. Så jag och Knut gick ner på stan, kollade lite i affärer, i väntan på att vår bio skulle börja. Vi såg Annabelle 2. En film som jag verkligen velat se, men som Knut tidigare vägrat. Men i tisdags var han gullig och gick med på det. Det skulle han inte gjort... Den läskigaste filmen jag någonsin sett! Satt typ i Knuts knä under hela filmen, med en jacka som täckmantel, ifall Annabelle möjligen skulle komma och attackera oss. Allt blir ju så mycket läskigare när man kollar på bio också, mörkt och så himla högt ljud. Och trots att jag blir livrädd för dessa filmer så älskar jag skräck. Så konstigt ju?!

Onsdag

I onsdags tog jag det riktigt lugnt. Sov en hel del, och kollade lite shopping på internet. Jag bestämde mig för att äntligen beställa hem den där klockan, som jag har önskat mig så länge.

På kvällen åkte jag till vår innebandy"träning". Dock blev träningen inställd, då jag skulle berätta för laget om mitt besked. Riktigt tungt var det att berätta för dem, och jag kan säga att det var gråtkalas deluxe. Men det vi kom fram till var iallafall att vi ska ha världens bästa säsong, och göra en massa roliga aktiviteter tillsammans. Världens bästa lag! <3

Torsdag

Förmiddagen igår försvann, sov nämligen bort hela, som vanligt. Måste säga att det är så galet skönt att få sova ut på dagarna och vakna pigg. Jobbade lite på dagen och sedan åkte jag och hämtade Knut efter skolan. Sedan åkte vi hem till honom där vi badade. Verkligen så mysigt att tända lite ljus, ligga i ett varmt bad, och kolla på serier tillsammans med favoriten. Något som måste bli en rutin, blir verkligen så avslappnad det.

Fredag

Tidig morgon för mig imorse, efter att sovit ut nästintill hela veckan. Sov hos Knut, och han går ju i skolan som de normala tonåringarna gör. Så jag skjutsade honom till skolan, och sen körde jag vidare hem. Laddade om med två timmars sömn, och åkte därefter in till stan för att möta upp fina @missmoa för en fika. Så härligt att vi funnit varandra! Hon är en sådan fantastisk tjej, och vi är så lika på många sätt. Sedan blev det bio ännu en gång med Knut och även hans kompisar. Denna gång blev det den hypade filmen IT. Jag tyckte faktiskt inte att den var så bra, medan Knut älskade den haha!

Och nu ska jag sova, är så galet trött. Puss och godnatt!

Och här har ni min nya klocka! Har verkligen velat haft den ett bra tag nu och om det är något jag har lärt mig så är det att livet är för kort för att inte unna sig lite saker ibland. Och tyckte faktiskt att jag förtjänade den också efter allt detta jobbiga! Jag älskar den!

Likes

Comments

De gångna dygnen har varit en ren bergochdalbana. En blandning mellan allt, lycka, ilska, tårar, glädje.

I förrgår fick jag beskedet. Ett besked som jag egentligen redan visste svaret på. Jag och mamma har kommit till "ro" på något sätt, och förstått det faktum att det inte ser bra ut. Men övriga tog det hårt, och det är inte alls konstigt, för detta är något som man inte ska behöva höra.

Vid min sida under samtalet med läkaren hade jag mamma, pappa, och Knut. Kan inte förklara min tacksamhet över att Knut följde med! Oerhört tufft för honom att bara kastas rätt in i detta, men ändå lyckades han hålla sig på benen. Jag kan inte tacka honom nog för all energi, glädje, och kärlek jag får av honom. Trots allt elände kan han göra mig till den lyckligaste tjejen i världen!

Så, vad sa läkarna igår då?! Tumören har börjat växa igen, precis som jag förmodat. Och nu har de inga fler alternativa botemedel att ge mig. Nu är det alltså palliativ vård som gäller. Jag ska få den bästa möjliga vård för att få det så bra som möjligt! Det positiva i det hela är iallafall att jag inte fått någon spridning, utan tumören håller sig där nere i bäckenet, vilket jag är så oerhört tacksam över. Det är vanligt att få metastaser i lungorna, och att jag inte fått det än är ett mirakel.

Men såklart ger jag ju aldrig upp hoppet! Jag kommer aldrig sluta kämpa förrän det är slut med mig! Lyckats tjata till mig en ny biopsi, där de kommer ta en bit av tumören, och skicka till en studie i Tyskland. Forskningen går framåt varje dag, så inte fan kommer jag att ge upp!

Tack för alla otroligt fina kommentarer. Varenda en av er stärker mig! Ni är helt fantastiska! Trots allt detta hemska så är det ändå så mycket värme och kärlek! Kan inte tacka er nog för det!

Jag är fortfarande jag! Och inte trodde jag att det kunde vara så kul att dammsuga! Jag och Bärra är fortfarande en dreamteam. Ni trogna läsare vet vad jag pratar om!

PUSSATTACK!

Likes

Comments