View tracker

Tjo och tjim, idag smäller det och jag är inte pepp på livet! Nog kunde jag ha försökt hitta mig något roligare att göra såhär på nyår än att sitta hemma med grannarna men ja, det känns som om det är bekvämast och jag gillar saker som är bekväma. Jag antar att jag bara skulle vara orolig för Leon om jag lämnade honom hemma och istället for ut och hade kul med kompisar och sådär - så ja, jag ska stanna hemma för en gångs skull - punkt slut.


Förlåt än en gång för det mycket tråkiga, dåliga men framförallt korta inlägg jag skrev igår men jag var verkligen trött - sjukt trött!
Jag, Denice och Leon klev upp vid halv tolv och sedan chillade vi ett tag, jag drog iväg på Ica med mina knallrosa pyjamasbyxor, en stor riktigt ful t-shirt och Denice´s feta dunjacka - fick lite blickar, men hey (!) det kan jag ta ;D
Leon var under tiden hemma med Denice och det hade gått jättebra, han är alltid så snäll så det var som inget undantag nu. Efter jag flängt hit och dit över byn och äntligen kommit hem chillade jag jävel ett tag med mina syskon och Leon såklart innan det var dags att göra sig i ordning för det som komma skulle.
Leon var redan påklädd och fin så jag kunde ägna mig åt att fixa mig själv vilket inte gick så bra eftersom jag behövde duscha mitt äckliga hår men just då jag hade tänkt göra det ringde Bea och sa att hon var halvvägs till Robertsfors på Sikavägen så det fanns ingen tid för mig att duscha, jag fick helt enkelt ha på mig en mössa hela dagen - usha busha!
Hur som haver, Bea kom förbi här och hämtade oss - Mig, Denice och Leon, och sedan for det iväg till min morbror där hans kompis - Nina, var. Hon är nämligen medial och vi skulle dit för att försöka ta kontakt med vår mamma, vår högt älskade mamma!
Jag måste säga att innan detta var över så var jag lite skeptiskt till att det verkligen skulle funka och att det verkligen finns ett liv efter döden men nu är jag helt övertygad, for sure.
När vi klev in i lägenheten var det iskallt, i köket då där vi skulle vara. Konstigt tyckte jag eftersom det alltid brukar vara rätt varmt hemma hos Peter, vi frågade därför Nina om han verkligen brukade ha det sådär kallt och vad fick vi till svar? Jo, såhär sa hon; "Nej, men vi är inte ensamma nu". Vid den där tidpunkten kändes det som om, vad i tusiken har jag gett mig in på?! Men jag bestämde mig för att genomföra det ändå, seansen alltså. Jag vet inte om ni hört det men sägs iallafall att djur och små små barn kan känna av andar osv, det kan jag intyga på, det är verkligen så! Leon satt som ett ljus hela tiden då mammas energi där inne var stark men sedan då de avslutade och mamma lämnade oss blev Leon helt vanlig igen, han busade och hade sig.
Jag minns inte allt mamma ville säga men jag minns lite av vad hon sa till mig vilket b.la var; Jag skulle inte känna skuld för allt som hänt och jag skulle inte känna skuld för att hon är död, vilket jag måste erkänna att jag ibland gör. Hon sa att hon var stolt över mig och att jag var en bra mamma men hon undrade om jag inte kunde ha väntat tio år till, men att hon eller någon annan ändå inte önskar livet ur ett barn. Hon var som sagt stolt - över honom också!
Vad sa hon mer? Jo, att hon hade det bra nu och att vi skulle veta det, att C (Leons pappa) inte verkade som någon hit men att jag även där - inte skulle känna skuld.
Sedan frågade hon om jag och Denice någon gång känt som att håret lyft sig, om vi vart ute och gått eller något och det varit helt vindstilla, vilket både jag och Denice sa att vi hade. Då berättade hon att det var hon som brukade stryka oss över håret för att visa att hon fanns hos oss. Nu börjar jag nästan gråta igen... det är så jobbigt bara att tänka på det här, det var en sån sjukt skön lättnad över att kunna prata med henne - helt otroligt!

Nog om detta, det knäpptes en del bilder också som jag tänkte lägga upp, inte alla för det orkar jag inte i ett enda inlägg utan de kommer väl lite nu och då under kvällen ;D

Nu måste jag dessvärre gå eftersom vi ska iväg till mormor och morfar för att fika och ja, jag måste göra mig i ordning. 

Fler bilder kommer senare idag.
Känner inte peppen på att sitta här heller och få en utskällning av som verkar ha världens jävla utbrott nu på Rebecka så:

Vi hörs när vi hörs!
// Ida Sabina

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Det får nog bli ett kortare inlägg idag eftersom jag är helt sjukt slut i kroppen efter dagens händelser.

Efter närmare tanke orkar jag inte ta det nu så jag får ta det imorgon istället!

Vi hörs när vi hörs!
// Ida Sabina


Likes

Comments

View tracker

Halloooo alla fina och glada, hur mås det? (:

Dåligt uppdaterat idag men jag har haft så sjukt mycket att göra + att Leon har vart väldigt mammig, han har fler gaddar på gång och det märks så tydligt på honom. Nu är jag tillbaka och ska göra allt för att göra er nöjda ;P haha!
Igår skrev jag att jag skulle köpa mig en systemkamera och vet ni vad? Det gjorde jag också! Jag köpte mig en Nikon D60 och det hela gick snäppet över 7 tusen riksdaler men inga ledsna miner här inte, den är snygg och bra så tack mig själv! :}

Vad har jag då gjort hela dagen idag? Städat, städat och återigen städat. Har dock inte hunnit speciellt långt i det, massvis kvar att göra vilket känns galet jobbigt men så måste livet se ut ibland, tyvärr. Något mer jag gjort är att skickat kvittot på kameran till Nikons hemsida grejs så inom, förhoppningsvis, ett par dagar har jag fått hem en extra blixt - naz!

Något mer jag skrev igår, som jag kom på nu, är att jag var sugen på att skriva lite om boken jag för stunden läser, jag tror faktiskt att jag ska vara så sweet att göra det nu.
Så, den heter alltså Tillbaka Till Livet och ser ut som såhära;
.

"En ung kvinna från Sydafrika blir våldtagen, svårt misshandlad och knivhuggen. Mot alla odds överlever hon. Med skador som borde ha dödat henne lyckas hon hålla sig vid medvetande och skaffa hjälp. Läkarna häpnar över hennes oanade krafter och mod. För att bearbeta det som hänt bestämmer hon sig för att berätta om de fruktansvärda övergrepp som två samvetslösa, iskalla våldsmän utsatte henne för. Tillbaka till livet berättar Alison sin historia för journalisten Marianne Thamm. Vi får också ta del av historien ur andra människors synvinkel. Här berättar bilisten som hjälpte Alison om sina tankar och känslor, vi får möta Alisons föräldrar, läkaren som opererade henne och polismannen Melvin Humpel som såg till att gärningsmännen fick sina rättmätiga straff."

Låter förjävla bra va? ;) Det vill jag lova att den är, men den är sjukt hemsk. I ett stycke i början utav boken är det berättat hur hon kryper efter marken i en otrolig kamp om livet, för att försöka komma till vägen där någon kan se och hjälpa henne. Helt plötsligt blir det alldelens svart för ögonen på henne och hon inser då att hennes huvud har lutats bakåt och hänger någonstans emellan skullderbladen, hon har inget annat val än att med ena handen hålla skjortan med tarmarna i, tryckt mot magens sår och med den andra ta tag i huvudet och luta det tillbaka framåt.
Sjukt va? en aning ja! Det jag nyligen skrev är inte taget direkt ur boken utan ur mitt minne, haha. Jag har hunnit över halva boken nu och jag tycker verkligen att ni borde läsa den - den är sjukt spännande, hemskt och vacker på samma gång!



Kom på att ni kanske vill se lite pics som blivit tagna av moi och min fiiiina kamera? ;D

Visst blir det fina bilder och visst är min lilla bebisbus världens vackraste?!! :) ;D




Nu när jag lix var i full gång i att ladda upp bilder kom jag på att jag lovade er en bild på ringen jag fick av Bea, har dock abra en bild på där det stårForEver, försökte få till något snyggt där det stod Bea & Denice men det gick inte så bra och jag har inte tålamod till att sitta och försöka just nu heller så ni får nöja er med en bild ;D


Nu hade jag tänkt födjupa mig i H&M katalogen som jag fick med posten idag, beställa lite kläder osv, så ni får hare gött folks;D
Vi hörs när vi hörs!
// Ida Sabina

Likes

Comments

Uppdaterar senare ikväll - Sabinita´s upptagen!!

Likes

Comments

Jag hade tänkt skriva lite om boken jag för tillfället läser men med brist på ork för att hämta den så skiter det sig - en annan gång helt enkelt, som så mycket annat.

Senare idag ska jag fixa en systemkamera - wiiioooow, känn peppen brano! Jag lovar er att ni kommer få se a hole lot of finare pics då.

som ni märker är jag rätt jävla sömnlös, och nu hör jag dessutom att my kid vaknar, så vi hörs när vi hörs!
// Ida Sabina

Likes

Comments

Tjo och tjim, blev inget mer bloggande igår kväll eftersom jag somnade, var verkligen helt slut efter dagens flängande hit och dit. Jag började gårdagens sista inlägg med att jag nästan grät hemma hos Bea och Andreas, man kanske ska fortsätta därifrån eller vad tycker ni? Jo, alltså. Jag låg inne i deras rum och försökte natta Leonpeon eftersom han var sjukt trött, när jag ligger där inne med dörren stängd om oss så hör jag hur tv;n går för fullt utanför osv. vilken känsla - all kärlek jag kände då jag bodde där vällde över mig och massvis av minnen sköljde över mitt inre och det kändes som om jag hade väldigt svårt att hålla mig från att gråta - vilket jag också hade! De kommer till och med nu så får helt enkelt sluta prata om det där - haha, orkar nämligen inte sitta och gråta just nu ;D


Jag, Leon, Denice och Samuel drog ju som sagt in till staden igår - Umeå. Innan vi for hem till Bea och Adde for vi förbi Inter Sport eftersom kakan skulle fixa handskar. Jag var jävlar i mig rädd då han, just innan rondellen, avslöjade att han kände sig sjukt osäker i dem - fy och fan! Jag ville bara sjunka ur jorden, krocka höll vi på att göra men allt löste sig kanoners tillslut och vi var ur den levande ;P
När vi sedan efter ett tag kom hem till Tomtebo fick jag, Denice och Leon våra julklappar.
Detta var vad jag fick;

Förutom detta fick jag även en ring men den ska jag fota imorgon då jag kirrat en Systemkamera, bilderna med mobilen vart så fuckat dåliga så - bilden på ringen kommer senare! ;D

Detta fick då Leon:

Fiina va? :) Just jäklar, höll på att glömma pyjamasen han fick också;

Lite väl mycket bilder nu kanske? Jo, jag tycker det också - men det är bara mys, enligt mig ;P

Jag hade faktiskt tänkt lägga upp bilder på de två böcker jag läser just nu och skriva lite om dem men jag orkar faktiskt inte göra det just nu eftersom det redan blivit så mycket bilder i det här inlägget.
Istället för det ska jag ta och lägga upp dessa två bilder på Leon som jag nyss la upp, på bilddagboken och sedan gå ner och umgås med min son. 

Vi hörs när vi hörs!
// Ida Sabina

Likes

Comments

Ååh, äntligen hemma från stan! Måste säga att det är förbannat svårt att hålla sig därifrån faktiskt, man känner sig som så hemma hos Bea och Adde. Vill lova att jag inte var långt ifrån tårar då jag låg i deras säng och försökte få Leon att sova ett tag.. jobbigt - mer om detta senare, nu ska jag chilla lite xD


Vi hörs när vi hörs!
// Ida Sabina

Likes

Comments

Hej hej hallå! Tur att man är lite jäkla o trött nu, min kära lillebror väckte Leonpeon då Samuel kom hit inatt - dvs, kring 02.00 snåret. Inte ville Leon sova med oss då inte, han somnade någon gång efter halv fem istället - jobbigt vill jag lova! Hur fick jag då vakna nu? Inte så jäkla nice alltså, först kom Denice och jävlarnt hoppade på mig men jag hann somna om, tyvärr vaknade jag en sissodär tio minuter senare av att hon och Johan spelade musik högt så in i helvete på datten. Så nu sitter jag här, trött och icke så jäkla fräsh. Leon och kakan ligger fortfarande i sängen och sover, sweeties!


Denne på bild här ovanför - vad ni än gör, låt henne inte väcka er då ni sover, fy och fan!

Anyway, vad ska vi då hitta på idag?
Joni folks, vi ska in till Umeå och kirra massa julklappar u know - mysipys. Eftersom Samuel kom hit och slagga och allt så skulle han skjutsa in oss - tacktacktack! Leon blir då nöjd då vill jag lova, han blir faktiskt alltid riktigt jävla glad då han ser Samuel - storsmilet kommer på dirr ;D

Hursomhelst, nu hade jag tänkt gå och duscha för att jag inte ska luckta massa svett och vara hur ogó som helst då pluppisarna vaknar!
Vi hörs när vi hörs!
// Ida Sabina

Likes

Comments

Här kommer bilder på vad Leon fick i julklapp - b.la! Resten ska han få imorgon utan sina gudföräldrar - Bea och Andreas.

Så, vad har jag då gjort nu medan jag inte bloggat? Inte mycket alls faktiskt, mestendels kollat en himlarns massa Gossip Girl - som jag skrev tidigare fick jag hela första säsongen.

Ni vet denna hunken - Ed Westwick (!), spelar ju Chuck Bass i Gossip Girl och han är hot hot HOT!

Jag måste få säga att hans karaktär, Chuck Bass, är allt vad jag söker hos min blivande pojkvän, verkligen. En slags rå feeling och allt - mmm, nästan så man blir kåt av bara tanken. haha!
Nej men seriöst, han är verkligen hur snygg som helst, eller hur va va va va? Jag vet. Man bara dör då man ser han, ikväll ska jag drömma sexdrömmar om han har jag bestämt - punkt slut.

Jag avslutar detta inlägg med en bild på min kaka, bara för att han gillas massvis!

Må kanoners och ät er inte alltför tjocka på julmaten ;D

Vi hörs när vi hörs!
// Ida Sabina

Likes

Comments

Mina julklappar:

Detta var som sagt vad jag fick (:


Bilderna på det Leon fått kommer tyvärr ett helt annat inlägg eftersom han ska få ännu mera paket idag - utan sin pappa och några av av sina släktingar (Leons).



På morgonen igår tog jag på mig mina rosa/blåa pyjamasbyxor och begav mig till graven med mamma och Denice för att tända ljus hos min kära mor.

Ville bara gråta då vi stod där. Skulle verkligen göra allt för att hon skulle vara här med oss - jag skulle till och med kunna ge henne min plats, om jag inte hade Leon då. Hon skulle mer än gärna få ta M´s plats, faktiskt.

Min kära mamma - Anette Wall, är sjukt älskad och sjukt saknad! <3



Återkommer senare idag med fler bilder osv!
Vi hörs när vi hörs!
// Ida Sabina

Likes

Comments