Header

Postad i: Vardag

Har sånna sjuka London-feels idag, längtar verkligen tillbaka så mycket. Om en vecka är jag där igen, dock är det mycket som kommer ändras då hälften av mitt Stålgäng kommer att ha åkt hem till Sverige. Detta är nog det värsta med att bo utomlands, alla relationer man bygger är sånna som i slutändan blir långdistans. Det suger faktiskt rätt hårt och nu blev jag ledsen, usch. Snodde alla bilder från min bästa Clara (också den enda bloggen i universum jag läser varje dag)


Likes

Comments

Postad i: Personligt

2017. Hej. Åh vad du har varit efterlängtad. Förra året (haha, älskar att säga det - fuck you very much 2016) har nog varit det året som har verkligen utmanat mig som person. Relationer har ändrats, både förlorats och vunnits och har då samtidigt lämnat mig tom och förfylld på samma gång. En väldig rörig och förvirrande tid där jag kanske tappade kontroll över vem jag faktiskt är och vad jag står för. Självklart har jag vuxit mycket från 2016 men känslan av förlust har tagit över. Så nu ser jag detta året som en nystar och hoppas väl att det inte låter allt för klyshigt. Som varje år, och varje människa kanske, så har jag nu några nya löften att ta tag i inför 2017 och som den den engagerade bloggaren som jag är (ja, det var ett skämt) borde jag göra ett sånt där "2016 månad för månad"-inlägg. Men jag har spenderat alledes för mycket tid på att relflektera tillbaka på det gångna året och väljer därför att det inte kommer att bli ett sådant inlägg utan nu väljer vi att fokusera på 2017. Whey, I think my point has come across. Så löfterna kan ni få ta del av:

1. Vara mer ärlig mot mig själv, med mina känslor och med mina käraste. Detta har jag helt ärligt varit så dålig på, tryckt undan känslor och försökt att vara glad/pigg/positiv fastän jag har dött lite på insidan för olika saker. Våga fråga om hjälp och svälj stoltheten din, Lizette Casia Sophia Särndal.

2. Skriva mer. När jag flyttade till London så köpte jag en dagbok som jag började skriva i, nästan som denna bloggen fast mycket mer detajlerad och privat haha. Fastän jag är väldigt öppen med er så kan jag säga att det finns tusen saker jag har hållt undan. Vill påpeka att detta handlar inte bara om dagboken utan om bloggen samt om musiken, jag slutade skriva låtar för några månader sedan och det är ju skit tråkigt. Så jag ska helt enkelt skriva mer, på alla sätt och vis.

3. Göra mig av med kläder och saker. Herreeeeeguuuud vad detta är ett bra löfte för mig. Självklart pratar jag först och främst om kläder men också smink, böcker, kamera utrustning, accesoarer och allt man bara kan tänka sig. Får inte plats alls med mina saker i London och mamma har packat ned "skiten" i 7 flyttlådor och ställt det i källaren. Det roligaste med det är att om jag kollar till vänster just nu, så är båda mina garderober öppna och fyllda. Fan. Det måste bli stor rensning. Kan väl nämna också att detta kommer bidra till ett till löfte jag gjorde till mamma nyss: bli bättre på ekonomi. Aajajjajaja.

Likes

Comments

Hej bloggen! Åh, längesen nu ju. Jag har varit ett extremt stressmonster på sistonde, tempot går i 180 hela tiden och vad jag än gör så har jag alltid någonting att göra efteråt. Just nu sitter jag på Stansted Airport, det är galet mycket folk överallt och trafiken hit var väldigt seg. Jag och flygplatser fungerar ju inte jätte bra ihop, jag får alltid panik och är på plats 30458 timmar för tidigt så fick idag panik när min buss var 20min sen. Men det gick bra ändå, här sitter man ändå, en timme tills jag säger hejdå till London för ännu ett år och fem timmar tills jag får krama om mamma. Borde egentligen plugga franska eftersom jag har ett projekt som är due nu i veckan, men ögonen går liksom i kors så fort jag försöker fokusera. Det har varit så på sistonde, jag har liksom inte haft så mycket energi alls. Hem till Stockholm och ladda om inför nästa år låter helt perfekt.

Förutom att plugga har jag nästan bara jobbat, vi hade vår avslutningslunch igår på Salmontini med alla ägare och partners av Toy Room. Vi hade bokat ett privat rum längst ned i resturangen och när vi kom ut kändes det som en hel dag hade gått. Vilket, när jag tänker tillbaka, är sant eftersom lunchen varade i tre timmar. Vår DJ kom förbi med en sjukt fin tavla av vår logga gjord i stenar, och vi hade glömt att bjuda in honom till lunchen. Sen kom det shots. Jag drack inte, men har inte sett så stora shots sedan jag började jobba inom nattlivet. Och det säger väl ändå rätt mycket, det har ju trots allt gått ett tag nu. 1,5 år och still going strong? Tackar.

Anyways mina trogna följare, när jag kommer hem så hinner jag nog skriva mer. Uppdatera er med lite bilder och lite roliga historier, just nu är kaffe det ända jag kan tänka på och ska nog försöka få tag på lite fika innan jag går till gaten. Flyger med Ryan Air för andra gången (förra gången hamnade jag på fel flygplats i Warsawa, mer om det i ett annat inlägg) och har en sån sjuk övervikt. Hoppas ingen märker. Det vore lite segt. Hörs i Stockholm, gud vad jag längtar!!! Kram

Likes

Comments

Postad i: Personligt

Idag kollade jag tillbaka i bloggen, vad jag gjorde för ungefär ett år sedan. Detta är första gången jag har lyckats hålla mig på en och samma blogg på väldigt länge, fastän jag inte har skrivit varje dag och långt ifrån allt som har hänt. Som vanligt så fick detta mig att tänka (haha, hur trötta är ni inte på detta?!) och jag vill bara dela med mig av all tacksamhet jag sitter på just nu. Det har varit ett tufft jävla år, jag känner varken igen min vardag eller vissa delar av mig själv längre - jag har nog förändrats och vuxit väldigt mycket som person. Jag vågar mer nu, jag säger vad jag tycker och jag tror på att saker faktiskt blir bättre med tiden - det gjorde jag verkligen inte innan.

Mest tacksam är jag äver min pappa, efter ett år av oro och magknip blandat med operationer och intensiv vård samt infektioner och strålningar så finns han fortfarande, min pappa. Rädslan av att förlora honom har under detta året varit en daglig känsla som har fått mig att krama om honom lite extra när vi ses för att en del av mig har väl alltid varit väldigt rädd att han nästa gång inte skulle jag inte kunna göra det. Fastän ingenting är klart än, så finns han vid min sida just nu och det är allt som räknas.

Sedan är jag väldigt tacksam över att den "ny-i-London-och-universitetet-och-ingenting-kommer-lösa-sig"-känslan är borta. Förra året vid denna tiden så var jag i den klassiska bubblan där man som nyinflyttad i en ny stad känner att det börjar kännas som hemma fastän man saknar sin hemstad otroligt mycket. Denna känsla är hemsk, jag ville verkligen bara hem till Stockholm. Jag vet inte hur många gånger jag packade ned mitt studentrum, ringde mamma och bara skrek att "nu jävlar är det dags för mig att komma hem, jag trivs inte alls". Mamma bokade en weekend i Stockholm åt mig, jag kom hem och hade de absolut värsta dagarna i Stockholm någonsin. Så efter det var allt fine liksom, jag längtade tillbaka till London igen och bestämde mig då att försöka trivas. Det gick ju bra kan man lugnt säga, samt universitetet förra året gick så bra det bara kunde gå betygsvis dock är jag fortfarande nervös över inför detta årets resultat men det ska nog gå det också.

Likes

Comments

Postad i: Matriellt

Tror aldrig att jag har visat i bloggen vad jag har köpt, vet inte varför - antar att jag inte riktigt ser meningen bakom det eller det kanske jag gör, jag kanske bara är för lat eller inte vill att mamma ska se vilken shopaholic jag faktiskt är. Iallafall, nu är det en helt annan grej för det känns som om jag har blivit med barn och en oändlig kärlek väcktes när jag öppnade paketet ifrån Paris igår. Har längtat efter en ny Mulberry väska sedan min blev stulen i kapprummet i mellanstadiet, vilket jag fortfarande är förbannad över. Här är iallafall min nya, fina, glittrande kärlek. Tänkte att min stil är ändå så tråkig (jeans och en svart pullover, någon?) så denna kommer light up my world like nobody else!! Ps. tog till och med upp systemkameran för detta tillfälle.

Likes

Comments

Postad i: Personligt

Jag öppnade nyss ett paket med lite behövliga saker som mamma har skickat till mig från Stockholm och blev plötsligt väldigt mammig. Så jag tänkte skriva en liten lista på saker jag uppskattar min mamma för:


1. För att hon alltid vet hur jag mår baserat på tonen i min röst, så jag inte behöver förklara mig.

2. För att hon sätter sig på ett flyg till London när jag längtar efter henne.

3. För att hon ser mina närmsta kompisar som sina egna.

4. För att hon är den bästa förebilden jag någonsin har haft/kommer någonsin kunna ha.

5. För att hon har gjort mig självsäker.

6. För att hon fortfarande tar emot mig när jag har gjort tvärtemot vad hon sa eller vad hon har sagt att jag inte får göra.

7. För att hon aldrig har fått mig att inte vilja komma hem.

8. För att hon stöttar mig i allt jag gör och för att hon tror att jag kan ändra världen om jag bara vill.

9. För att hon ringer mig varje dag när jag är i Stockholm och vill bjuda på lunch.

10. För att hon frågar mig om råd och oftast tar dem.

11. För att hon är min bästavän och det gör mig säker på att jag aldrig kommer att behöva vara utan henne.

12. För att hon klädde ut sig till mega hippie på min studentskiva fastän jag totalt lurade henne att "alla andra föräldrar också klär ut sig".

13. För att hon är en superkvinna som alltid står upp för sig själv.

14. För att hon, under hela mitt liv, stöttat mig och mina intressen.

15. För att hon finns.

Likes

Comments