Panik... vad ska man göra i sommar? Jag och Linnéa min fru vill söka jobb i Skåne. Hur najs?! Så det blir det nog.
Men hade varit så jävla skönt att ha körkortet tills dess.. men kommer aldrig hinna ta det. Får på riktigt panik för det.. sedan så vill jag även skaffa bil också direkt. Blir så mycket enklare då. Och jag vet exakt vilken bil jag vill ha!

Trivs iallafall på nya jobbet på Copperhill! Känns jättebra att få en chans där. Jag har lagt kockyrket på hyllan,och där får det ligga tills jag känner att jag vill plocka fram det igen. Om jag nu vill det.

Jag har skickat efter information om utbildning i höst.
Hoppas det blir bra,hade varit otroligt skönt.

Och vadfan gör man med dessa känslor?! Jag vill inte ha dom men dom finns där iallafall hur mycket jag än försöker trycka bort dom.
Vet inte om jag borde lägga ner dom i en låda och sedan kasta iväg den. Eller om jag ska bearbeta dom och se vart saker och ting leder. Ingen aning.. sånt som håller en vaken om nätterna.

Likes

Comments

Förra helgen åkte jag och min fru till Skåne,det var najs. Jag vill tillbaka. Värt att flytta dit 🙌🏼

Likes

Comments

Älskar att kolla igenom mitt kameraalbum och minnas tillbaka!
Jag är verkligen en minneshoarder.. Kan inte radera bilder. Värdelös på det. Det är ju så roligt att kolla tillbaka.

Slänger in lite bilder,vissa kanske är jättegamla och vissa nyare.


OKEJ! VART FETASTE BILDBOMBEN. ENJOY

Likes

Comments

Östersund äter upp mig inifrån.. Jag gillar inte den här staden,det har jag nog aldrig gjort nu när jag tänker efter. Den här staden är full av människor som snackar skit och sprider rykten. Hugger varandra i ryggen,kliver en på tårna för att sedan le och ge dig en kram nästa gång ni ses.

Så har Östersund alltid fungerat. Men jag har nog aldrig tänkt på det förens i våras egentligen.

Jag är så sjukt glad över att mina så kallade "vänner" verkligen visade vilka dom var. Dom ville aldrig mig väl,dom var inte snälla eller ärliga. Ena dagen så kunde jag och mina "vänner" prata om en annan "vän" och sitta och visa varandra vad den har skrivit osv. Jag minns speciellt en gång i våras,nämner inga namn. Men vi satt tre stycken och pratade om vad som hade hänt mig.. Och då var en gemensam vän till oss inblandad. Och jag fick reda på av dessa två jag satt med saker jag egentligen borde ha hört ifrån min "bästa vän". Men som hon sket blankt i att nämna. Så jag skrev till henne och ställde henne lite mot väggen. Men hon fortsatte att blåljuga. Då fick (vi kallar dom 1an o 2an) 1an ett meddelande av min fd bästa vän,som undra om jag och 1an haft kontakt och hur jag kunde veta vissa saker osv. Iaf så var jag glad att 1an och 2an kunde berätta sanningen för mig. Som jag sedan fick på svartvitt.

Sen ett halvår efter så får jag veta iaf att 1an har suttit med min fd bästa vän och gjort typ samma sak.

En annan fd bästa vän,som jag känt i alla år typ,detta var typ 2-3 år sedan. Jag och min dåvarande pojkvän hade typ nästan precis gjort slut. Och ja,mina känslor fanns givetvis kvar och det visste hon,hon visste nästan allt om mig. Ändå så sa hon till mig vid ett tillfälle då på en fest tror jag att det var,så sa hon att hon skulle para ihop honom med en gemensam kompis till oss. Tack.. 👍🏼 Vi fortsatte dock att umgås och jag låtsades som ingenting fast jag vart så otroligt sårad. Vi umgicks ända fram till i vintras kanske. Och sen i våras så tjafsade/bråkade vi och då fick jag verkligen veta vart hon stod nånstans. Glad att jag tog avstånd när jag väl hade mod och göra det.
Jag pratade med en gemensam vän till oss,berättade hur jag tyckte och kände i allt drama som var i våras,liksom i förtroende. För att bara lufta mig. Sedan får jag höra att hon vänt på det och sagt de till min fd bästa vän och sen när ja träffar den gemensamma vännen på krogen så frågor hon om jag är sur på henne, då svara jag bara: ne besviken.
Hennes svar vart jag ändå lite förvånad av vilket var: jag förstår det. Det var inte meningen att det skulle bli tjafs.


Folk man en gång umgicks med utan bråk eller tjafs,man gled bara isär,dom hejar inte ens längre. Och när man är ute på krogen då är man intressant igen. Då kan man heja och prata en stund.

Jag åkte bort över sommaren för att hitta tillbaka till mig själv och lämna Östersund och allt drama.
Kommer hem och hör av mig till mina "vänner" och dom vill jättegärna ses,men sen hör man ingenting. Som att allt är enbart upp till mig.

Dom flesta är fortfarande ute varje helg,dom kanske inte dricker varje gång men dom vill helst ut. Jag har liksom lämnat det där bakom mig. Jag sitter hellre hemma ett gäng och chilldricker och bara umgås. Jag tror att jag har festat klart faktiskt. Inte helt men det är inte samma sak längre och jag känner inget behov av att dra ut en fredagkväll.
Så vissa glider man ifrån pga det.

Så varför umgås vi då med dessa idioter? Jo för att annars har vi ingen alls att hänga med. Så illa är det.

Jag blir galen på den här staden..
VÄLDIGT VIKTIGT!!!
Jag säger verkligen inte att jag är felfri. Jag har gjort mycket skit och dumma saker,även sagt dumma saker. Och kastat skit. Men skillnaden är ju att jag står för skiten jag slängt eller dom dumma saker jag gjort.

Motala,Medevi brunn var något väldigt viktigt för mig. Jag träffade så många underbara människor där,jag hoppas verkligen att jag får ha kvar dessa guldkorn i mitt liv.

Och självklart är jag glad för dom guldkorn som finns i Östersund också. Ni vet vilka ni är.

Likes

Comments

Jag känner sån enorm j*vla stress inombords...
Jag vet inte hur länge till jag orkar innan jag kraschar totalt.
Jag har stress över jobbet i Motala. Jag har stress över jobbet i Åre. Jag har stress över körkortet. Jag har stress inför jul och nyår.

Jag stressar upp mig så otroligt över dessa saker så det har blivit så att jag nu stressar upp mig inför småsaker.
Jag stressar när jag ska iväg till dagis och jobba,jag stressar när jag är påväg därifrån för jag måste hem,har jobbigaste vägen hem... Jag måste ut med hunden direkt,få i han mat,sen borde jag äta själv och kanske duscha och hitta kläder.
Men då skippar jag att äta och prioritera dusch och att fräscha till mig. Äter om jag äter med en kompis. Annars äter jag nån macka när jag kommer hem igen.

Så sjukt att man stressar upp sig så mycket för skitsaker så man prioriterar helt jävla fel!

Stannade hemma nästan hela dagen i söndags. Hann städa och rå om chili och mig själv en stund. Sen åkte jag iväg med en kompis en sväng. Och igår var jag hemma exakt hela dagen. Skönt. Lagade mat,tog ett bad i typ en timme. Skönt..
Och idag då? Börjar få panik för att jag varit hemma hela dagen så nu måste jag göra något.. Vad som helst!

Men kommer antagligen stressa upp mig inför det oxå.. 👌🏼
Blääääää..
Jag hatar stress. Och dom som känner mig vet att jag blir otrevlig så fort jag blir minsta lilla stressad. Typ att telefonen ringer när jag är påväg ut till bussen. Då kan ja få utbrott..
Kanske måste söka hjälp för min stress?
Har även kommit hem rätt sent varje kväll. Men fast jag är hemma vid 21-22 så somnar jag inte förens vid 02. Varenda natt.. Jag blir galen. Stressar upp mig inför de och för att jag ska upp tidigt osv...


Hur fan klarar ni stress? Jag är helt hopplös.

Likes

Comments